Dumma energiskatter är ett gift

De flesta politiker och partier är eniga om att energiskatterna är ett nödvändigt och effektivt styrmedel för att styra energianvändningen mot mer miljövänliga energislag. Med dagens beskattning är det i hög grad ”fake news”.

Dieselpriset har stigit kraftigt till följd av samtidigt kraftigt försvagad svensk krona, stigande oljepris och förra regeringens automatisering av energiskattehöjningar, vid var årskifte. Nyligen nådde dieselpriset 17 kronor. Det slår hårt mot det mesta inom de gröna näringarna som politikerna och miljörörelsen säger sig värna.

Om energiskatterna på drivmedel syftade till att styra konsumtionen mot mer miljövänliga bränslen skulle skattesatserna sättas så att biodrivmedel blev billigare för konsumenterna. Så är inte fallet, tvärtom. Politikerna har insett att det saknas ekonomiska incitament för biobränslen och har därför lagstiftat om så ­kallad reduktionsplikt. Det innebär att bränsleleverantörerna tvingas blanda i en allt högre andel biobränslen i de i fossila bränslena. För närvarande är en vanlig blandning sju procent biobränsle i diesel. År 2030 är målet att det ska vara krav på 50 procents inblandning. Var allt det biobränslet ska komma ifrån är skrivet i stjärnorna.

För lantbruket är det DYRARE att använda rena biobränslen än i huvudsak fossila bränslen. Det blir effekten då fossila bränslen omfattas av ”skattebefrielse för energi- och koldioxidskatt på bränsle som du förbrukat i jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk”. För exempelvis HVO har det inte debiterats koldioxidskatt och därför blir det inte tal om återbetalning. Eftersom biobränslen är dyrare att framställa än fossila och ändå beskattas så pass högt, så blir de dyrare för lantbruket än fossila bränslen.

Eftersom lantbruket i Sverige betalar betydligt mer skatt för drivmedel än branschkollegorna i många länder vi har frihandel med, finns det ingen reell möjlighet för företagarna att ta ytterligare merkostnader för fossilfria drivmedel. Det skulle med stor sannolikhet ge en ytterligare minskning av produktionen i svenskt lantbruk.

Våra höga energikostnader slår även hårt mot svensk produktion av biobränslen. Föga förvånande importeras de flesta biobränslen idag. Politikerna misslyckas även med att stimulera till ökad biobränsleproduktion i Sverige. Även den mest miljövänliga svenska produktionen slås ut av internationellt sett för höga energiskatter.

Konsekvenserna av de höga och skeva svenska energiskatterna för de gröna näringarna bör vara uppenbara för var politiker och även för miljöorganisationer. Varför vill de inte se mer svensk produktion av biobränslen?

Svensk livsmedelsproduktion drabbas också hårt av de höga energi­skatterna. Den lilla skattebefrielsen för energi- och koldioxidskatt är bara en rännil i en flod av energiskatter. Livsmedelsimporten ökar. Det går inte att blunda för energikostnadernas betydelse i livsmedelsproduktionen.

När detta skrivs har vi ingen ”riktig” regering. Det ser tyvärr mörkt ut för att bilda en både stark och handlingskraftig regering. Men mycket kan hända på kort tid. Av den kommande regeringen måste vi kräva tydliga svar på hur de gröna näringarnas energibehov ska kunna tillgodoses till en internationellt konkurrenskraftig kostnad, i närtid!

Inga har mer att vinna på att använda mer svenska biobränslen än de gröna näringarna, men det måste politiskt skapas rimliga förutsättningar.

Stefan Ljungdahl

 

Artikeln publicerades onsdag den 24 oktober 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Ett kliv in i EU-bubblan

Det känns som jag hamnat i Bryssel i en tid av förändring, det ska beslutas om ny CAP-reform, ny budget och om Brexit. 
Nästa år är det val till EU-parlamentet och ny EU-kommission ska tillsättas. Mycket som påverkar det svenska jordbruket och i skrivande stund, efter snart två månader av mitt internship på LRF:s Brysselkontor, har jag fortfarande svårt att förstå att jag är en del av det arbete som till så stor del påverkar mina val hemma på gårdsplanen. 

Kommentera