”Svårt att göra något kring vatten ensam”

Lokalt Engagemang för Vatten, LEVA, är en satsning som regeringen beslutade om 2018. Nu finns det 20 pilotområden runt om i Sverige och Jordbruksaktuellt har pratat med Anna Eklund, LEVA-samordnare på Hjälmarens Vattenvårdsförbund, som berättar om vad de jobbar med och hur man som lantbrukare kan gå tillväga om man vill göra en vattenvårdsåtgärd. 

 

Ett 40-tal personer deltog på vandringen med fokus på rensning av Blackstaån. 
Foto: Anne Helgesson


Anna Eklund berättar att hon precis har arrangerat en vandring längs Blackstaån, som rinner mellan Närkes Kil och sjön Tysslingen, med fokus på rensning av diket. Syftet var att samla berörda markavvattningsföretag, och diskutera orsaker samt möjliga åtgärder för att minska näringsläckage från ån. 

– Det har varit mycket diskussioner kring Blackstaån, bland annat om den är grävd för djupt. Vi har därför bland annat anlitat Tobias Neselius, rådgivare på Hushållningssällskapet, som har gjort en avvägning av vattendraget. 

Vad är en avvägning? 

– När Blackstaån rätades för att vinna odlingsmark bildades ett tillstånd, ett markavvattningsföretag, som säger att det ska vara en viss profil på kanterna, ett visst djup för vattnet och det ska luta på ett visst sätt. När man gör en avvägning så går man ut i diket och mäter samt tittar med satellitmätning, och ser var det ligger i dag jämfört med då, säger Anna och förklarar att i början på 1900-talet, när Sveriges invånare svalt, gjordes mycket förändringar i landskapet för att kunna odla mer mark, exempelvis sänktes sjöar och diken grävdes. 
 

Anna Eklund är LEVA-samordnare på Hjälmarens Vattenvårdsförbund.
 Foto: Anne Helgesson

Gräva våtmark

Anna berättar att i november kommer Hjälmarens Vattenvårdsförbund även anordna en kurs i att gräva våtmarker för lantbrukare och entreprenörer i Örebro län med omnejd. Dagen kommer innehålla teori med föreläsare från Naturvårdsgruppen i Väst och man kommer även besöka en befintlig våtmark. 

– Huvudtanken är att lantbrukare och maskinentreprenörer lokalt ska kunna hantverket att gräva i känslig natur. Restaurering av naturmiljöer, sjöar, våtmarker och vattendrag kommer att bli en framtidsbransch. Dessa restaureringar kostar självfallet pengar men någon ska utföra arbetet och då är det bra om de pengarna hamnar lokalt och gynnar bygdens lokalekonomi, säger Anna. 

Varför vill man som lantbrukare anlägga en våtmark? 

– Som lantbrukare är man beroende av att få bort vatten när det är för mycket men också att det finns vatten när det är för lite. En våtmark kan behålla vatten i landskapet och utjämna flöden, både låga och höga, och bidrar till grundvattenbildning. Plus att det gynnar biologisk mångfald med alla sorters vattenåtgärder. Självklart också för att samla upp näring så att den inte rinner vidare och bidrar till övergödning nedströms.  

I LEVA-satsningen finns det 20 pilotområden runt om i landet där man jobbar med de här frågorna.

– Det är svårt att göra saker kring vatten ensam som lantbrukare, så det behövs den här typen av samlingar och att någon kan verka samordnande och söka offentlig finansiering för att genomföra de åtgärder man kommer fram till gemensamt.

Om man som lantbrukare är intresserad av att göra en vattenvårdsåtgärd, vad gör man då?

– På Havs- och Vattenmyndighetens hemsida kan du kontrollera om du är i ett LEVA-område, om det finns en LEVA-samordnare så kan den personen hjälpa dig med det administrativa som att söka pengar och att hitta bra folk som kan utföra jobbet. LRF har en satsning tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan, de har studiecirkelsledare för kursen ”Att äga och förvalta diken” över nästan hela landet, du kan kontakta dem för att se om man kan dra igång en studiecirkel. Sen finns det vattenråd på många ställen, där man kan söka pengar för gemensamma vattenprojekt och få någon som kan hjälpa till i ett lokalt område. 

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 20 oktober 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Funderat på vad som är standard – nu och i framtiden?

Krönika: ”Det här är standard” säger säljaren och du känner en trygghet i att du åtminstone får samma erbjudande som alla andra som köper produkten, varken mer eller mindre. Du vet vad du får men vad betyder en viss standard? Ställer du frågan till SIS, Svenska Institutet för Standarder, så upplyser de dig om att en standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Visste du ens att du hade ett problem när du skulle köpa produkten? Eller betyder det något annat.

 

Kommentera