Vill binda koldioxid i jordbruket med biokol gjort av restprodukter

Odling av potatis, rödbetor, vete eller andra grödor utan någon klimatpåverkan. Det är visionen för Orkla och forskare från SLU i Alnarp och Linnéuniversitetet som startar en gemensam fältstudie.

Lars Lundahl, miljöchef på Orkla Foods Sverige säger att man inom fem till tio år vill skapa klimatneutrala eller till och med klimatpositiva livsmedelsprodukter genom resultaten i studien. Foto: Orkla

I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC, visar de på behovet av att skapa negativa utsläpp, genom exempelvis kolsänkor med biokol. Det behövs tillsammans med utsläppsreduktionerna för att det ska gå att nå utsläppsmålen. Därför har dagligvaruföretaget Orkla tillsammans med forskare vid SLU i Alnarp och Linnéuniversitetet startat en forskningsstudie, inom ramen för projektet ”Rest till bäst” som drivs av Lunds kommun, för att undersöka hur biokol kan användas inom jordbruket.

– Visionen är att vi inom fem till tio års sikt kan skapa en klimatneutrala eller till och med klimatpositiv pommes frites eller inlagd rödbeta. Genom att utnyttja restprodukter kan vi skapa ett cirkulärt flöde där näringsämnen återanvänds och som samtidigt ger klimatnytta och andra miljöfördelar, säger Lars Lundahl, miljöchef på Orkla Foods Sverige, i ett pressmeddelande.

Tredje steget

Projektet ”Rest till bäst” har pågått sedan 2017 och är nu inne i sitt tredje steg som handlar om att optimera och skala upp tekniken, samt verifiering av och spridning av de resultat som erhållits i de tidigare stegen av projektet. Detta går att läsa mer om på biokol.org.

På två jordbruk i Skåne har biokol nu spridits lagom innan vårsådden. Det har gjorts i små rutor på utvalda platser på fälten för att forskarna sedan ska kunna jämföra resultaten.

– Att biokol binder koldioxid är redan klarlagt utan tvekan. Det vi fokuserar på i vår studie är vilken effekt biokolanvändning skulle få för jordbruket. Vad händer med den jord som har fått biokol och hur fungerar den att odla i? Förutom fältförsöken så kommer vi också att göra krukförsök i växthus för att studera hur biokolet påverkar olika grödor, säger Helene Larsson Jönsson, forskare vid SLU.

Andra effekter

Andra faktorer som forskarna också kommer att titta på är effekterna på jordmån, behovet av gödning och bevattning, avkastning och annat. Man ska även kika på hur mycket klimatpåverkan för jordbruksråvaran minskar och andra miljöeffekter kopplat till näringsläckage och vattenförbrukning samt hur det påverkar olika kostnader.

Framställningen av biokol

Genom en process som kallas pyrolys kan man tillverka biokol. I processen kan organiskt material, så som växtavfall eller restprodukter från lantbruket eller avloppsslam hettas upp i en miljö utan syre.

Det som blir kvar är en porös produkt som annars tar hundratals eller tusentals år att bryta ner i marken.

Materialet fungerar även som kolsänka och kan därmed bidra till att minska koldioxidhalterna i atmosfären.

Men det har även andra positiva effekter, så som att det binder vatten till marken, vilket minskar riskerna för skador under torrperioder och samtidigt håller kvar näringsämnen i jorden.

Källa: Orkla

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 10 maj 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera