Isbränna - risk för ett ekonomiskt bakslag

Den milda vintern kan ställa till problem på flera håll i norra Sverige. Långt liggande istäcken utgör en risk för att fält kan behöva läggas om och i värsta fall leda till foderbrist.

Istäcken över åkrarna kan innebära stora kostnader för lantbrukarna i Västernorrland.  – Det har varit sån växlande väderlek och växande temperaturer, så vi har haft precis rätt förhållanden för att ha isar överallt i år. Så det känns ju som det största problemet som vi har nu, kommer vallen att överleva? säger Caroline Näslund, ordförande i LRF Ungdomen Västernorrland. Foto: Caroline Näslund

I Kramfors kommun i Västernorrland, har temperaturen stigit den sista tiden och på sluttningar i söderläge har isarna börjat smälta. Men en stor andel åkrar ligger fortfarande under istäcken sen ett par månader tillbaka.

– Det är skiften som är ganska flacka och plana där det ligger väldigt mycket is. Och det är områden från Sundsvall ända upp mot Örnsköldsvik. Sen är det lokala variationer, med områden där man klarat sig bättre och områden där man har is på varenda kvadratmeter, säger Caroline Näslund, ordförande för LRF Ungdomen Västernorrland.

I vissa områden har istäcket varit intakt sedan i december, berättar Caroline.

– Det dröjer nog en månad till innan det börjar reda ut sig ordentligt och istäcket har avtagit.  Då är det fem månader syrebrist på gräset, så det är inte jättebra utsikter alls.

Istäcken täpper till syretillförseln till gräset och lägger sig som ett lock utanpå förklarar Caroline. – Utan syre så fungerar ju inte fotosyntesen. Gräset kommer fortsätta försöka växa av solljuset men utan syre så tillverkar det etanol istället och växtligheten kvävs. Foto: Caroline Näslund

Vad innebär det för lantbruket?


– Det kan potentiellt innebära ett enormt ekonomiskt bakslag. Om växtligheten är död när istäcket väl har försvunnit och solen börjat värma upp backen igen då har man inget annat alternativ än att plöja och försöka så om det. Och då du har en normal växtföljd på tre till fem år, så istället för att plöja upp allt mellan en tredjedel och en femtedel av totala arealen så får man kanske plöja upp hälften av arealen i år om det går ganska bra. Har man otur kanske man får plöja upp 70–80 procent av arealen.

Caroline tror att det kan komma att innebära en foderbrist för de områden som är mest drabbade.

– Det blir dubbla kostnader för många. En kostnad nu till våren beroende på vad man väljer att göra och en i höst när man börjar inventera foderlagrena och behöver köpa in foder. 

Bara extrema fall

I Klövsjö i södra Jämtland driver Erik Olsson Mellangården med mjölkproduktion och fäboddrift under sommarhalvåret. Här ligger det, i skrivande stund, fortfarande drygt två decimeter snö i snitt, med undantag för fläckar som töat fram. Men på åkermarkerna är stora områden täckta med is.

I Klövsjö i södra Jämtland har den milda vintern lagt åkermark under istäcken. Foto: Erik Olsson


Även fast det i dagsläget är svårt att bedöma då det fortfarande ligger mycket snö, så är riskerna för isbränna påtaglig, menar Erik.

– Man ser det inte just nu, men enligt en uppskattning innan sista snön kom, så är det fem till tio centimeter ren kärnis på många ställen och ganska stora ytor.

Det är is som legat intakt sedan årskiftet på grund av det milda vädret med mycket regn.

– Så det är ju inne på tredje månaden nu. Vad det blir för effekt av det, det vet vi inte. Men jag är beredd på att jag kanske måste hjälpså eller plöja om åkerbitar, säger Erik som i dag odlar vall, foderkorn och grönfoder i Klövsjö.

Isbränna är inte vanligt förekommande över huvud taget här, berättar Erik, då hela Klövsjöbygd ligger i lutning och landskapet är kuperat.

– Det ska vara extrema fall som i år när det knappt varit nån riktig vinter utan mycket snö och regn om vartannat. Annars är det bara enstaka fall, någon åkerbit som har nån liten sänka med en fläck i botten ibland.

Hur stor skada som skett av istäckena, det återstår att se runt maj månad när det mesta tinat bort. – Då ser man på vilka ställen det inte blir grönt och då får man göra en bedömning om man ska hjälpså de ytor som är förstörda eller om det är så mycket så man får göra om hela åkermarken då, berättar Erik Olsson, lantbrukare i Klövsjö. Foto: Erik Olsson

Vad innebär det för dig?


– Det värsta scenariot vore att mark som är insådd med vall föregående år och som var tänkt att ge avkastning nu och tre år framöver, skulle drabbas. Har det blivit isbränna på en sån mark då måste den plöjas om. Det blir extra mycket plöjning till våren. För dels så har vi den gamla vallen som ska läggas om, men dels behöver även den som är omlagd göras om igen. Så blir det så, då blir det väldigt mycket mer arbetstimmar och det blir även extra kostnader i form av drivmedel och utsäde.

Just för Mellangårdens del är inte brist på foder något som oroar då strategin under många år varit att bruka extra mycket mark, samt att ha djuren på fäboddrift under sommaren.

– Just på grund av att jag alltid har tänkt så att de åren som det blir missväxt, då vill man inte vara ute på marknaden och köpa. Det är alltså bättre för mig att ha några hektar för mycket och kan sälja foder varje år. Men det år det är missväxt då klarar jag mig själv utan att behöva köpa eller sälja. Och precis så blev det 2018. Så just den biten tror jag inte är något problem just för mig.

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 30 mars 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Framtiden bestäms här och nu – i alla fall till viss del

Krönika: Barn, kommer ni ihåg när vi flög utomlands på semestern? Detta kan mycket väl bli en fråga som ställs när familjen sitter framför datorn och kollar på semesterbilder i framtiden. Pandemins effekter på våra vanor kommer att få långtgående konsekvenser. Semesterresorna är bara en del av allt som ställs i ny dager. I den nya världen efter Covid 19 kanske det inte är möjligt att förflytta sig lika enkelt och billigt som förr i världen. Vill konsumenterna ens tillbaka till hur det var tidigare? Vad blir det nya normala och vad har detta med Sveriges gröna näringar att göra?

 

Kommentera