Störst näringsöverskott på djurintensiva gårdar

Variationen mellan olika typer av gårdar är stor i hur väl växtnäring som kväve och fosfor utnyttjas. Det kan konstateras efter en sammanställning över växtnäringsflödet på 8 500 gårdar som Greppa näringen utfört.  

 

Enligt den nya rapporten Växtnäringsflöden på gårdar inom Greppa Näringen behöver effektiviteten när det gäller mineralgödsel ökas på konventionella gårdar. På ekologiska gårdar kan överskotten på fosfor minska genom att använda gödselmedel som bättre motsvarar grödans näringsbehov än de som används i dag. Foto: Carolina Wahlberg


I rapporten Växtnäringsflöden på gårdar inom Greppa Näringen visas att de största överskotten i växtnäringsbalanserna av både fosfor och kväve återfinns på djurintensiva gårdar. Växtodlingsgårdar som drivs konventionellt har i genomsnitt ett underskott på fosfor, medan djurgårdar och ekologiska växtodlingsgårdar har ett fosforöverskott. 

Emma Hjelm som arbetar med utvärdering i Greppa Näringen förklarar vidare: 

– Utmaningen på konventionella gårdar är att ytterligare öka näringseffektiviteten när det gäller mineralgödsel och foder. På ekologiska gårdar behöver fosforöverskotten minska med hjälp av ökade skördar och gödselmedel som bättre motsvarar grödans näringsbehov än de som används i dag. 

Balansen ger förutsättningarna

Växtnäringsämnen som kväve, fosfor och kalium tas in till gården, främst i form av utsäde, foder, mineralgödsel och stallgödsel. Den mängd växtnäring som är kvar efter att produkter som grödor och slaktdjur förts från gården visar differensen eller gårdens balans, samt även förutsättningarna som gårdens produktion har. 

En växtnäringsbalans kan därmed visa hur de näringsämnen som förs in till gården omsätt till färdiga produkter. Vad gäller både fosfor och kväve i form av ammoniak, nitrat samt lustgas innebär ett effektivt utnyttjande av dessa näringsämnen att en mindre andel förloras till miljön än vid en mindre effektiv produktion. 

Enligt Greppa Näringen så möjliggör det långsiktiga arbete som samverkansprojektet gör för lantbrukare att jämföra växtnäringsbalanser över tid. 

– Ekonomi, lönsamhet och positiva miljö- och klimateffekter går oftast hand i hand, säger Stina Olofsson projektledare för Greppa Näringen, i pressmeddelandet. 

 

Om Greppa Näringen 

Greppa Näringen är ett projekt inom landsbygdsprogrammet och svenskt lantbruks största miljöprojekt någonsin. Det drivs av Jordbruksverket i samarbete med LRF, länsstyrelserna och ett stort antal rådgivningsföretag inom lantbruksbranschen. Rådgivningen bygger på frivilligt deltagande från lantbrukarnas sida med målet att både lantbruket och miljön tjänar på de föreslagna åtgärderna.

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 23 februari 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste