Högt och lågt från klimatkonferensen

Jens Berggren, hållbarhets­expert på LRF, är positiv till besluten om stoppad avskogning och minskningen av metan som togs på COP26. Men utfasningen av kolet visade sig vara elefanten i rummet.

 

Beslutet om stoppad avskogning handlar inte om skogarna i Sverige. Foto: Mostphotos

”Stoppa avskogningen”

Under klimatkonferensen i Glasgow skrev 140 länder under ett ”avskogningslöfte” som handlar om att världens skogar ska börja återställas år 2030.

Vad innebär det här på global nivå?

– Detta handlar inte om det som görs i Europa eller i Sverige, utan mer om att man inte ska hugga ner träd utan att återplantera dem. Det är ju främst ett politiskt uttalande om en gemensam ambition.  Det är inte helt tydligt vad man ska göra, förutom att man ska minska den typen av skogsbruk som tar bort skog och samtidigt underhålla och förvalta den skogen som finns. Förhoppningsvis ger detta stabilitet åt skogsfrågan och en mindre känslomässig och mer rationell diskussion om skogen. Globalt sett hoppas jag på att det finns en seriös vilja att få bort den värsta formen av skogsbruk. Den som inte sker med vettig återetablering av rimliga typer av träd och skogar, säger Jens Berggren, hållbarhetsexpert på LRF.

Vilka effekter kan det få för Sveriges del?

– Negativt sett så skulle detta kunna leda till att skogsdebatten blir ännu mer upphettad. En positiv effekt skulle kunna vara att man kan vara tydlig med att beslutet syftar på något annat än det som pågår här i Sverige. Det har funnits påståenden till och med från en del EU-kommissionärer om att det svenska skogsbruket liknar det i Indonesien eller Brasilien och då har man ju hamnat väldigt snett. Förhoppningsvis kan detta bidra till mer stabilitet och verklighetsförankring i debatten för Sveriges del.
 

Metanbeslutet kan påverka jordbruket, men fokuserar inte på att ta bort djur som rapar metan.  Foto: Mostphotos

”Minska metanutsläppen”

109 av världens länder som deltog i Glasgow lovade att dra ner på utsläppen av metangas. I denna fråga kom de bifallande länderna överens om att minskningen ska ske med 30 procent till år 2030, jämfört med var nivåerna låg 2020.

Vad innebär det här på global nivå?

– Det här beslutet är lite knepigt. Det enda man lovar är att man ska försöka och att detta ska göras på global nivå som ett samarbete. När det kommer till jordbrukssidan som pekas ut som en av de sektorer som släpper ut metan, så framgår det tydlig att det är energisektorn som är den stora delen som behöver ses över. Och det handlar inte så mycket om jordbruksproduktionens existens utan om hur den bedrivs. Det här innebär inte att man ska ta bort djur som rapar metan, utan tvärtom titta på hur man kostnadseffektivt kan minska utsläppen.

Vilka effekter kan det få för Sveriges del?

– Av Sveriges metanutsläpp är ju ko-raparna en väldigt stor andel av de utsläpp som människor rår över. Och jag tror det finns en risk att vissa tolkar det som att vi ska minska de svenska utsläppen. Men det här handlar om att vi bäst kan bidra till att minska de globala utsläppen. Det finns en risk att det återigen lyfter fokus på felaktiga grunder mot vår mjölk- och nötköttsproduktion. Men som det är formulerat är det ett utmärkt tillfälle för svensk nötproduktion att lyfta fram hur duktiga man varit hittills och hur mycket bättre vi kan bli. Detta borde snarare öka stödet och uppskattningen än att minska det.
 

Frågan om kolet och de andra fossilerna var svåra för världens länder att enas kring. Foto: Mostphotos

”Minska mängden kol i energisystemet”

Något som Jens Berggren inte alls är nöjd med är hur frågan om kolet och andra fossila bränslen behandlades under klimatkonferensen.

– Det som är lite slående någonstans i det här, är att om man jämför de olika besluten så var det 109 länder som skrev på metanlöftet och 140 länder som skrev på skogsdiskussionen men sedan när man började prata om fossilkolet är det bara ett 40-tal länder som har skrivit på och endast sju skrev under mot olja och gas. Många är med på att utveckla fossilfria alternativ, men när det ställs krav att sluta med fossilerna så är man inte riktigt med, säger Jens och fortsätter:

– Jag har lite svårt för att man ändå inte verkar ha fattat den fundamentala skillnaden mellan att förvalta fotosyntesen och att förbruka fossiler. Den kanske starkaste känslan efter mötet är att man inte förmår hantera elefanten i rummet. Jag tycker det är jättebra att man gör saker på de områdena där det funkar, men samtidigt så är det väl så att det på något sätt blir som ursäkter för att man inte tar tag i de viktigaste frågorna. Risken är att det blir lite Joe Labero, man flyttar uppmärksamheten med ena handen och så gömmer man undan något med den andra.

 

Jens Berggren, hållbarhetsexpert LRF.Foto: LRF

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 29 november 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste