Svårt att få finansiering som nyetablerad

För många nya eller unga lantbrukare som vill starta företag eller utveckla en befintlig verksamhet, ligger en stor del av utmaningen i att hitta finansiering. Men med rätt drivkraft och tillvägagångssätt finns det ändå möjligheter att lyckas.

 

För unga eller nyetablerade företagare inom lantbruket som vill satsa är vägarna till finansiering få. Men det finns sätt att bygga upp ett kassaflöde som man sedan kan visa upp för banken. Foto: Mostphotos


Många växande och nyetablerade lantbruksföretag upplever att möjligheterna till finansiering är få utöver bankerna. Det menar Per Skargren, Segmentschef inom Lantbruk på Ludvig & Co. Han har arbetat 20 år inom bankvärlden med att lösa kunders problem med både generationsskiften eller andra stora frågor kring hur man kan utveckla sina företag och få fram det kapital som krävs. 

– Mycket handlar om att förbereda sig. Att förstå ekonomi och resultat och kassaflöden. Men även hur banken tänker. För den är ju en viktig nyckel i det här. Men också att man förstår hur man visar resultat och tjänar pengar och bygger kapital i en verksamhet, säger Per Skargren.

Det finns egentligen bara banken och till viss del Tillväxtbolaget, som kan gå in med riskvilligt kapital i lantbruket utöver det banken är villiga att låna ut, att vända sig till inför en investering. Har man inte kapital själv att visa upp, kräver oftast banken att du även går in med riskvilligt kapital, som en extra säkerhet via exempelvis familjen eller en kompanjon. Men det är till stor del bankens bedömning, och hur de beräknar värdet av din verksamhet som styr hur mycket de är villiga att låna ut. Men som nyetablerad är möjligheterna till finansiering genom lån begränsade och då måste man kika på andra sätt att få in kapital eller komma i gång.

Per Skargren jobbar som segmentschef inom Lantbruk på Ludvig & Co. Han har arbetat 20 år i bankvärlden med att bland annat hjälpa kunder med frågor kring generationsskiften och hur man kan gå vidare med tuffa och jobbiga frågor. 
– Jag har själv hjälpt ett antal personer som vill bli lantbrukare med att köpa sin första traktor och som i dag är stora lantbrukare, säger Per och menar att drivkraften är viktig för att  lyckas. Foto: Ludvig & Co

Olika lösningar

Hur man gör detta kan se lite olika ut beroende på om man exempelvis ska investera i familjegården, vill starta eget, eller utveckla ett redan befintligt företag, exempelvis som delägare. 

– De som redan har en lantbruksbakgrund kan oftast få hjälp från den äldre generationen, som kan gå in och stötta i företaget både ekonomiskt och med kunskap, arbetstid och erfarenhet. Det kan också finnas stora värden i en gård, som man exempelvis kan använda som säkerhet vid ett generationsskifte. Om det finns flera syskon så kanske den delen som tillhör den som ska ta över bör sättas in som investeringsmedel. Då kan det vara din del som du går in med och satsar i företaget.  

Men om man inte har den möjligheten eller kommer som ny utifrån lantbruket finns det även andra vägar att gå.

– Du kan fokusera på att bygga kapital redan innan, genom att vara anställd och spara undan pengar samtidigt som du behöver skapa intäkter löpande så att du skapar ett kassaflöde. Det är ju så du kan förbereda dig. När det kommer in duktiga, driftiga personer utifrån, då börjar de ju ofta med att köpa någon maskin och jobba som inhyrd eller anställd och på så sätt bygga ett kassaflöde som de sedan kan bygga en verksamhet med. 

Skapa ett kassaflöde

Enligt Per är den stora utmaningen för nya företagare att de saknar en historik, som banken kan ta ställning till, gällande ens företagarförmåga. Då är det mycket svårare för banken att göra sina bedömningar. Då får man i stället övertyga dem att man har en drivkraft och engagemang men då är det mycket svårare få låna ett stort kapital. Därför är det viktigt att även kunna visa att man har ett bra kassaflöde och god koll på sin ekonomi. 

– Oavsett vid generationsskifte, eller om du ska starta från noll, eller komma in som delägare på ett företag så måste man säkerställa att du kan få in kassaflöden i din verksamhet och skapa ett resultat som du sen använder för att komma in i verksamheten. Men man får också se upp så att man inte får betala för verksamheten två gånger. Du ska undvika att vara med och skapa ett högt värde i företaget genom din insats som du får lösa ut en gång till vid generationsskiftet/ägarskiftet.

Per säger att om man planerar att ta över familjens gård och lantbruksverksamhet, är det viktigt om övergången sker stegvis, att du har dokumenterat vilken utveckling du själv varit med och bidragit till i företaget. Det kan vara avgörande i en framtida förhandling i generationsskiftet och med banken när man pratar värden och kompensation inom familjen.

– Om man hjälper till och utvecklar ett företag så skapar man mera värde i företaget, men när du exempelvis genomför generationsskiftet efter all den här utvecklingen och inte ovanligt utan marknadsmässig lön, då får man ju betala till syskonen en gång till och det kanske inte är helt rättvist.

Hur undviker man att det blir så?

–Det kan man göra genom att exempelvis vara den som tar över maskiner eller köper in maskiner och tar över själva driften. Det kan ju vara sonen eller dottern eller mågen. Du får köpa in dig successivt och din del av vinsten i verksamheten kan du sedan använda för att köpa mera andelar och då kan det ju vara bra att man först är delägare i själva driftbolaget och köper gården senare. För det är ju i driftbolaget du skapar en förutsättning att få in ett flöde av pengar och skapar kassaflödet. Det behöver man för att betala löner, men också för att i nästa steg kunna köpa mark och betala räntor och amortera.

Påverkar Generationsskiftet

– Eftersom det är så svårt för nystartade att få fram tillräckligt med kapital, innebär det att många skjuter fram processen med generationsskiftet i tiden. Om man tittar på åldersstrukturen i lantbruket, så kan du ju få nystartsbidrag fram till att du är 40 år. Och kan fortfarande då klassas som ny, ung lantbrukare i branschen. Fast att man då kanske egentligen är mitt i karriären.

Kan det på så sätt vara enklare att komma utifrån?

– Ja i vissa fall. I en familjeöverlåtelse kan det ju finnas en massa förväntningar på roller och hur man ska göra med saker. Lite ”så här har vi gjort i alla år”. Och den situationen har man inte med sig om man kommer utifrån. Så på så vis kanske det kan vara enklare i vissa fall, eftersom man tar besluten själv och det kanske då blir lättare att prata om de utmaningar som finns utan en personlig känsla eller relation till det. Det är klart att det kan underlätta. Samtidigt i det andra fallet så är ju familjen också ett stöd, som kan hjälpa till och stötta i tuffa situationer och jobba tillsammans för att nå uppsatta mål.

Behövs fler lösningar

Per önskar att det fanns fler lösningar för lantbrukare att ta till inför kommande investeringar och menar att det är viktigt att även bankerna som lånar ut har en god kompetens om lantbruket. 

Hur påverkar svårigheten att investera branschens utveckling generellt?

– Nu är vi i en situation där vi dels behöver föryngra företagarna inom livsmedels- och primärproduktionen i Sverige. Sedan har vi också en miljö- och energimässig omställning på gång som behöver göras. Och det är en utmaning att utvecklas när man har en sådan verksamhet som matproduktion, som samhället vill ska vara både trist och tråkigt ur ett investerarperspektiv, det vill säga reglerat och inte för stora prissvängningar eftersom alla behöver äta mat och den måste finnas tillgänglig även vid störningar. 

– Om man tar vad Tillväxtbolaget gör så har de skapat en metodik där bankerna kan komma till skott med beslut, eftersom man är med och tillför mer riskvilligt kapital. Det är ju ett första steg, men det är ju inga offentliga medel i det.

Vilken typ av lösning behövs för flera ska kunna investera?

– Jag tycker lantbrukare och samhället borde kroka arm på ett annat sätt än vad som görs i dag. Att det kanske skulle finnas någon form av fond som ger en samhällsnytta, exempelvis betryggar en livsmedelsförsörjning och möjliggör de omställningar som krävs. Med en sådan typ av lösning skulle man få tillgång till mer offentliga medel. Under en procent av svensk arbetskraft har i dag uppdraget att se till att vi har mat på bordet. Så här måste man hitta någon form av samhällskontrakt som gör det möjligt att få fram det här extra kapitalet. De regleringar som i dag finns blir ju också en extra kostnad och begränsning för företagen och de måste kompenseras på något sätt. 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 24 oktober 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste