Politiken måste se lantbruket som en basnäring

Under en förmiddag i riksdagen vigd åt lantbruket diskuterades hur Sveriges livsmedelsproduktion kan öka samtidigt som klimatpåverkan från jord till bord minska. Lantbrukets dag i riksdagen i digital form samlade representanter från branschen, ledamöter från miljö- och jordbruksutskottet samt 120 deltagare.

Framtidens jordbruk låg i fokus under Lantbrukets dag i riksdagen. Lottie Knutson, journalist och föreläsare, modererade det digitala seminariet som riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) arrangerade i samarbete med Lantmännen. Foto: Skärmbild av evemtet

– Den gröna näringen är en framtidsbransch. Här kommer tusentals arbetstillfällen att kunna bli till. Men det finns ett men, en nyckel och det är att lönsamheten måste bli på riktigt! så inledde Magnus Oscarsson, riksdagsledamot (KD) och ledamot av Miljö- och jordbruksutskottet, som anordnat dagen tillsammans med Lantmännen.

Lönsamheten var också ett återkommande tema under dagen och Per Lindahl, lantbrukare och ordförande för Lantmännen, belyste hur det är den viktigaste faktorn ur ett hållbarhetsperspektiv.

– Vi ser att de lönsammaste gårdarna faktiskt är de som investerar mest i hållbarhet. Så därför är lönsamhet på gård just nyckeln för hållbarhetsfrågor.

För att uppnå klimatmålen enligt parisavtalet och samtidigt öka framtidens skördar så lyfte han den teknik och kunskap som finns tillgänglig som nyckeln. Men också att maten måste få kosta.

– Vi måste prata mer om den hållbaraste matkassen istället för att bara prata om den billigaste matkassen. Det är otidsenligt och mat är oförskämt billigt i mina ögon. Och här behöver vi hjälp av politiken att styra upp och ha riktade former så att lantbruket också kan få ordentligt betalt, sa Per.

Lönsam hållbarhet

– Det finns en stor enighet inom svensk politik. Så min förväntan är att den enigheten omsätts väldigt konkret hur man nu kan bidra till de stora frågorna som handlar om investeringar, lönsamhet och som därmed då också bidrar till den omställning vi behöver, sa Johan Kuylenstierna, Klimatpolitiska rådet under sitt föredrag på Lantbrukets dag i riksdagen. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Johan Kuylenstierna, vice ordförande för Klimatpolitiska rådet och adjungerad professor vid Stockholms universitet, fortsatte på samma spår och presentade en graf som visade hur omsättningen i lantbruket nästan fördubblats sedan år 2000 samtidigt som lönsamheten inte rört sig nämnvärt.

– Det är en situation där vi har enorma investeringsbehov samtidigt kan vi se att resultatet hos dem som ska investera inte förbättras över tid och det här är en av de absolut viktigaste frågorna om vi pratar hållbarhet, om vi pratar klimatanpassning.

Från politikens sida så efterfrågar även Johan att strategiska satsningar definieras och att branschen börjar betraktas mer som en basnäring.

– Det är självklart att samhället investerar i infrastruktur för el, transport och vatten. Men det här är en av de infrastrukturerna där faktiskt samhället, politiken och vi gemensamt måste investera både för att öka lönsamheten för att uppnå nettonoll och för att öka resiliensen mot klimatförändringar. Vi måste förändra perspektivet på hela sektorn. Det är en basnäring som är ett fundament för Sverige som land.

En het fråga

En annan lönsamhetsfråga som kom på tal under dagen var UTP-direktivet, om otillbörliga affärsmetoder i handelskedjan. Bland annat Isak From från miljö- och jordbruksutskottet (S) uttryckte sin oro för om övriga partiers reservationer för propositionen går igenom.

– Vi är bekymrade över att det skulle försämra mycket för primärproduktionen i Sverige och drabba svenska bönders avsättning väldigt mycket.

Även Elisabeth Hidén, ordförande för LRF Ungdomen, höll med om oron och Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen, tryckte på vikten för branschen av att direktivet går genom precis som det är. Åsa Domeij, hållbarhetsdirektör Axfood, menade dock att direktivet inte löser några problem.

– Jag tror inte att böndernas lönsamhet har någonting med UTP att göra. Det finns både gigantiska företag inom handeln som har mycket makt men det finns stora multinationella livsmedelsindustrier också och de har en väldig makt mot enskilda små butiker, sa Åsa som istället belyste vikten av nya affärsmodeller för att förbättra marginalerna till producent.

Det var även något som Jesper Broberg, förbundsdirektör Hushållningssällskapet, förde på tal för att nå en ökad lönsamhet.

– Jag tror att vi behöver fundera på hur man säljer sina varor och till vem, och där tror jag rekoringar kan betyda fantastiskt mycket att få ut ett högre pris från konsument. Jag hoppas och tror att vi kommer se en utveckling där när det gäller nya affärsmodeller, där lantbrukaren finns med längre fram i förädlingsledet.

Satsa på befintliga stöd

Även arbetet med nya CAP lyftes och Christina Nordin, generaldirektör Jordbruksverket, flaggade för en oro kring för mycket förändringar.

– Här har vi på Jordbruksverket som utgångspunkt att satsa på de goda stöd vi har och boosta dem, och inte införa för många förändringar som inte behövs och som blir svåra att hantera.

Hon fick också frågan om hur man ligger till med stödutbetalningarna.

– Vi har kommit ikapp och betalar ut i tid. Det finns några få som är struliga, men det fastnar alltid stöd i systemet. Men jag får inga signaler från någon att man inte fått ut sina pengar, sa Christina.

 

Del två av riksdagsdagen bestod utav en paneldiskussion där deltagarna bland annat fick svara på frågan: Hur kan vi rida på den gröna medvinden i samhället just nu?

Panelen som modererades av journalisten Lottie Knutson bestod utav riksdagsledamoten Isak From (S), Elisabeth Hidén, LRF Ungdomen, Christina Nordin, Jordbruksverket, Marie Gidlund, Sweden Food Arena,  Björn Hellman, Livsmedelsföretagen, Jesper Broberg, Hushållningssällskapet, Per Lindahl, Lantmännen samt Åsa Domeij, Axfood. Foto: skärmbild av eventet

Jesper Broberg, förbundsdirektör Hushållningssällskapet
– Jag tror på håll i och håll ut. Ibland kanske man inte alltid ska komma med nya saker. Utan det vi nu har sjösatt, de samarbeten, projekt och plattformar som finns, de ska vi fortsätta utveckla. Sen tycker jag att vi kan dra nytta av den här medvinden genom att höja priset. Ska vi ha en hållbar utveckling så måste också lantbrukare ha råd att investera i olika åtgärder.

Åsa Domeij, hållbarhetsdirektör Axfood
– Svenskmärkning har gett en jättestor möjlighet och gjort att vi använder mycket mer svenska råvaror. Vi får också fram grönt protein från Sverige i dag så allt är inte importerade bönor. Att öka utbudet och göra det lättillgängligt är jätteviktigt. Sen har hela diskussionen kring hållbarhet och mat gjort att det är ännu lättare att sälja de svenska produkterna.

Marie Gidlund, vd Sweden Food Arena
– Våra råvaror har flera unika mervärden men som inte alla konsumenter har kännedom kring. Vi måste tydligt jobba i hela värdekedjan med att definiera de mervärden som är viktiga. Vi ska utveckla produkter, paketera de här mervärdena och kommunicera på en världsmarknad där vi också kan ta betalt för dem. För om vi har tydliga mervärden då kan vi höja priset och betala lantbrukaren mer för det jobb de gör.

Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen
– Vi kommer fortsätta köra på med det svensktillverkade och vi ser ju att intresset ökar kraftigt från en redan hög nivå. Så det finns en enorm hög potential och vi ser också att det går mycket svensk mat och dryck på export. Och där ser vi också en stor potential över hela världen.

Per Lindahl, lantbrukare och ordförande Lantmännen.
– För att den här trenden inte ska vara en trend utan något beständigt så känner jag ett ansvar, och alla vi lantbrukare, att vi faktiskt står upp och visar den stolthet vi har över vad vi gör. Vi har ett ansvar att prata om vad vi gör i de bredare kretsarna. Det är vi som står för lösningarna. Vi ska inte lyfta problemen utan peka fram vilka vägar vi ska gå när det gäller klimatfrågan, hållbara livsmedel och att göra den kopplingen att vi lantbrukare är de bästa ambassadörerna.

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 20 april 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste