Gårdsfisk vill hitta blivande fiskbönder

Afrikanska sötvattensfiskar i stallet och fiskgödsel på åkrarna. Gårdsfisk bygger upp en ny näringsgren och vill skapa en hållbar fiskuppfödning på den svenska landsbygden.

 

Fiskarna som i dagsläget föds upp på Gårdsfisk egen anläggning stannar där hela livet. Därför krävs det en större arbetsinsats där än för framtida kontraktsuppfödare som ska jobba med fisken från tre till sju månaders ålder. Gårdsfisk, hoppas hitta företagets första kontraktsuppfödare redan i år. Målet är att om fem år ha runt 30 kontraktsuppfödare. Foto: Pär Andersson


Intresset för Gårdsfisks arbete har varit och är enormt, berättar Mikael Olenmark Dessalles, en av grundarna.

– Vi har faktiskt knappt kunnat hantera det. Väldigt många har hört av sig, allt från folk som tror att de ska föda upp fisk i ett cykelgarage till riktigt intressanta potentiella blivande uppfödare som skulle kunna producera på ett vettigt sätt. Vi har en stark ambition att bli en stor livsmedelsproducent på landsbygden och nu är vi beredda att dra igång ordentligt, säger han.

Gårdsfisks grundare, Mikael Olenmark Dessalles och Johan Ljungquist, träffades 2009 under arbetet med ett studentprojekt om urban fisk- och växtodling. De fick upp ögonen för hur havet och fisken har behandlats de senaste decennierna med bland annat övergödning och ett konstant överfiske. De utvecklade tanken på att integrera fiskuppfödning med lantbruk för att kunna använda den infrastruktur som redan finns på landsbygden. De såg en generellt minskande djurproduktion och ett ökande behov av att komma tillrätta med utsläpp av näringsämnen.

Mikael Olenmark Dessalles menar att ett ökat vattenbruk i Sverige är viktigt och att Gårdsfisks ambition är att ta ansvar i hela produktionsprocessen och skapa ett slutet kretslopp.  

En djuruppfödning

De bestämde sig för att hitta ett sätt att odla fisk utanför haven med hållbara och djurskyddssäkra metoder.

– Alternativet till att fiska vild fisk är att föda upp fisk och att se det som just djuruppfödning. Ofta pratar man om att ”odla” fisk och försöker ta bort synsättet att det handlar om djur, men samma djurskyddslagstiftning gäller för uppfödd fisk som för vilka andra djur som helst. Det är rimligt att se det för vad det faktiskt är, säger Mikael.

Han och Johan Ljungquist köpte en gammal gård vid Tollarp utanför Kristianstad, restaurerade i stort sett allt och köpte in sina första yngel.

I dag föder Gårdsfisk upp tre arter: rödstrimma, svart rödstrimma och clarias. 

– Vi jobbar bara med arter som är omnivora eller herbivora, alltså inga rovfiskar. Våra arter är jättebra matfiskar men okända för de flesta svenskar. Clarias är en malfisk och det kanske inte låter så gott för många, men tillagad på rätt sätt är det den godaste fisk jag har ätit. En blandning mellan kött och fisk och ett bra alternativ för den som gillar kött men som vill dra ner på köttkonsumtionen, säger Mikael.

Vattnet pumpas från tankarna till ett trumfilter där det filtreras, backspolas och blir gödsel. Ett biofilter omvandlar ammonium till nitrat som är ofarligt för fisken. Koldioxid tas ut, syre tillsätts och vattnet desinficeras. 
– Detta görs varje timme och fiskarna har alltid nytt fint vatten att simma i, säger Mikael. 

Söker Kontraktsuppfödare

Gårdsfisk vill bli en paraplyorganisation för kontraktsuppfödare som föder upp fisk hemma på sina egna gårdar. Uppfödarna tar över fisken vid cirka tre månaders ålder och föder upp den tills den är omkring sju månader. En fullvuxen clarias väger 1,5 kilo och en rödstrimma runt 700 gram. När fiskarna är slaktfärdiga tar Gårdsfisk över igen.

– Vi slaktar fiskarna på plats. Vi använder elbedövning och strupskärning och sedan läggs fiskarna i isvatten. Det finns givetvis ett regelverk kring allt detta också som vi följer. Sedan kör vi fiskarna tillbaka till oss där de bereds, packas och distribueras till slutkunderna, berättar Mikael.

Butikskedjor och restauranggrossister i hela landet är redan nu kunder till Gårdsfisk som i dagsläget producerar omkring 36 ton fisk per år. 

Rödstrimman och de andra fiskarna är tåliga och hittills har antibiotika, vaccin eller mediciner inte behövt användas. 
– Det handlar om levande djur så risker finns alltid, men systemet är designat så att eventuell behandling kan avgränsas till bara en tank, säger Mikael Olenmark Dessalle på Gårdsfisk. 

Fungerande system

Mikael beskriver dagens regelverk kring fiskuppfödning som outvecklat och minst sagt snårigt. Som kontraktsuppfödare i Gårdsfisks organisation är tröskeln lägre eftersom de själva har gått igenom hela processen.

– Vi hjälper till med allt från tillståndsfrågor till försäljning av fisken. Vår utvecklingsprocess har varat i fyra år och nu har vi ett system som fungerar och som vi är stolta över, säger Mikael.

En grundtanke för Gårdsfisk är att uppfödningen ska ligga på landsbygden och målet är att på sikt skapa ett slutet kretslopp i fiskuppfödningen, där även råvaror till foderproduktionen är inkluderade. Gödseln från den egna uppfödningen körs redan nu ut på åkrarna vid Tollarp. Två typer av gödsel bildas; en fastgödsel med ungefär samma egenskaper som grisgödsel och en lösare fraktion med lågt näringsvärde som pumpas ut på närliggande åkrar.

– Just nu anlägger vi ytterligare en uppsamlingsdamm för gödsellagring av den lösare fraktionen för en planerad utökad produktion. För 40 tons produktion använder vi 5 000 kubikmeter vatten per år i runda slängar. Vi måste lagra gödselvattnet någonstans under de perioder när man inte får sprida gödsel, säger Mikael.

Bra foderomvandling

I den första delen av kretsloppet, alltså när det gäller fiskarnas föda, är cirkeln ännu inte sluten. Gårdsfisk köper in sitt foder från andra länder, helt enkelt för att det inte finns något alternativ.

–Än så länge finns det ingen leverantör i Sverige. Så blir det när man uppfinner en helt ny näringsgren, säger Mikael.

- Vi försöker hitta lösningar för att kunna föda upp fisken på restprodukter från lantbruket och även skogsbruket. Men redan nu är vårt foder väldigt mycket bättre än till exempel ett laxfoder. Räknar vi hur stora resurser vi tar i anspråk för att föda upp fisk får vi värdet 0,5. Det vill säga, vi får dubbelt så mycket fisk jämfört med de foderresurser som vi tar i anspråk, fortsätter han.

4,5 miljoner 

En kontraktsuppfödning som ger 100 ton fisk per år är minimirekommendationen från Gårdsfisk. Det innebär en investering på omkring 4,5 miljoner kronor exklusive lämplig byggnad på cirka 1 200 kvadratmeter. För 100 tons produktion behövs 40 tankar. En tank är fyra meter i diameter och rymmer 16 kubikmeter vatten. 

– En sådan anläggning betalas av på mellan sex och nio år beroende på förutsättningarna, säger Mikael.

Gårdsfisk är restriktiva med att uppge exakt var den egna gården ligger. Mikael säger att den övervägande anledningen är den stora uppmärksamheten och positiva publiciteten.

– Men det finns ju alltid även risker med all publicitet vi får, att någon försöker släppa ut fiskarna i vattendrag runt omkring till exempel. Det allra bästa hade varit om vi människor inte hade förstört våra världshav, men nu har vi ett behov av att få en effektiv proteinframställning med fiskar som inte är fulla av dioxin. Detta är det bästa alternativet. 

Hur mår fiskarna?

– Det är en intressant fråga för man vet ganska lite om det och kan bara utgå från fiskens beteende. Vi har valt arter som klarar leva i hög täthet. Alla fiskar har tillgång till bra artanpassat foder, bra vatten och stora tankar med strömmande vatten. Vi försöker skapa så bra förutsättningar för fisken som möjligt, men man ska samtidigt vara medveten om att det handlar om uppfödning av djur utanför sin naturliga miljö och det kräver att man har koll på sina fiskar, säger Mikael. 

Den 19 november kommer Gårdsfisk till Krinova Science Park i Kristianstad och berättar om sitt arbete. Den som vill delta anmäler sig via Gårdsfisks hemsida, gardsfisk.se. 
 

Pär Andersson
redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades fredag den 09 november 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Ett kliv in i EU-bubblan

Det känns som jag hamnat i Bryssel i en tid av förändring, det ska beslutas om ny CAP-reform, ny budget och om Brexit. 
Nästa år är det val till EU-parlamentet och ny EU-kommission ska tillsättas. Mycket som påverkar det svenska jordbruket och i skrivande stund, efter snart två månader av mitt internship på LRF:s Brysselkontor, har jag fortfarande svårt att förstå att jag är en del av det arbete som till så stor del påverkar mina val hemma på gårdsplanen. 

Kommentera