Negativ syn på framtiden

Enligt Lantbruksvarometern tycker en majoritet av Sveriges Lantbrukare att de har dålig lönsamhet nu och spår att den kommer bli ännu sämre nästa år. Samtidigt bjöd fjolåret på den högsta utlåningstakten på tio år.

Trots rekordpriser på spannmål och oljeväxter ser de svenska växtodlarna negativt på sin lönsamhet. 
Foto: Mostphotos

Under pandemin har svenska livsmedel drivits upp och intresset för det svenskproducerade har ökat bland konsumenterna när större andel av maten har lagats hemma istället för restaurang.

Trots det upplever färre lantbrukare att konsumenterna har förtroende för dem enligt höstens Lantbruksbarometer:

58 procent av de svarande upplever att konsumenterna har förtroende för dem, det är
7 procentenheter lägre än hösten 2020. Samtidigt har andelen som upplever att konsumenterna inte har förtroende för dem ökat från fyra procent hösten 2020 till 14 procent i år. Endast bland grisproducenterna är det fler som upplever att de har förtroende hos konsumenterna, 71 procent jämfört med 65 procent hösten 2020.

– Det här är illavarslande och kan riskera att hämma den fortsatta utvecklingen av framgångsrika växande företag inom lantbrukssektorn i Sverige. Förtroendefrågan men även lantbrukarnas lönsamhetsoro måste tas på största allvar. Oavsett vilken budget som röstas igenom i riksdagen senare i höst ser vi att det är nödvändigt att den inkluderar satsningar som gör att vi har ett hållbart och lönsamt svenskt jordbruk även i framtiden, säger Ewa Andersen, vd Sparbankernas Riksförbund.

Pessimistisk syn på lönsamheten

– Trots höga priser på exempelvis spannmål minskar lönsamheten inom lantbruket. Priset på insatsvaror har ökat mycket och de fortsätter att stiga vilket kraftigt pressar marginalerna, framförallt inom djurproduktionen. Därför är det nu extra viktigt för lantbrukarna att ha koll på hur deras företag påverkas av ökade kostnader. På längre sikt behöver de även arbeta med en aktiv riskhantering på gårdsnivå, säger Per Skargren, segmentschef Skog & Lantbruk Ludvig & Co.

Av de tillfrågade lantbrukarna upplever 41 procent att lönsamheten är ganska god eller mycket god. En minskning med 7 procentenheter jämfört med vårens lantbruksbarometer. Samtidigt upplever 56 procent att lönsamheten är ganska dålig eller mycket dålig, vilket är en försämring med 6 procentenheter jämfört med i våras. 3 procent av de svarande vet inte om de upplever att de har en bra eller dålig lönsamhet i sin verksamhet.

Endast grisproducenter positiva

Lantbrukarnas syn på sin lönsamhet är mer pessimistisk än i våras och även prognosen inför det kommande året är pessimistisk. Störst nedgång finns bland växtodlarna vars lönsamhetsindex gått från noll till minus 41 men även för mjölk- och nötköttsproducenterna är indexet negativt.

Endast grisproducenterna har ett positivt lönsamhetsindex, plus 26. De förväntar sig dock en sämre lönsamhet men de tror ändå att den kommer vara positiv hösten 2022, plus 2.

Växtodlarna är den enda gruppen som förväntar sig en förbättrad lönsamhet under 2022, dock med index som fortfarande ligger under noll.

Skuldsättningen på nya rekordnivåer

Skuldökningen bland Sveriges lantbrukare var under 2020 den högsta på tio år. Mätt i kronor låg ökningen på 18 miljarder kronor, vilket motsvarar en tillväxttakt med nästan 6 procent sedan 2019.

– Vår analys är att lånen främst används för att köpa mer mark istället för investeringar som kan vara nödvändiga för att effektivisera och klimatsäkra produktionen så att man kan fortsätta att utveckla sina företag och erbjuda attraktiva produkter även i framtiden, säger Ulf Möller, segmentsansvarig Skog & Lantbruk Swedbank.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 13 oktober 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste