Störst effekt på lättare jordar

Alvluckring används för att bearbeta packningar i marken, och öka rötternas tillgång på näring, vatten och syre. Intresset för bearbetningsmetoden går i vågor, och just nu märks ett ökat intresse. 

 

Mekanisk alvluckring har visats ha störst effekt på lättare jordar, men på styvare jordar har man inte sett samma resultat. Danska He-Va tillverkar redskapet Combi-Disc som kan användas för mekanisk alvluckring. Foto: Björn Schubert 


Enligt Christer Johansson, Jordbruksverkets växtskyddscentral i Linköping, är dock första steget alltid att försöka undvika markpackning. Exempelvis genom att ha koll på lufttryck i däcken och ekipagets totalvikt. 

– Packning i alven är allvarlig eftersom den är väldigt bestående. Packning i matjorden kan man, till viss del, rätta till. 

Det finns två huvudspår i alvluckringstänket, säger Christer, antingen mekanisk eller biologisk. 

– Men en kombination är kanske det bästa.

Christer Johansson, teknikrådgivare på Jordbruksverkets växtskyddscentral i Linköping, tror att mer ny forskning om alvluckring skulle behövas eftersom klimatet har förändrats. 
Foto: Privat 

Djupa rotsystem

Biologisk alvluckring kan innebära att man har grödor i växtföljden med ett djupt rotsystem, exempelvis lucern.

– Det finns även ettåriga grödor, som oljerättika, som också har väldigt djupt rotsystem. Det har man tittat på och det ger en viss effekt och kanske kan bidra till en bättre struktur även på styv­are jordar. 

På lättare jordar

Christer berättar att det är på lättare jordar man i försök har sett störst effekt av mekanisk alvluckring, och framförallt i odling av potatis, morötter och andra special­grödor.

– Där har man haft en skördeökning som kan motiveras ekonomiskt, så det är på lättare jordar som det är mest motiverat. 

Däremot på styvare jordar, som exempelvis lerjordar, har man enligt Christer inte sett några långvariga effekter. 

– Det kan vara väldigt kortsiktiga effekter, men då kanske det kostar mer än det smakar att göra det här. 

Han berättar dock att man sett en mer bestående effekt om man i samband med den djupa bearbetningen tillfört kalk. 

– Kalken har en strukturverkan, så den behåller effekten på lerjorden längre.

Vid direktsådd av oljeväxter

Christer berättar även att man ibland sett positiva effekter av att kombinera djup luckring och direktsådd av oljeväxter. Man har då kompletterat en alvluckrare med en frölåda. 

– Man kan tänka sig att oljeväxtens pålrot får lite lättare att tränga ner i jorden. Och har man ett torrt år, som vi har haft, och man etablerar oljeväxter på traditionellt vis så blir det så mycket bearbetning att jorden nästan blir uttorkad. Genom att inte bearbeta lika mycket sparar man fukt i marken. 

Dyr åtgärd

En av nackdelarna med alvluckring är att det är en dyr bearbetning. Redskapet går tungt och därmed blir bränslenotan hög. 

– Om man tittar på kostnader så finns det exempel på att det kostar mellan 600 till 700 kronor per hektar, och att det går åt mellan 28 till 39 liter diesel. Det är en väldigt dyr åtgärd, så då är det väldigt viktigt att man får effekt och det är på lättare jordar man får bäst effekt. Däremot är det tveksamt att göra detta på styva jordar. 

Något som är viktigt att tänka på inför att man ska alvluckra, är att försöka göra det när jorden är torr. 

– Det gäller att hitta ett fönster att göra detta så man inte kletar sönder de befintliga porerna.

Ökat intresse

Enligt Christer så har man sett ett visst ökat intresse för alvluckring under senaste tiden. 

– Intresset för alvluckring är något som kommer och går med jämna mellanrum. Men våra maskiner blir tyngre och tyngre, så packning i alven är ett stigande problem. Vi har sett att våra jordar är rätt packade, och inte minst i alven. 

Även blötare väderförhållanden är något som Christer tror kan få fler att intressera sig för alvluckring. 

– Man förväntar sig kanske större nederbördsmängder under kortare perioder, och då vill man kunna få bort vattnet så fort som möjligt, säger han, och förklarar att om det finns en packning i alven så blir infiltrationen i marken sämre och det är svårare för vattnet att rinna undan. 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 30 mars 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Framtiden bestäms här och nu – i alla fall till viss del

Krönika: Barn, kommer ni ihåg när vi flög utomlands på semestern? Detta kan mycket väl bli en fråga som ställs när familjen sitter framför datorn och kollar på semesterbilder i framtiden. Pandemins effekter på våra vanor kommer att få långtgående konsekvenser. Semesterresorna är bara en del av allt som ställs i ny dager. I den nya världen efter Covid 19 kanske det inte är möjligt att förflytta sig lika enkelt och billigt som förr i världen. Vill konsumenterna ens tillbaka till hur det var tidigare? Vad blir det nya normala och vad har detta med Sveriges gröna näringar att göra?

 

Kommentera