Rättvisare regler för livsmedelsinköp

Rätt till skriftligt avtal, betalning inom 30 dagar och balans mellan olika parter i livsmedelskedjan. Det är några av de punkter som innefattas i regeringens förslag om rättvisare regler för livsmedelsinköp. ”Ett stort steg i rätt riktning”, menar Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande.

En ny lag ska värna leverantörer i livsmedelskedjan mot otillbörliga affärsmetoder. Foto: Mostphotos

Som Jordbruksaktuellt tidigare rapporterat om så föreslår regeringen i en lagrådsremiss att förhindra vissa affärsmetoder i livsmedelskedjan. Detta för att säkra att svenska livsmedelsproducenter inte ska kunna utnyttjas av de dominerande livsmedelskedjorna i Sverige.

LRF stödjer regeringens förslag om att förhindra dagens otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan. Foto: Madeleine Rapp

– Det är ett stort steg i rätt riktning. Enskilda lantbrukare ska inte pressas att sälja till underpris, få vänta i 60 dagar på betalning eller tvingas ta tillbaka varor som handeln beställt men inte lyckas sälja. Förhoppningsvis får enskilda livsmedelsproducenter ett starkare skydd mot de dominerande kedjorna. Det förbättrar förutsättningarna för att kunna nå livsmedelsstrategins mål om att öka den svenska livsmedelsproduktionen, säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande, i ett pressmeddelande.

Ojämlik marknad

Det är med EU-direktivet UTP, ”otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan” som ett antal affärsmetoder som ofta förekommer i livsmedelsbranschen ska förbjudas. Metoderna det rör sig om kan bland annat vara plötsligt och ensidigt ändrade villor i ingångna avtal, krav om att få insyn i motpartens affärshemligheter, krav på betalningar som saknar koppling till leverantörens försäljning och nekande till skriftliga avtal.

Det är en stor ojämlikhet på marknaden, påpekar LRF som menar att stora svenska inköpare av dagligvaror kan välja fritt bland leverantörer i Sverige och har ekonomisk vinning genom att spela ut leverantörer mot varandra via UTP-metoder. Medan en leverantör, som är beroende av ett fåtal köpare, är i ett ständigt förhandlingsunderläge.

Det nya lagförslaget innebär bland annat att:

En leverantör har rätt att kräva ett skriftligt avtal av en inköpare i handeln.

Betalning av varor ska ske inom 30 dagar (inte 60 som idag) och en producent eller leverantör ska inte kunna krävas på kostnader hos säljaren för reklamkostnader med mera.

Det är viktigt med balans mellan olika parter i livsmedelskedjan.

Vissa undantag görs för små köpare i livsmedelskedjan, vilket kan ses med hänsyn till pandemins effekter för bland annat restaurangbranschen.

Svensk implementering

Det nya lagförslaget innebär en förenklad och rak svensk implementering av EU-direktivet, istället för den mer byråkratiska modellen med en ”omsättningstrappa” i direktivet. UTP-utredningens eget förslag om att alla producenter skulle omfattas av gemensamma regler välkomnades av såväl primärproducenter och förädlingsledet som av jurister, enligt LRF, eftersom det konkurrensrättsligt vore mest rättvist och skulle minska risken för byråkratiskt krångel.

– Vi hade önskat att lagförslaget gällt alla producenter, oavsett storlek. Men jämfört med EU-direktivets omsättningstrappa så är det en klar förbättring som gör reglerna enklare för både köpare och säljare. Att gemensamma inköp till stora dagligvarukedjor inte undantas från regelverket är en förutsättning för att lagstiftningen ska fylla sina syften, säger Palle Borgström.

Nästa steg är att Lagrådet nu får möjlighet att lämna yttrande kring lagförslaget och därefter lägger regeringen en proposition till riksdagen om den svenska UTP-implementeringen.

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 01 mars 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste