Bättre jordhälsa för säkrare skörd i framtiden

Hur påverkar jordhälsan framtida skördar i mer extremväder? Det undersöker Thomas Keller, professor vid Institutionen för mark och miljö på SLU, och ett forsknings­team just nu i ett treårigt projekt.

– Det första steget är att vi vill se vad det finns för samband mellan hur man brukar sin jord genom bearbetning, växtföljd, mellan­grödor och gödsling och det vi kallar jordhälsa. Hur det påverkar olika markegenskaper, säger Thomas Keller och fortsätter: 

– Sedan är vi nyfikna på om detta hänger ihop med skördestabiliteten på något sätt. 

30 lantbrukare

Projektet består av en del med fältstudier, där ett 30-tal lantbrukare i Västra Götaland och Östergötland är med. Varje gård har i sin tur valt ut två fält som ska analyseras.  

– Det ska helst vara ett fält där man har en jämn och bra avkastning och ett annat där man har väldigt varierad avkastning, men man inte riktigt vet varför det är så, säger Thomas.  

Anledningen till att man valt gårdar i Västra Götaland och Östergötland är att man vill se om det påverkar att det är kommer mer nederbörd i väst och mindre i öst. 

I projektet ingår även en intervju- och enkätsundersökningsdel, och planen är att i den delen nå ut till många fler lantbrukare.

– Den delen i projektet går mer ut på att vi gör intervjuer och gör en enkätundersökning med lantbrukare om hur de tänker kring jordhälsa och klimatförändringarna. Hur de ser på framtiden, vad de ser för utmaningar och om de har börjat ställa om på grund av det eller tänker att de ska förändra någonting. 

Odlingshistorik

Såhär ett år in i projektet håller man på att samla in odlingshistorik från gårdarna som ska vara med i fältstudien. Gällande saker som bland annat växtföljd, bearbetning, näring och skörd de senaste fem till tio åren. I juni är planen att man ska gå ut i fält och göra mätningar.

– Vi kommer att göra mätningar och ta jordprover för att kvantifiera markstrukturen genom att till exempel mäta hur stabila aggregat man har i marken och hur mycket växttillgängligt vatten det finns, men även vad man har för kolhalt, respiration och andra markegenskaper. Saker som alla på ett eller annat sätt bidrar till jordhälsan. 

Vad är målet med projektet?

– Att se om det finns samband mellan hur brukningssättet påverkar marken och hur det i sin tur eventuellt hänger ihop med skördestabiliteten. Vilket kanske kommer vara av större vikt när vi tänker oss mer extremt väder längre fram. En viktig del i projektet är också att ta reda på hur lantbrukarna tänker kring jordhälsa och klimatförändringar, vad har man för utmaningar, vad de känner att de behöver hjälp med och var det finns kunskapsluckor. 

Vad har ni för hypoteser i projektet? 

– Vi förväntar oss att hur man brukar påverkar mark­egenskaper och jordhälsan. Men sedan tror jag att kopplingen till växter är väldigt komplicerad, men vi har som hypotes att en bättre jordhälsa resulterar i högre skördestabilitet.

Vad är en bra jordhälsa?

– Man ställer många krav på en jord, den ska till exempel både hålla vatten när vi har lite regn men även släppa genom vatten när det kommer för mycket regn. Jorden ska vara porös så att rötter kan växa bra men samtidigt ha en viss styrka så att vi kan köra på den för att så och skörda. En bra jordhälsa för jordbruksproduktion betyder därför kanske att man måste kompromissa med vissa egenskaper. För växtodling behövs det också vissa insatsmedel. När vi skördar tar vi bort näring, så då måste vi lägga till det igen sen. Man kan försöka optimera det så att näringsupptaget blir så effektivt som möjligt, säger Thomas och fortsätter:

– Både det som är det svåra och det som är förtjusningen är att varje åker är unik på något sätt. Så det gäller att optimera varje fält.  

Hur uppnår man god jordhälsa?

– Jag vill inte vara kategoriskt, och jag tror inte att spela ut ett system mot ett annat hjälper innovationen. Men generellt ska man ha ett system där man bearbetar så lite som möjligt, men ändå så mycket som behövs. Ibland behövs en viss bearbetning, vissa jordar kanske blir för täta om man aldrig bearbetar dem, eller att bearbetningen behövs mot ogräs och sjukdomar. Men om man kan så tror jag att man ska sträva efter att bearbeta så lite som möjligt. 

Varför?

– Varje bearbetning är en störning av markstrukturen och marklivet. En färskt bearbetat jord är försvagad, vilket till exempel ökar risken för erosion. 

Så enligt Thomas är det sällan svart eller vitt.

– De som bearbetar mindre använder kanske mer herbicider. Man får göra någon slags avvägning. Ekologisk odling innebär oftast väldigt mycket bearbetning. Det finns nog inte ett system som är bäst på allting, man kompromissar och gör det som passar bäst där man är. Men sedan kan man gärna experimentera om man har råd och tid.