Kan höga vetepriser utlösa en andra arabisk vår?

Världsmarknads­priserna på spannmål har stigit under året och vetet har varit uppe på nivåer runt 300 dollar per ton. De högsta priserna på nio år som tangerar nivåerna från 2011. Då var den höga prisnivå på vete med och bidrog till den arabiska våren och revolter i Tunisien, Egypten med flera länder samt i förlängningen även kriget i Syrien.

Diagrammet visar utvecklingen för närmaste vetetermin på Chicagobörsen. Under andra halvan av november har den närmaste veteterminen på Chicagobörsen handlats runt 300 dollar per ton. En prisnivå som är nära nivåerna från 2011 och 2012. Grafik: Malin strandli

Även om den senaste uppåtgående trenden tycks ha fått ett brott på kurvan när detta skrivs så har hösten präglats av kraftigt stigande spannmålspriser vilket kan illustreras med veteterminernas utveckling på Chicagobörsen som syns i diagrammet. De senaste veckorna har nivån på närmaste termin (december) legat runt 300 dollar per ton vilket är knappt 50 procent högre än prisnivån vid samma tid i fjol.   

Med en nivå runt 300 dollar ligger världsmarknadspriserna nu på den högsta nivån sedan 2012 och 2011 när vi hade vetepriser runt 320 dollar per ton på CBOT (Chicagobörsen).

Det bleknar dock något mot pristoppen 2007/2008 då vetepriserna nådde nivåer över 450 dollar per ton. Som dock åts upp av kraftiga prisfall i spåren av den amerikanska bankkraschen och den globala finanskrisen som följde.

Den arabiska våren

Vintern 2010/2011 spred sig den arabiska våren bland arabiska länder i Nordafrika och på Arabiska halvön.  Protester i flera länder skedde med krav på bland annat regeringsavgångar, regimbyten och demokratiska reformer. Jasminrevolutionen i Tunisien var startskottet för den arabiska våren och lyckades avsätta den tunisiska presidenten. I Egypten fick president Mubarak avgå efter protesterna på Tahirtorget. Gaddafi föll i Libyens inbördeskrig. Och protesterna i Syrien ledde till det syriska inbördeskriget.

Även om grunderna till den folkliga revolten var korruption, polisbrutalitet och förtryckande regimer så var de stigande matpriserna med och bidrog. När folk har svårt att äta sig mätta växer missnöjet med den sittande regimen.   

Enligt The Guardians gästskribent Rami Zurayk vid American University of Beirut har bröd alltid varit en viktig stapelvara i de arabiska länderna. Brödet är en naturlig del av nästan alla rätter samt en viktig basvara. En basvara som är så viktig att den i vissa länder subventioneras för att även den fattigare delen av befolkningen ska ha råd med brödet.

I Nordafrika och Mellanöstern ingår brödet till nästan varje måltid. Brödet är en basvara som utgör en viktig del av näringsintaget för alla delar av befolkningen. Foto: Mostphotos

Världens största importörer

I Nordafrika och Mellanöstern hittar vi världens två största importörer av vete. Egypten som importerar 13 miljoner ton och Turkiet som importerar 11 miljoner ton. Även om de båda länderna är klart störst på importen är alla länder i regionen beroende av import för att täcka den inhemska vetekonsumtionen. Nordafrika och Mellanöstern står tillsammans för en import av cirka 63 miljoner ton, en tredjedel av världshandeln med vete.

Importen på 63 miljoner ton vete motsvarar 55 procent av de båda regionernas veteförbrukning. Men i länder som Algeriet och Egypten står importen för 66 procent av förbrukningen.

När vetepriserna stiger med 50 procent på ett år blir det kännbart för världens största importörer. Och befolkningen som är beroende av bröd som en basvara i dieten.

Egypten importerar trots höga priser

Egyptens statliga inköpsmyndighet för spannmål GASC har dragit tillbaka ett antal anbudsförfrågningar under hösten för att vetepriserna har varit för höga. Dock är man tvingade att förr eller senare göra inköp för att inte lagren ska minska för mycket.

Det senaste anbudet som gick igenom nu i slutet av november landade på 373 dollar per ton vete levererat i Egypten under januari. De anbud som antogs var vete från Rumänien, Ryssland och Ukraina.

Sedan 1 augusti har GASC köpt in 3,5 miljoner ton vetet.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, har månatligt index över prisutvecklingen för livsmedelspriserna i världen. I oktober nådde det generella livsmedelsindexet (FFPI) som omfattar alla livsmedel nivån 133,2 punkter. Vilket är den högsta nivån sedan sommaren 2011.

Samtidigt i oktober noterades FAO:s spannmålsindex i 137,1 punkter. Den högsta nivån sedan november 2012 och inte långt efter den genomsnittliga nivå för 2011 då spannmålsindexet låg på 142,2 punkter.

En andra arabisk vår?

Det är inte helt ovanligt med lokala uppror och missnöjes­yttringar runt om i världen när matpriserna stiger. När matkostnaden kanske står för mer än halva din disponibla inkomst är ett kraftigt stigande pris ett reellt hot mot dig och din familj.

Med den arabiska våren sammanföll flera faktorer för att lösa ut revolter och oroligheter av större omfattning. Om vi i dagens situation har samma förutsättningar för en andra arabiska vår är svårt att förutse.

Vi har dock ett kraftigt stigande vetepris. Och länder som är beroende av veteimporten. Vi har fortfarande totalitära regimer i området. Och vi har länder som har drabbats negativt ekonomiskt av en minskad turism i spåren av Covid.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 07 december 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste