Ny teknik i fokus på Alnarps grisdag

När Alnarps årliga grisdag gick av stapeln i mitten av oktober var det med ny teknik i fokus. Flera olika lösningar på temat presenterades och gemensam nämnare för dem alla var att koll på läget och förbättrade förutsättningar för djuren ger klirr i kassan hos bonden.

Alnarps grisdag är ett samarbete mellan Skånes och Blekinges Grisproducenter, Partnerskap Alnarp, Institutionen för biosystem och teknologi (BT) och LRF Skåne. Lantmästarstudenter i årskurs två, rådgivare och grisföretagare utgjorde en stor del av åhörarna. Foto: Emma Sonesson
Morgan Widung arbetar på Sony Group. Han berättade att de har utvecklat övervakningssystemet Sowtrack i samarbete med SLU. I dagsläget testas Sowtrack på två gårdar i Skåne. Målet är att skala upp systemet till kommersiell produkt i slutet av nästa år, berättade han.

Ett av företagen som vill öka digitaliseringen inom grisuppfödning är Sony Group. Morgan Widung presenterade företagets övervakningssystem för suggor – Sowtrack.

Tanken bakom systemet, är att djurhälsa är nyckeln till effektiv och lönsam produktion och att tidig upptäckt av sjuklighet är väsentligt, både för djuren och lantbrukarens ekonomi.

Kärnan i Sowtrack är en sensor, liknande ett större öronmärke, som sätts i suggans öra. Via sensorn, basstationer och wifi registreras suggans rörelsemönster och beteende. Detta jämförs dels med gruppen, dels med individens tidigare beteende. Eventuella avvikelser rapporteras till djurskötarens mobil eller dator. Applikationen har även finesser som exempelvis påminnelsefunktion för tillsyn av olika individer och registrering av medicinering.

– Sowtrack är ett hjälpmedel och det kommer inte att kunna ersätta kunniga medarbetare, poängterade Morgan, som prognosticerade med en payofftid på systemet på ett år.

Högre vinst med bättre koll

Liza Hogen är affärsrådgivare på LRF Konsult.
Med bättre koll kan du spara tid och tjäna mer pengar, sa hon om Digital Bonde.

Koll på läget är även kärnan i LRF Konsults digitala affärssystem Digital Bonde. Fakturor och avräkningar går rakt in i systemet och medarbetare kan ges egen inloggning för att rapportera in löneunderlag. Via olika nyckeltal kan man jämföra sig med både sig själv och andra.

– Systemet ger koll på företaget i realtid istället för att göra uppföljning i efterhand, vilket gör att man kan vidta åtgärder för att vända trenden i tid om man ser att kurvorna går åt fel håll, sa Liza.

Programmet kan anpassas efter vad varje lantbrukare behöver och efterfrågar. För den som har flera olika produktionsgrenar i företaget, exempelvis växtodling och grisuppfödning, kan lönsamheten delas upp per gren.

Erfarenheter av spaltbevattning

Spaltbevattning som hygienförbättrande åtgärd i slaktgrisstallar är något som kommit starkt i Sverige de senaste åren. En av de som satsat på det är Henrik Nilsson på Henriksfälts gård utanför Ystad.

– Vi upplever att hygienen i boxarna vid höga temperaturer är betydligt bättre nu, sa Henrik, och poängterade samtidigt att systemet kräver viss övervakning, bland annat måste samtliga duschmunstycken kontrolleras och avkalkas med jämna mellanrum, så att de verkligen fungerar.

Henrik Nilsson på Henrikfälts gård är nöjd med sin satsning på spaltbevattning.

Hellre köra än skapa gödsel

Även SLU har tagit fasta på spaltbevattning och gjort försök, där man konstaterat en positiv effekt på ammoniakemissionen. Effekten varierar över året och är högre ju större grisarna är.

Frågan om vattenåtgång och ökad volym i gödselbrunnen i samband med användning av olika duschsystem lyftes från publiken. Föreläsarnas svar blev att vattenåtgången är ett faktum, i vilken grad beror givetvis på hur man väljer att använda bevattningen, men att belastningen på gödselbrunnen inte upplevs som ett problem, då en betydande del av vattnet inte hamnar där, utan avdunstar.

– Jag låter hellre maskinstationen köra några extra vändor med gödseltunnan, än att låta stallpersonalen skrapa skit flera timmar varje dag, sa Henrik.

Datorer eller handarbete?

Från publiken lyftes frågan om svårigheten med att få tag på arbetskraft till grisuppfödning.

– Jag ser det som ett problem att vi inbillar folk att alla ska jobba med datorer, sa åhöraren.

– Vi som är uppfödda med teknik tycker att det här är ett sätt att skapa en attraktivare arbetsplats, svarade en lantmästarstudent.

– Tekniken kommer inte att ta över arbetstillfällen. Det är snarare ett hjälpmedel för att utföra arbetet mer effektivt och göra arbetet attraktivt, sa Oleksiy Guzhva som är forskare vid Institutionen för biosystem och teknologi, SLU.

Flera gånger under dagen lyftes även möjligheten i att använda digitala lösningar för att underlätta spårbarhet, öka transparensen och därmed även branschens trovärdighet hos konsument.

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 08 november 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Ett kliv in i EU-bubblan

Det känns som jag hamnat i Bryssel i en tid av förändring, det ska beslutas om ny CAP-reform, ny budget och om Brexit. 
Nästa år är det val till EU-parlamentet och ny EU-kommission ska tillsättas. Mycket som påverkar det svenska jordbruket och i skrivande stund, efter snart två månader av mitt internship på LRF:s Brysselkontor, har jag fortfarande svårt att förstå att jag är en del av det arbete som till så stor del påverkar mina val hemma på gårdsplanen. 

Kommentera