Vi måste prata om dieselskatten

När vi lantbrukare köper diesel så kan vi vid årets slut få tillbaka 1,70 kronor för varje liter vi förbrukat.  Med tanke på den höga svenska skatten på diesel hjälper denna återbetalning till att minska vår konkurrensnackdel gentemot andra länder.

Erik Jacobsson, Energifabriken.
Foto: Carolina Wahlberg

Jordbruket är inte ensamt om detta. I Sverige lägger vi sammanlagt 12,4 miljarder på skattesubventioner av fossila bränslen (jordbruket får i runda slängar 0,5 miljarder). Dessa subventioner delar vi med verksamheter som exempelvis gruvdrift, flygtrafik, båttrafik, och tillverkande industri. 

De flesta av dessa sektorer är utsatta för hård internationell konkurrens. Men 12,4 miljarder är mycket pengar. I takt med att samhället ställer om till förnybara energikällor kommer dessa sektorer hamna på efterkälken i omställningen. Om några år kommer jordbruket tillsammans med bland annat gruvindustrin och flygnäringen att ligga sist i omställningen. 

Vad händer i en budgetförhandling när våra politiker krasst konstaterar att jordbrukets omställning bromsas av skattesubventioner på diesel?

Då försvinner skatteåterbetalningen i alla fall. Trots att vi skriker oss hesa och försöker förklara att en bonde inte kör mer traktor än han behöver. Och vår konkurrenskraft får sig ännu en törn. För pengarna behövs. 

Vi behöver hitta andra sätt att stärka konkurrenskraften. Det svenska jordbruket har vunnit mark i opinionen. Jag tror därför att tiden är inne för att hitta bättre sätt att stärka konkurrenskraften. Om vi vågar släppa det krampaktiga greppet om dieselskatteåterbetalningen är jag övertygad om att vi kan hitta andra områden där jordbruket kan utvecklas så mycket bättre.

Jag listar exempel på några områden inom vilka jag tror jordbruket kan förhandla fram nya möjligheter:

  • Krisberedskap. Under sommarens skogsbränder har jordbruket (återigen) visat att det är vi som har beredskapen och resurser att släcka bränder. Tänk om man kunde få 90 000 kronor om året för att hålla en bättre gödseltunna med traktor startklar året runt.
  • Biologisk mångfald. Ett högteknologiskt konventionellt jordbruk är ofta klimateffektivt. Men tenderar att ge mindre plats för biologisk mångfald. Vi behöver hitta nya sätt att skapa mångfald i ett effektivt odlingslandskap. Tänk om man kunde få 1 500 kronor för varje hörn man slutar att backa ut i.
  • Offentlig upphandling. Kommuner och landsting köper allt för ofta mat som producerats på ett sätt vi aldrig kan göra i Sverige. Tänk om nästa regering satte av 500 miljoner för att få stopp på dubbelmoralen. 
  • Klimattjänster. Jordbruksmark har på många sätt en nyckelroll i arbetet med att hejda den globala uppvärmningen. Vi arbetar med flöden av koldioxid som rör sig mellan mark och luft. Olika typer av markanvändning ger olika möjligheter att påverka dessa flöden. Åtgärder som ger mer kol i marken eller mindre förluster av kväve gynnar ofta bördigheten på sikt. Tänk om man kunde få 3 000 kronor/ha när man odlar flerårig gröda på mulljord, eller 1 500 konor/ha för att direktså marken utan bearbetning. 

Jag tror att det är dags att börja fundera över vårt krampaktiga grepp om skatteåterbetalning på fossil energi.  I stället borde vi prata om var vi vill vara i framtiden.

 

Erik Jacobsson
Energifabriken

 

Artikeln publicerades tisdag den 06 november 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Ett kliv in i EU-bubblan

Det känns som jag hamnat i Bryssel i en tid av förändring, det ska beslutas om ny CAP-reform, ny budget och om Brexit. 
Nästa år är det val till EU-parlamentet och ny EU-kommission ska tillsättas. Mycket som påverkar det svenska jordbruket och i skrivande stund, efter snart två månader av mitt internship på LRF:s Brysselkontor, har jag fortfarande svårt att förstå att jag är en del av det arbete som till så stor del påverkar mina val hemma på gårdsplanen. 

Kommentera