Götala forskar kring korsningsavel

SLU Götala testar uppfödning av mjölk/köttraskorsningar för att ta reda på vilket mervärde metoden ger till uppfödaren.

 

SLU Götala vill ta reda på vilka fördelar korsningsaveln skulle kunna ha för lantbrukare i Sverige.  Foto: Madeleine Rapp


I dagsläget insemineras de allra flesta mjölkkor med sperma från en mjölkrastjur, men de senaste åren har könssorterad sperma blivit tillgänglig till ett bra pris och med acceptabla reproduktionsresultat. Tekniken ger möjlighet att seminera de bästa mjölkkorna i besättningen med kvigsperma för att få rekryteringskvigor, vilket enligt SLU leder till snabbare avelsframsteg i mjölkbesättningen.

Positiv sidoeffekt

En positiv sidoeffekt av tekniken är att en betydligt större andel av korna i besättningen kan semineras med köttrastjurar. Därmed ger könssorterad sperma bra förutsättning för få fram korsningskalvar från de kor som inte ger de bästa rekryteringskalvarna, utan att äventyra för många rekryteringskor.

Lättare lönsamhet

Tekniken gör att mjölkbesättningen får snabbare avelsframsteg samtidigt som mjölkföretagaren får en lättare och lönsam avsättning för kalvarna som inte används för rekrytering.

Studier utomlands

Liknande studier i Danmark och Irland har visat att korsningavel hos slaktungnöt ger högre foderutnyttjande, högre tillväxt och en förbättrad muskelansättning jämfört med att använda renrasiga mjölkraskalvar.

Kollar mervärdet

SLU Götala vill genom sin forskningsstudie kvantifiera mjölk/köttraskorsningskalvens ökade tillväxt, foderomvandlingsförmåga, muskelansättning och fettansättning jämfört med den renrasiga mjölkraskalven och därefter beräkna hur mycket bättre lönsamheten blir för den enskilde lantbrukaren. Modellen har hittills haft svårt att ta fart i Sverige och därför vill SLU fastställa det faktiska mervärdet av metoden.
 

I forskningsprojektet

  • Föds 72 tjurkalvar upp på forskningsstationen Götala nöt- och lammköttscentrum, Sveriges lantbruksuniversitet i Skara. 
  • Djuren består av 36 kalvar av mjölkras samt 36 av mjölk/köttraskorsning mjölkras x angus. 
  • Djuren föds upp från avvänjning vid 2-3 månaders ålder till slakt vid två olika åldrar inom ras, 15 respektive 18 månaders ålder. 
  • Djurens foderstat baseras på gräsensilage som kompletteras med spannmål och biprodukter. Data avseende produktion och slakt samlas in löpande. 
  • Efter uppfödningens slut görs lönsamhetsberäkningar för de olika uppfödningsmodellerna och deras miljöpåverkan beräknas. 
  • Dessutom bestäms köttkvaliteten både avseende fysikaliska parametrar såsom mörhet och avseende fettsyreinnehåll. Mörheten kopplas dessutom till genotyp.   Källa: SLU

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 019-16 64 60
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 11 oktober 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste