”Ett branschansvar att lyfta frågan”

Renkavlen sprider sig allt längre upp i ­landet och fler fall har rapporterats in från Mellansverige. Nu krävs en kraftansamling från branschen för att förebygga spridningen, menar ogräsrådgivaren Per Widén, Jordbruksverket.

Fröna till renkavle lever i marken upp till fem år. Men halveringstiden är väldigt snabb, 75 procent av fröna tappar sin livskraft om de får ligga kvar i jorden utan att gro.     Foto: Per Widén


– Det här ogräset kommer att sprida sig och då kan vi inte sitta med armarna i kors och låta den här kostnadsmassan komma. Det är ett branschansvar att diskutera frågan och vidta strategier och åtgärdsplaner för hur vi förebygger, säger Per Widén.

När Jordbruksverket och de lokala fröodlarföreningarna i november bjöd in till en konferens om invasiva ogräs i Mellansverige var det med en god uppslutning på 160 personer.

– Det säger en del om intresset och även allvaret i frågan när lantbrukare lägger en hel arbetsdag, säger Per.

Störst på agendan var renkavle, ett både potentiellt och för vissa ett högst reellt problem, som trots väl omtalat fortfarande är en okänd problematik för många. Konferensen innebar ett uppvaknande för många, menar Per.   
 

Även ogräset hönshirs har de senaste åren förekommit längre norrut i Sverige. I dag är det främst kring Hjälmaren samt en större socken utanför Eskilstuna där gräset utgör problem. Följer den inte med utsädet eller halmpressar, så är det inte sällan den härrör från fågellivet eller vatten.
Foto: Mostphotos

På sockennivå

Störst spridning har ogräset haft i Skåne med omnejd men på senare år ökar spridningen även i mellersta delarna av landet. Första fallet i Mälardalen upptäcktes 2015 och sedan dess finns tio fall, kända av Jordbruksverket. I Östergötland och Västergötland är fallen betydligt fler och tecken finns nu att spridningen sker på sockennivå.

– Det innebär att det sprids mellan gårdarna och då närmar det sig stadiet där det kan konstateras som ett etablerat ogräs.

Renkavle konkurrerar bäst i höstsådda grödor och kan sänka skörden med flera ton om den inte upptäcks i tid. Även fast risken är störst i höstvete, så finns fall där den även förekommit i höstsådd råg, raps och korn.

– Vi är väl medvetna om att det är i höstsäden man hittar störst lönsamhet och att det är där tonvikten finns i dag. Men det innebär också att man ligger i riskzonen för att uppföröka ogräset när det väl förs till fältet.

– Vi ser den här konferensen som ett avstamp att jobba vidare med frågan. Att få lantbrukets organisationer och företag att sätta sig ner och diskutera hur vi kan jobba förebyggande och hantera det här. Jag ser gärna att man har träffar med de företag som handlar med lantbruksmaskiner och diskuterar problematiken runt det, säger Per Widén, ogräsrådgivare på rådgivningsenheten Norr, Jordbruksverket.    Foto: privat

Havererade samarbeten

Renkavle sprids framförallt genom maskiner när frön följer med skörderester i tröskor och pressar eller via infekterad jord på jordbearbetningsredskap. Maskinhygien blir därmed a och o.

– Vi har flera exempel nu i Mellansverige där maskinsamarbeten mellan gårdar havererar på grund av renkavlen, något som i slutändan blir väldigt kostsamt.

Det sista året har även halm varit bidragande då transporterna av foder ökade i och med torkan 2018.

– Där tror jag att vi ännu inte sett effekten av den omfattande handeln. Så har man köpt in halm från områden där de här ogräsen finns som man sedan spred via gödseln under 2019, då bör man vara extra vaksam på de fälten några år framöver, säger Per och fortsätter:

– Det bästa är att upptäcka renkavlen precis när den går i ax, ofta i slutet på maj innan höstvetet, och direkt döda av den eller handplocka, fast tidigare än för flyghavren. Sen gäller också det att kartlägga spridningen. I vilken turordning brukar och skördar jag fälten?

Fler fall av resistens mot herbicider uppmärksammas och därför bör bekämpningsmetoderna enligt Per innefatta flertalet åtgärder. Fördröjd sådd eller falsk såbädd är ett vanligt råd i södra Sverige, men kan vara svårt att tillämpa i Mellansverige eftersom tidsfönstret för höstsådd är smalare här.

– Att i tid planera och ändra sin växtföljd med mer vårsådda grödor, se över jordbearbetning och såtidpunkt. Det kostar, men kan faktiskt vara en lägre kostnad än de åtgärder som krävs när renkavle väl etablerat sig.

En ökad medvetenhet om problemet gör att vi kan lära av tidigare misstag i grannländer.

– Det har i England tagit decennier innan man insett att det inte längre går att fortsätta odla som man alltid gjort. Där är resistensen nu så pass utbred nu och man har kommit till ett vägskäl där man fått lägga om sin växtföljd radikalt. Här kan vi vara förberedda.

Får inte bilda frö

En vårsådd gröda kan ha en stor inverkan på fröbanken i marken och det finns flertalet fall som visar på att renkavle går att hantera om man väl fått in den.

En genomtänkt integrerad bekämpningsstrategi minskar mängden renkavleplantor. Finns mycket renkavle i markens fröbank så krävs närmare 100 procent bekämpningseffekt och det är svårt att uppnå med enbart kemisk bekämpning i en höstvetedominerad växtföljd.

– Målet är att inte tillföra marken fler nya frön än vad som naturligt dör av i marken. Varje år tappar nämligen 70 till 80 procent av renkavlens frön sin livskraft. Häri i ligger nyckeln till att få ogräset under kontroll.

Var öppen

En lika viktig åtgärd är en ökad öppenhet och minskad skam kring ogräset.

– Va öppen och berätta om det här. Visa dina grannar hur det ser ut och tala om hur du kommer att hantera det. För det sämsta är att renakavle är skamligt och man döljer det, säger Per och tillägger:

–Det gäller även icke drabbade grannar och kollegor, att inte vara fördömande och hänga ut. Vi måste stötta varandra som lantbrukare, kollegor och rådgivare.

 

Invasiva ogräs

En invasiv växtart är en växt som har kommit till ett område utanför sitt ursprungliga område och som sprider sig av egen kraft. De hotar den biologiska mångfalden och har negativa effekter på jordbruk och annan markanvändning. En invasiv ogräsart etablerar sig snabbt på jordbruksmark när den väl har spridits dit via utsäde, maskiner, foder eller gödsel. Oftast är det då svårt att helt få bort ogräsarten och kostsamt att hålla den under kontroll.

Källa: Jordbruksverket

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 21 januari 2020

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste