Foder och hälsa i torkans spår

2018 är ett år som alla i lantbruksbranschen kommer att komma ihåg. Torkan låg som ett täcke över landet och påverkade både djur och skördar. Erfarenheter om året delades nyligen vid ett webbinar som SLU Future Food och Växa Sverige stod bakom.

 

Under torkan 2018 var det många som kämpade för att få ihop tillräckligt med bete och foder till sina djur. I och med att många fick använda marker som normalt inte används för ändamålet, uppkom en hel del förfrågningar om giftiga växter, erfar SVA, som efter torkan uppdaterat och gjort organisationens hemsida om giftiga växter mer användarvänlig.  Foto: Carolina Wahlberg

Webbinariet som fått namnet ”Torka och extremväder – effekter på djurhälsa och foder inom svensk mjölkproduktion”, hade ett gediget program med en rad olika talare under två timmar. Deltog gjorde personer från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Växa Sverige. 

På talarlistan fanns bland andra Ann Albihn, SVA/SLU, som pratade om klimat­anpassning av svensk mjölkproduktion. 

– Vi kan förvänta oss extremväder oftare och i vissa fall värre. De kan orsaka betes- och foderbrist och utslaktning av djur. Inom mjölkproduktionen är det speciellt allvarligt om man måste slakta mjölkkor på grund av foderbrist, eftersom det tar ungefär tre år innan man har en ny mjölkko på plats, sa hon.

Ökade smittor

Ann nämnde också problem med mer värmestressade djur, att man kan komma att tvingas evakuera hela djurbesättningar samt en ökad och förändrad förekomst av smittsamma sjukdomar som konsekvenser av ett varmare klimat. 

– Det som vi speciellt har ögonen på är de vektorburna smittorna som smittar genom mygg, knott och fästingar. De drar verkligen nytta av klimatförändringen och de gillar den ökade temperaturen och ökade fuktigheten.
 

Stånds är en väldigt giftig växt som ger leverskador. Hela växten är giftig, men det är blommorna som innehåller allra mest gift. Växten är även giftig vid beröring. Om växten skadats av frost eller trampats sönder innebär den en ännu större risk än om den är färsk, skriver SVA. Foto: Mostphtotos

Otrevliga epizootier

Fästingar kan sprida borrelia och TBE. De kan även sprida betesfeber, babesios, som är ett stort problem på vissa håll i sydöstra Sverige. 

– Knott kan sprida bluetongue och Schmallenbergvirus. Det kan leda till stora otrevliga epizootier som vi fick i Sverige för första gången för tio år sedan. Det orsakade stora kostnader för samhället i form av bekämpning och vaccinering. Nu är Sverige fritt från smittorna, men vi kommer säkert att få hit dem igen på besök, sa Ann. 

Hon nämnde också vattenburna smittor som salmonella och campylobakter. Och smittor som kan spridas med jord och vind som till exempel mjältbrand och q-feber. Dessutom kan parasitära smittor eller betes­smittor bli ett mycket större problem för djuren än vad det är i dag.
 

Ek är giftigast på våren när löven slår ut samt på hösten om djuren får i sig stora mängder ekollon. Ek ger skador på mag-tarmkanalen, njurarna och levern. Skadorna kan leda till dödsfall, enligt SVA. Foto: Mostphotos

Foder en sårbarhet

Ann var en del i det arbete som mynnade ut i rapporten ”Livsmedelsförsörjning – produktion och tillgång av animaliska livsmedel under en kris till följd av klimatförändringar och extremväder”. Arbetet finansierades av SMHI:s myndighetsnätverk för klimatanpassning och inkluderade bland annat intervjuer och en del gårdsbesök.

Bland de problem som lantbrukarna såg fanns bland annat icke fungerande infrastruktur, brist på bränsle, beroendet av mjölkhämtning och insatsleveranser. 

– Foder ser man också som en stor sårbarhet. Det gäller både kvalité och tillgång. Man kan få missväxt när det är torrår eller skade­djursangrepp. 2018 märkte vi på SVA av ett otroligt stort intresse för giftiga växter, när man tog vallskördar på marker som normalt inte används till det. Eller stängslade in nya områden till bete. 

Under torkåret 2018 fick Karin Persson Waller och kollegorna på SVA många frågor om giftiga växter och om foderkvalité, både hygienisk och näringsmässig, vid import av foder och strö. Foto: skärmdump från webbinariet

Detta var ett ämne som Karin Persson Waller på SVA fördjupade sig i. 

– Brist på bete gör att djuren kanske måste äta växter som de normalt ratar, och att man använder nya marker där det kan finnas växter som man inte har lika bra koll på som vanligt, sa hon och fortsatte: 

– Brist på vallfoder gjorde också att risken att djuren skulle bli förgiftade under stallsäsongen ökade, i och med att man använde en del nya marker där det kunde finnas giftiga växter som man inte visste om. Men även att torkan innebar att växtsammansättningen på de vanliga vallarna kanske blev annorlunda. 

En viktig faktor som gör att det är en ökad risk för förgiftning är att många växter fortsätter att vara giftiga både när de torkas till hö eller ensileras. Och då finns det ingen chans för djuren att kunna rata de giftiga växterna. Exempel på giftiga växter som SVA fick frågor om var sprängtört, stånds och ek. 

Uppdaterad hemsida

En annan typ av förgiftning som SVA också hade misstänkta fall av var blyförgiftning, då hungriga och nyfikna främst yngre djur kan ha rotat fram rester av bilbatterier i naturen. 

– Symtomen kan variera, men det är ofta väldigt allvarligt och sällan någon bra prognos för de djuren tyvärr. 

I och med det ökade intresset för giftiga växter under 2018 genomförde SVA en uppdatering av avdelningen för just det här på sin hemsida och har gjort den mer användarvänlig, tipsade Karin Persson.
 

– Börjar man misstänka att det blir en torr sommar redan i juni, ut och skaffa foder! Åtgärdsplanen är mitt bästa tips och att blanda den med egen fantasi. Det föds mycket egna tankar när man ser en sådan här plan framför sig, sa Rolf Spörndly från SLU, som varit med och tagit fram en åtgärdsplan vid brist på grovfoder. Foto: Carolina Wahlberg

Ny åtgärdsplan

Rolf Spörndly berättade att han och hans kollegor på SLU fick många förtvivlade samtal under torkåret 2018 från personer som ville ha råd och hjälp. Tillsammans med forskare från Institutionen för växtproduktionsekologi Göran Bergkvist och Nilla Nilsdotter-Linde, samt Torsten Eriksson på Institutionen för husdjurens utfodring och vård bestämde han sig därför för att göra en åtgärdsplan med handfasta tips. De har samlat gammal och ny kunskap i rapporten ”Ersättningsfoder till nötkreatur vid grovfoderbrist”.

– Mitt konkreta råd är att skaffa den här skriften och gå efter den här åtgärdsplanen. Den har blivit väldigt uppskattad. Där ser man en översikt över veckorna och att det gäller att vara ute i tid, sa Rolf under webbinariet.

Framför allt är det viktigt att vara snabb på att leta upp nya marker och att prata med spannmålsodlande grannar om det är möjligt att köpa någon del av dennes spannmålsareal för att köra av som helsädesensilage, om torkan fortskrider med full kraft. Om man inte själv odlar spannmål.

Halm och vass

I rapporten finns även information om snabbväxande mellangrödor som skulle kunna skördas på hösten, recept på hur man ammoniakbehandlar halm samt hur man skördar och utfodrar med vass med mera. 

Rolf berättade lite om några risker som de dock ser med det som föreslagits, förutom risken om nya giftiga växter på bete och i ensilaget.  

Bland annat nämnde han risken med för höga nitrathalter i vallen som kan leda till nitritförgiftning. 

– Gödningen som man har spritt på fältet ligger kvar när det inte regnar. Är det en svår torka som sedan följs av regn då är risken väldigt stor att gödselmedlet i form av kväve tas upp men inte hinner omvandlas i växten och bidrar istället till högra nitrathalter i fodret, sa Rolf.

Ett annat problem kan uppstå om man ammoniakbehandlar halmen. 

– Det finns en risk att det uppstår en reaktion mellan ammoniak och socker som kan finnas i grödan. Har man ren halm är det ingen fara. Men om det finns lite grönskott eller ogräs i halmen då finns det sockerarter och då kan det bildas 4-methylimidazole. Därför är det viktigt att vara noggrann att aldrig ammoniakbehandla något som är grönt, utan bara ren halm, sa Rolf. 

Mer noga

Frågan om eventuella risker med att överlagra foder kom upp. 

– Det återstår att se. Men vi har inte sett några större negativa konsekvenser hittills. Det många har gjort är att man lägger en större andel av sin areal i vall. Så att man har de här reserverna, sa Rolf och berättade att så länge fodret förvaras på rätt sätt och lufttätt, så ska det gå att lagra längre än vanligt. 

Lisa Ekman är djurhälso­veterinär på Växa Sverige och en del av det pågående projektet ”Effektivare rådgivning vid extrem torka” i vilket man samlar in erfarenheter från 2018 års torka, från olika gårdar. Erfarenheter som ska leda till råd och rekommendationer inför fler kommande torrår.

– I många fall blev man mycket mer noggrann efter 2018. Man såg till att ta vara på fodret, så foderspillet minskade, man var noggrannare med att inventera hur mycket man hade och man analyserade och gjorde ordentliga foderstater vilket ledde till en större medvetenhet. I många fall blev det bättre resultat med det fodret man använde efter sommaren 2018, dock med en stor variation mellan olika gårdar. Men förhoppningsvis är de här effekterna något positivt som kommer att bestå, sa hon.

Fakta: Exempel på två giftiga växter

Stånds

Hela växten är giftig, men unga plantor är värst. Det här giftet finns kvar såväl efter torkning som efter ensilering, och även om betet fryser. När djuren har fått symtom på leversvikt så är prognosen för djuren dålig. 

Ek:

Ek är giftig om djuren äter stora mängder eller över lång tid. Här är det omogna löv och ekollon som är värst. 

Giftet är kvar efter torkning, men man vet inte hur det ligger till efter ensilering och frysning. Prognosen för djuren beror på hur mycket de har fått i sig.  Källa: SVA

Länk till SVA:s hemsida om giftiga växter: https://q.ja.se/1yczD

 

 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 16 oktober 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste