”Det vi jobbar allra mest med är att förklara sammanhang”

Hur stort förtroende har de svenska konsumenterna för landets animalieproducenter? Det mäter Svenskt Kött varje vecka. Men även om förtroendet för de svenska djurbönderna är högt ur ett internationellt perspektiv så backar kött generellt i konsumtion. Förklaringen är konkurrens och kunskapsglapp.

Isabel Moretti är vd för Svenskt Kött, vars uppdrag är att inspirera och öka kunskapen kring svenskt gris- nöt- och lammkött. Foto: Svenskt Kött

Det var i december 2020 som Svenskt Kött började göra förtroendemätningar för primärproduktion av lamm, nöt, gris och kyckling samt för slakten av lamm, nöt och gris. I tidigare kartläggningar hade djurslagen varit sammanslagna, och det här blev således ett nytt sätt att mäta.

– Det genomsnittliga förtroendet för alla djurslagen totalt sett ligger ganska jämt över tid. Det vi ser är att förtroendet generellt är större under den period på året då djuren går ute, berättar Isabel Moretti, som är vd på Svenskt Kött, och hennes kollega Anders Dalenius tillägger:

– Ur ett internationellt perspektiv är förtroendet för den svenska bonden väldigt högt.

BETANDE DJUR LIGGER HÖGRE

Anders Dalenius arbetar som projektledare på den varumärkesoberoende organisationen Svenskt Kött. Foto: Svenskt Kött

Om man gör ett nedslag på augusti 2021 så är det 47 procent som svarat att de har stort eller mycket stort förtroende för grisföretagarna. Motsvarande siffra för lamm är 53 procent och för nöt 57 procent.

– Gris ligger lite lägre än lamm och nöt, men den riktiga jumboplatsen har kyckling på 35 procent. Här kan man se en tydlig effekt av den så kallade Kronfågelskandalen, men konsumenterna glömmer ganska snabbt och förtroendet har återhämtat sig de allra senaste veckorna.

Händelser som påverkat andra djurslag än kyckling är exempelvis bilderna som visade missförhållanden på slakteriet i Rögla samt Uppdrag granskning om djurhållning på Krav-gårdar i vintras. Även då syntes en tillfällig nedgång, men förtroendet var ganska snart tillbaka på de ursprungliga nivåerna igen.

– När det kommer sådana här händelser så skadas relationen mellan konsument och producent. Man tycker om och litar på den svenska bonden och så händer någonting och då blir man besviken, men det går över. Hade det varit ett markant förtroendetapp hade siffrorna inte repat sig efteråt, förklarar Anders.

Även när det gäller slakten ligger nöt och lamm högre än gris och här tror Isabel och Anders att bedövningsfrågan kan väga in.

Diagrammet visar hur stor andel av respondenterna som svarat ”mycket stort” eller ”stort” på frågan om deras förtroende för svensk djuruppfödning. Källa: Svenskt Kött Grafik: Malin Strandli

KÄNSLORNA STYR

I dag lever de allra flesta väldigt distanserat från matens ursprung.

– Vi har haft en massa kollektiv kunskap som fanns i äldre generationer som nu är borta. Och det presenterar en massa utmaningar, för bara för att kunskapen är borta så hindrar det inte folk från att ha åsikter. Kunskapen att jordbruket fungerar som en helhet är helt borta, konstaterar Anders och Isabel påminner om att siffrorna i förtroendemätningarna är baserade på känslor och därmed kan tyckas vara ganska irrationella.

– De grupper som inte vill att vi ska äta kött överhuvudtaget är oftast som mest aktiva inför jul. Och ändå ser vi att förtroendet för gris går upp just i december, vilket beror på att man ändå vill äta revbensspjäll och skinka till jul.

KONKURRENSEN VÄRST

Men trots att förtroendet för kyckling är lägst, är det just kyckling som går bäst av köttslagen om man tittar på konsumtionen. För medan konsumtionen av gris- och nötkött de senaste åren minskar, ligger lammköttskonsumtionen ganska konstant, samtidigt som konsumtionen av kycklingkött snarare ökat.

– Vi ser inga riktiga siffror på att förtroendet är en primär variabel att driva för att höja konsumtionen, säger Anders.

Om man tittar på förtroende-siffror ur ett längre perspektiv och sätter dem i förhållande till betal- ningsviljan, så kan man se att betalningsviljan låg på topp runt 2016-2017, om man bortser från coronaeffekten 2020. Nedgången efter toppen 2016-2017 sammanfaller med att utbudet av annat protein än kött ökade på marknaden.

– Förtroendet skadas av händelser som Uppdrag granskning och Rögla, och det gör det lite enklare att välja annat. Men det är framför allt den ökade konkurrensen på marknaden i form av alternativa proteinkällor som gör att konsumenterna minskar sin köttkonsumtion, konstaterar Isabel.

Diagrammet visar hur stor andel av respondenterna som svarat ”mycket stort” eller ”stort” på frågan om deras förtroende för svensk slakt. Källa: Svenskt Kött Grafik: Malin Strandli

FÖRKLARA SAMBANDEN

Men hur viktigt är då egentligen förtroendet, om det ändå inte är kopplat till konsumtion och betalningsvilja, och hur kan Svenskt Kött möta utmaningarna framåt?

– Såklart är förtroendet viktigt, men det går lite upp och ner och är en hygienfaktor. Men förtroendetapp i kombination med konkurrens, det är då vi tappar marknad. I sammanhanget upplevs generellt kyckling som ett bättre alternativ – klimatsmart och snabbt, förklarar Isabel kycklingköttets framgång och fortsätter:

– Vi kommer inte att sluta boosta förtroendet för våra svenska bönder, oavsett om det är gris, nöt eller lamm. Men det vi jobbar allra mest med är att förklara sammanhang. Vi skriver minst lika mycket om växtodling som om djuruppfödning för att öka förståelsen och kompetensen kring hur matproduktion går till och hur beroende växt- och djurproduktion är av varandra. Det finns väldigt dålig kunskap om det bland gemene man i dag. Vi lägger mycket kraft på att få konsument att se den större bilden och inte gå på myten om att man gör världen bättre när man väljer veganskt. Debatten kring hållbar mat behöver flyttas från att handla om kostpreferenser till förståelsen kring skillnader i hur och var maten produceras.

Hur djur blir till mat

Svenskt Kött har just lanserat ett informationsprojekt om transport och slakt. Materialet inkluderar bland annat för ändamålet specialproducerade filmer och på hemsidan finns en ny avdelning specifikt för just transport och slakt. Syftet är att fylla i ytterligare en del av de kunskapsluckor som finns, framför allt hos de yngre generationerna, och förklara hur vi gör mat av djur och varför.

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 22 oktober 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste