Smart lantbruk, något för alla?

Ny teknik ger möjligheter för svenskt lantbruk att bli effektivare och på så sätt också få bättre lönsamhet.

Några av utställarna på Elmia Lantbruk berättar hur de ser på begreppet smart lantbruk. Foto: Carolina Wahlberg

Synen på smart lantbruk skiljer åt mellan företagen beroende på vilken utgångspunkt man har idag. Vi har frågat några av utställarna på Elmia Lantbruk hur de ser på saken.

Dataväxt

Johan Martinsson, marknad- och affärs-utvecklingsansvarig Dataväxt. Foto: Dataväxt

Vad är smart lantbruk enligt dig?

– Vissa förknippar det med precisionsodling, andra med digitalisering med appar, utbyte av data och så vidare. En del kanske tycker att ”smart farming” är att slippa styra traktorn och att kunna kontrollera och styra redskap. För mig är det en kombination av alla olika kategorier. Precisionsodling kanske jag ändå sätter som huvudkategori.

Var ser ni den största utvecklingspotentialen för smart lantbruk?

– Jag tror att alla inriktingar inom smart lantbruk har utvecklingspotential. I dagens system med autostyrning finns det jättemycket intressant som händer. Nästa generation av precisionsodling har också en jättepotential. Det finns det även inom digitalisering, alltså hur kommer lantbrukaren göra affärer, vilken typ av information har vi tillgänglig i mobiltelefonen, vilken information från maskinerna kan vi analysera och så vidare. Jag vill inte utesluta något, men jag tror att det kommer att hända mycket med sättet att hantera och presentera data och göra den tillgänglig för lantbrukaren.

På vilket sätt har ni en produkt som passar in på ”smart lantbruk”?

– Vi har produkter som passar in i alla kategorier. Det vi kommer framhålla på Elmia inom precisionsodling är nyheten att styra redskapet med hjälp av en mobiltelefon. Vi kommer också att presentera utbudet i autostyrning, GPS-enheter och teknologin vi kan utrusta traktorerna med inom de områdena. Det handlar om uppsamling med automatik av data från traktorer för att få fram ett bra produktionsodlingssystem. Ett verktyg för att lättare ha koll på sitt lantbruk, helt enkelt.

 

Söderberg & Haak

Per Johnsson, produktchef Lantbruk Söderberg & Haak. Foto: Söderberg & Haak

 

Vad är smart lantbruk enligt dig?

– För mig innebär det att man tar hjälp av elektroniska system för att öka produktivitet och säkerhet och få utökad och bättre information om jorden eller skörden. De elektroniska system som jag då tänker på är GPS-teknik, sensorteknik som till exempel NIR-sensor, WindControl, kamerateknik, inställningsautomatik för skördetröskor eller telematik.

Var ser ni den största utvecklingspotentialen för smart lantbruk?

– Jag tror att kamerateknik och trådlös överföring kan utnyttjas i mycket högre grad både för ökad säkerhet på stora lantbruksmaskiner, men också för att öka produktivitet och förarkomfort. Jag är övertygad om att GPS-tekniken kommer att utnyttjas i än högre grad framöver för direktstyrning av både traktorer och redskap.

På vilket sätt har ni en produkt som passar in på ”smart lantbruk”?

– Jag tycker att både WindControl och EasyCheck från Amazone är utrustningar som hjälper kunden att öka produktivteten. Krone har nyligen lanserat en NIR-sensor på sina större exakthackar som kan avläsa både torrsubstanshalt och näringsinnehåll i skördematerialet. En annan utrustning jag tycker passar in är Krone SmartConnect, ett telematiksystem som gör att man hemifrån kan hålla kontakt med maskinen, få information om var maskinen finns och hur den arbetar samt få info om skörden i realtid.

 

John Deere

Håkan Westesson, försäljningschef John Deere. Foto: John Deere

 

Vad är smart lantbruk enligt dig?

– Något vi jobbar med dagligen, vi lägger mycket tid och resurser på digitalisering. Lantbruket är uppkopplat idag och har tagit nästa steg inom de revolutionerande åtgärder som effektiviserar arbetet för lantbrukarna.

Var ser ni den största utvecklingspotentialen för smart lantbruk?

– Inom övervakning av service, backup och underhåll. Ett exempel på detta är vårt system Expert Alert. En otrolig mängd data snurrar i maskinerna och med hjälp av logaritmer och annat går det att förutspå när haverier kommer att ske. Maskinen känner av olika symptom och då går ett sms och ett e-mail iväg till återförsäljaren som övervakar alla anslutna maskiner i området. De kan då se vad som håller på att hända, göra service i förebyggande syfte och förekomma ett större fel.

På vilket sätt har ni en produkt som passar in på ”smart lantbruk”?

– Vi var först ut med GPS-styrningen AutoTrac och säljer idag i princip alla större traktorer med det som basutrustning. JDLink, vårt telematiksystem med kommunikation via det mobila nätverket, är en fortsättning på detta. Våra kunder kan via en egen inloggning på en websida analysera precis all körning. En nyhet är möjligheten att göra inställningar på distans. Till exempel kan en inspektor som kör med tre tröskor på samma område, duplicera inställningarna från den ena tröskan till de andra två – från kontoret. Det handlar om att optimera och effektivisera.

 

Ålö

Tomas Nygren, Chief Technology Officer Ålö: Foto: Ålö

 

Vad är smart lantbruk enligt dig?

– För oss handlar det om lösningar i våra produkter som gör att våra användare kan jobba effektivare, säkrare och mer organiserat. Det handlar även om att våra produkter ska tillhandahålla information som hjälper lantbrukarna i styrningen av arbetet. Informationen ska kunna vara tillgänglig var som helst och när som helst.

Var ser ni den största utvecklingspotentialen för smart lantbruk?

– Jag tycker att förmågan att ge tillgång till information som gör att du kan bedriva verksamheten mer effektivt är det viktigaste steget. Nu kommer många avancerade system på marknaden från stora aktörer. Det blir lätt väldigt stora investeringar i jordbruken och många har inte den möjligheten i närtid. För oss har det varit viktigt att starta med kostnadseffektiva lösningar som ger nytta redan nu.

På vilket sätt har ni en produkt som passar in på ”smart lantbruk”?

– Vår senaste produkt, en lastare med Q-companion som vi visar på Elmia, är ett jättebra exempel på vad vi menar med smart lantbruk. Den har positionsvisare som hjälper lantbrukaren att jobba säkrare och mer ergonomiskt. Vågen levererar information om hur mycket du har lyft, vilket är väldigt nyttigt för lantbrukaren. I en tillhörande app läser du av användardatan direkt i mobilen. Datan lagras även i en webtjänst som gör att du kan sitta hemma på kontoret och studera informationen om du föredrar det.

 

Soyl

Hans Alvemar, vd Soyl. Foto: Soyl

 

Vad är smart lantbruk enligt dig?

– Ett lantbruk där man ser till att de resurser man stoppar in ger maximal avkastning både ekonomiskt och miljömässigt. Att man använder teknik som finns i största möjliga mån - om det finns en agronomisk relevans där lantbruket gynnas av det, men att tekniken inte används som ett självändamål.

Var ser ni den största utvecklingspotentialen för smart lantbruk?

–Inom mitt område som är växtodling ser jag att dataanalysen har en stor potential. Att kunna dra slutsatser och ge råd baserade på fler parametrar än en, det är nöten att knäcka. Samtidigt finns det en stor potential i att använda de lösningar som redan finns tillgängliga idag.

På vilket sätt har ni en produkt som passar in på ”smart lantbruk”?

– SOYL erbjuder tjänster för jordbruk med precision. Det vill säga allt från markkartering och inhämtande av fältdata till rådgivning och teknisk support, där vi hjälper lantbrukaren att använda tekniken utifrån gårdens förutsättningar. Våra produkter är smarta för de hjälper lantbrukaren att på ett enkelt och överskådligt sätt använda den information som finns tillgänglig. Tillsammans med lantbrukaren ökar vi gårdens resurseffektivitet för att höja skörden på varje hektar.

 

Skandia Elevator

Joakim Larsson, VD/Försäljningschef Skandia Elevator. Foto: Skandia Elevator

 

Vad är smart lantbruk enligt dig?

– Olika mjukvaror som hjälper lantbrukaren att bli effektivare och fatta klokare beslut, för att utveckla sin verksamhet.

Var ser ni den största utvecklingspotentialen för smart lantbruk?

– Hittills har det varit en oerhörd utveckling inom fältbearbetningsområdet. Nästa stora utvecklingsområde tror jag finns inom lagring av spannmål, det vi håller på med. Det finns en stor potential i att koppla samman olika initiativ så att lantbrukaren får en helhetslösning.

På vilket sätt har ni en produkt som passar in på ”smart lantbruk”?

– Vi tillverkar transportutrustning för att lagra spannmål och erbjuder nu också en mjukvara tack vare vår nya Grain Cloud-app som tillhandahåller övervakning av spannmålsanläggningen. Den gör att lantbrukaren har full kontroll på spannmålet, även när det lagras. Man kan följa torkningsprocessen i alla steg, om något går galet får man larm om det, när själva inlagringen är färdig får man information om hur mycket spannmål man har i lager, information om driftstider, stopp och larm – allt i hela processen.

 

GEA

Henning Deharde, försäljningschef GEA. Foto: GEA

 

Vad är smart lantbruk enligt dig?

– För mig handlar smart lantbruk om att personal ska kunna arbeta effektivt och målinriktat med rätt struktur, skapa effektiv logistik på gården och jobba med lämplig produktionsinriktning. Det handlar också om tekniken, alltså digitaliseringen och uppkopplingen mot webbaserade plattformar.

Var ser ni den största utvecklingspotentialen för smart lantbruk?

– I digitaliseringen av alla produktionslinjer som ger användaren information för att snabbt kunna sätta in åtgärder och ge uppgifter om kostnader. Jag tror också att en stor utvecklingspotential finns i smarta nybyggnationer och ombyggnationer.

På vilket sätt har ni en produkt som passar in på ”smart lantbruk”?

– GEA Dairy Net är vår mjukvara som digitaliserar olika delar i ett nätverk för att få effektivare styrning av produktionslinjer. Det handlar om mjölkning, kylning, utfodring, utgödsling och om att få ekonomiska styrvärden för kostnadskontroll. Vi jobbar också med system för automatisk mjölkning, celltalsmätare, övervakning av mjölkningsrobotar och mycket annat som effektiviserar arbetet för lantbrukare.

 

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 25 oktober 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste