På Källsprångs gård växer både kål och idéer

I Åsbro, södra Närke, driver Maria och Anders Östlund Källsprångs gård sedan trettio år tillbaka utifrån ramverket ekologiskt och närodlat. Här skördas 1 000 ton grönsaker varje år till butik och förädling. 

 

På Källsprångs gård i Åsbro odlar Maria och Anders Östlund grönsaker ekologiskt sedan trettio år tillbaka.
– Envishet slår talang många gånger, och det brukar jag säga att vi är ett levande bevis på, säger Anders. Foto: Towe Johnson


Solens värme skvallrar om vår när vi anländer till gården några mil utanför Örebro. Sådden inför årets säsong ska precis dra igång. Purjolök och rotselleri är först på tur för att sedan följas av gul och röd lök, och runt första april är det dags för kålen. Samtidigt packas leveranser av vitkål för fullt inne i lagerlokalen. 

Vi tar oss till fikarummet, som huserat både vitkålspackeri och stall för höns och grisar en gång i tiden. Gården, som varit i Anders familj i tre generationer, har sedan de startade 1989 gått från nio hektar och lite betesdjur till 20 hektar grönsaksodling och flera arbetstillfällen. 
 

I packlokalen står Hanif Azizi och tar emot kålen på ett rullande band som längre fram i kedjan putsas av Martin Pettersson. Den ska packas och märkas upp för dagens leveranser.

En gemensam dröm

År 2007 gick paret Östlund från ”bullerbytankar” till att utveckla verksamheten till något större. Tanken var att dubbla, men det blev snarare en tredubbling, berättar Anders. 

– Då kände vi att nu har vi klarat det här, nu har vi levt vår dröm. Så då sa vi att nu ska vi göra stort av det här, vi har ju lärt oss hant­verket från början. Så vi arrenderade mer mark och sen har det fortsatt att växa.

Från början lejdes packningen av potatis och morötter bort, men i takt med utökningen så resulterade det även i mycket transporter. 

– Det skulle hämtas tomlådor och köras. Det kändes fel, att stå för närodlat men ändå åkte våra grejer flera mil för att packas. Dels kostade det, men sen gick det inte att fortsätta växa så. Så då byggde vi en lagerlokal för sju år sedan. 
 

Från något milligram frö i april månad blir resultatet ett par kilo kål i oktober. Fotosyntesen gör sitt jobb, men jorden som här är sandig mo och kunnandet bakom är avgörande.

Skillnad på kål och kål

I dag säljs grönsakerna från Källsprång i gårdsbutiken och till ett par restauranger, men främst till butik och storkök via Trädgårdshallen i Örebro, Moek (Mellansvenska odlare), Fornåsa i Östergötland samt till Tistelvind för surkålstillverkning. 

Förutom potatis, vitkål och morötter odlas även flertalet andra kålsorter, lök, rotfrukter - nästan hela frökatalogen, tillägger Anders. 

Av vitkålen sår de åtta till tio olika sorter – tidiga sorter, sorter till industri och några sorters lagringskål. De tidigare kålsorterna är mjällare, rikare på smak och mer salladslika, medan bra lagringskål ofta är mer hård och kompakt. 

– Ett bra huvud till industrin väger runt sex kilo, men till butik ska de väga mellan ett och 1,5 kilo. Till kök så packas det ofta i nätsäck och då är det bättre för oss om de är lite större, drygt tre kilo. 

Än finns det kål kvar i lagret ett tag till, till maj ungefär. Förut var ambitionen att hålla hela skolsäsongen när det levererades till skolorna, men nu satsas det istället på att komma igång tidigt.

Riskspridning

För Maria och Anders är affärs­idén ekologiskt och närodlat, och för det är ett brett sortiment och en riskspridning på alla plan a och o. 

Dels handlar det om att sprida risker odlingsmässigt, med flera grödor och som passar växtföljden, men även rent försäljnings- och arbetsmässigt. 

– Blir det konkurrens i butik­erna och priserna går ner vill vi ha något för industrin. Det kanske inte är lika bra betalt men det kan vara tryggare. Men även att ha mer i portföljen eftersom vi vill jobba så mycket som möjligt i närområdet. Då blir vi också intressantare gentemot butik och kund. 
 

Förutom de egna grönsakerna säljs det även produkter från andra producenter i närområdet i gårdsbutiken. Bland annat mjöl på gårdens råg från Kullens kvarn. Potatisen tas upp så tidigt som möjligt för att så rågen på hösten och därmed kunna hålla marken bevuxen året runt.

Fler vill handla nära

Bland konsumenterna märker de ett ökat intresse för grön­saker och närodlat, men priserna ute i handeln följer inte med. Grönsakförsäljning går att jämföra lite med en auktion, menar Anders. 

– En sallat kan till exempel kosta fem kronor kilot för att sen kosta 40 kronor kilot veckan efter. Det är ju inte som mjölk där det höjs och sänks några ören. Det blir som gungor och karuseller, man lever med de goda dagarna och de dåliga, och det är ju nåt slags genomsnitt som blir resultatet.

Gårdsbutiken har vuxit till att bli betydande del av omsättningen, berättar Maria, och där märks kundernas intresse för det nära tydligast.

– Förut stod gårdsbutiken för två procent och nu cirka fem procent. Det är rätt så mycket drag på höstkanten och en väldigt rolig del med kundkontakt. Det ska bli intressant att se nu till hösten, för det är ofta då vi ser om det ökar eller inte, säger hon.  
 

Maria konstaterar att fjolårets grönkål kvar i fält fortfarande har en ihållande god smak. Här ska det odlas potatis i år berättar hon.

För bygden

I dag är det tre anställda på gården utöver Maria och Anders, men vid arbetstoppar under säsong är de uppemot 20 stycken. 

– Vid plantering då är vi en eller två till. Men när vi rensar morötter så är vi så många som möjligt så fort som möjligt. Men även vid vitkålsskörden behöver vi vara några extra.  

Men arbetskraft har aldrig varit något problem och varje sommar söker sommarjobbare från Åsbro jobb på gården. 

– Vi tycker att det är roligt att vara en del i bygden och skolungdomar får sommarjobb. Det är en stor grej för oss. Folk sa till oss på ett tidigt stadium att det aldrig kommer gå ihop utan utländska säsongsarbetare. Men det har gått bra att få tag i folk här, säger Anders. 
 

Cirka 20–30 procent av vitkålen går i dag till förädling och när det gäller surkål är sorten viktig. 
– Det ska vara en sort som inte är så hård som lagringssorterna, men inte heller supermjäll som de tidigaste heller. Utan lite medel, en porös höstsort och inte för kompakt, säger Anders.

En fråga om svinn

I packlokalerna är det full aktivitet och vitkål putsas och packas för dagens leveranser till butik. Det finns en ambition om att allt som putsas bort ska cirkulera eller nyttjas. Ett tag såldes potatisrenset till Finland för stärkelse och svinn från grönsakerna gick till grannens djur.

– Vi vill helst, om det inte kan bli en produkt som människor kan äta, att det blir djurfoder som kan komma tillbaka i form av gödsel. Det är målsättningen, men det är inte så höga värden i resterna och blir det för mycket handarbete så är det ingen idé. Just nu har vi en komposthög med blad och sen säljer vi lite till viltfoder. Fördelen med kålblad är att vildsvinen inte är så förtjusta i det men däremot tycker hjortar och älgar om det, säger Anders som hoppas på fler användningsområden för gårdssvinn.

Vi går in i vitkålslagret som år 2000 byggdes om från gård­ens gamla loge. I dag rymmer den 150 ton och tillsammans med potatislagret och den nybyggda morotskylen så kan det vinterlagras totalt 700 ton. 

– Morötter och kål kan lagras ihop, och ska ligga så nära noll grader som möjligt. Men inte potatis, den är känsligare och vill ha fyra grader och torrare. När temperaturen väl är sänkt får den inte backa. Då växer både mögel och silverskorv. 

Den största vitsen med att ha bra lager, förklarar Anders, är att minska både att det ruttnar men också lagringsförluster. 

– Allt eftersom året går så blir det mer och mer som går bort, då produkten minskar i vikt. En låda som vägde 500 kilo när vi ställde in den kanske bara väger 460 kilo i mars. 

En lösning på gårdssvinnet har blivit att sälja 15-kilos säckar med morötter i gårdsbutiken under benämningen klass tre. 
– Det har blivit ganska populärt att folk köper det och gör juice av. Det är fortfarande bra livsmedel, men med mer puts. En del köper det också till kanin- ­eller hästfoder, berättar Anders. 

Nytt växthus

Fjolårets sommar var både kall och kort för grönsakerna, och vit­kålen växte knappt färdigt. I år ser utsikterna bättre ut och inför årets säsong finns ett bygge av ett nytt växthus på agendan. 

– Dels för att få något bättre att jobba i med plantorna. Men bygger man ett växthus för en miljon då kan man inte bara ha det till plant på våren en månad. Då måste man använda det de andra elva månaderna till något. Och där är möjligheterna många, säger Anders, och fortsätter: 

– Maskinhall, gurkodling eller våffelförsäljning. The sky is the limit. Vi är ju fortfarande unga även fast vi inte är så unga som vi var en gång. 

 

I kommande nummer av Jordbruksaktuellt kan du läsa om hur vitkålen från Källsprångs gård förädlas och blir till surkål hos Tistelvind.

 

Källsprångs gård

Drivs av: Anders och Maria Östlund

Var: Åsbro, i södra Närke

Areal: Brukar 40 hektar varav 20 hektar är potatis och grönsaker

Odling: Huvudsakligen potatis, vitkål och morötter. 

Växtföljd: sexårig – kål, potatis, morötter, råg, grönfoder (havre eller ärt) med insådd av vall samt vall med klöver. 

Annat: Firade 30 år som anslutna till KRAV i somras 

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 28 mars 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Framtiden bestäms här och nu – i alla fall till viss del

Krönika: Barn, kommer ni ihåg när vi flög utomlands på semestern? Detta kan mycket väl bli en fråga som ställs när familjen sitter framför datorn och kollar på semesterbilder i framtiden. Pandemins effekter på våra vanor kommer att få långtgående konsekvenser. Semesterresorna är bara en del av allt som ställs i ny dager. I den nya världen efter Covid 19 kanske det inte är möjligt att förflytta sig lika enkelt och billigt som förr i världen. Vill konsumenterna ens tillbaka till hur det var tidigare? Vad blir det nya normala och vad har detta med Sveriges gröna näringar att göra?

 

Kommentera