Har dränerat Värmland i 64 år

Företaget Hedbergs Schakt & Dränering grundades 1958 i Molkom av Olle Hedberg. Olle lämnade senare över stafettpinnen till sin son Jan Hedberg, som i dag driver vidare företaget med sin systerson Patrik. Under de senaste 64 åren har täckdikning förändrats mycket konstaterar Jan Hedberg.

 

Jan Hedberg har efter sin far Olle Hedberg drivit vidare företaget som grundades 1958. Jan tipsar om att mycket information om Hedbergs Schakt & Dränering samt allmän information om dränering finns att läsa på Svenska Dränerares Riksförbunds hemsida.Foto: Valdemar Jensen


Företaget drivs framför allt av Jan Hedberg men också av bröderna Erling och Jan-Erik Karlsson som tillsammans utför dräneringsjobb och vissa schaktjobb i Värmland. Dränering är något som alla tre är uppvuxna med och har jobbat med under hela sina liv. När Jan inte är med och dränerar så bedriver han 230 hektar växtodling och sköter om sina kor på sin gård i Molkom.

I början av april drog täckdikningssäsongen i gång på riktigt för Hedbergs Schakt & Dränering, då på Värmlandsnäs utanför Säffle hos lantbrukaren Sven Ringdahl. På fältet låg det sedan tidigare en tegel­dränering som Jan trodde var gjord under tidigt 70-tal innan plaströren började användas överallt. Sven Ringdahl valde att kompletteringsdränera den gamla 70-tals dräneringen genom att lägga en extra sug mellan de nuvarande sugarna som ligger på 18 meters avstånd ifrån varandra. Nu läggs de nya sugarna emellan de gamla och skapar därför ett avstånd på nio meter i stället för 18. Sugarna leds fram till den gamla dräneringsstammen i tegel som fungerar fint och får fortsätta sin tjänst under mark ytterligare några årtionden framöver.

– Vid en kompletteringsdränering får vi gräva upp systemet och kolla så det inte är tätt eller har ett dåligt flöde, om så är fallet så ersätter vi slangen med en ny eller rensar den. Vi har varit hos Sven många tidiga vårar och dränerat vilket snart resulterat i att han nästan har 100 procent dränerat på sina marker här på Värmlandsnäs, säger Jan Hedberg.
 

Dräneringsmaskinen Hollanddrain från Holland har gjort tjänst hos Hedbergs Schakt & Dränering AB i tio år. 

Dräneringen har förändrats

I dag sköter maskinerna det mesta inom dränering men så har det inte alltid varit. Långt tillbaka i tiden så handgrävdes det ner många tegelrör i marken, men senare kom det dräneringsmaskiner från bland annat Norge, Finland, Tyskland och Holland som gjorde jobbet avsevärt mycket lättare.

– De största förändringarna som jag anser har skett inom dränering är när dräneringsmaskinen Rådal kom från Norge i början på 60-talet och verkligen revolutionerade dräneringen. Senare kom även den finska Ukko Mara maskinen i slutet på 60-talet. Andra förändringar är exempelvis när plaströren tog över i början på 70-talet, när den roterande lasern kom i mitten på 70-talet och när de tyska och holländska dräneringsmaskinerna kom till Sverige i början på 80-talet och ersatte majoriteten av Ukko Mara maskiner som användes då. I dag körs det mycket med öppet schakt som grusas när slangen redan ligger i botten eller så grusas det direkt via en grusficka. Annars så plöjer man ner slangen och grusar samtidigt i en grusficka på plogen, berättar Jan.
 

Lantbrukaren Sven Ringdal kör Hedbergs gruskärra med sin nya Fendt 516. En kompletteringsdränering är något som Sven är van att göra vid det här laget, han har i stort sett 100 procent dränerat på sina marker utanför Säffle på Värmlandsnäs. Enligt Sven behövs det dräneras för att kunna säkerställa en bra jordstruktur. 

Intresset för dränering

Under alla år som Jan har drivit företaget så tycker han att intresset bland lantbrukare för att dränera har varit ungefär detsamma. Hedbergs har många jobb inbokade inför säsongen 2022 som pågår under vår, sommar och höst. Men att dränera blir dyrare när priserna på diesel, slang och grus stiger. I dag kostar det mellan 30 000 och 40 000 kronor att dränera en hektar och därför anser Jan att länsstyrelsen behöver vara snabbare ut med ett besked om bidrag till lantbrukarna.

– För tillfället är vi inte fullbokade men det brukar vi bli. Men vi har den senaste tiden behövt höja våra priser för att vi ska kunna fortsätta gå med vinst på våra jobb. Priset på dieseln har rusat till orimliga nivåer och priset på slangen som vi använder har stigit 65 procent på bara ett år. Och priset på grus stiger också. Därför är det mycket viktigt att länsstyrelsen snabbt kan bevilja dräneringsbidrag till de som vill dränera. Lantbrukarna som dränerar vill ju såklart veta att de får bidraget innan de ringer in oss. Därför styrs ju vi på Hedbergs mycket utav ett bidrag. Det är inte rimligt att våra maskiner eventuellt kan behöva stå still under högsäsong. Beslut om dränerings­bidrag måste komma innan säsongen börjar inte efter säsongen, säger Jan.
 

Erling Karlsson har jobbat på Hedbergs Schakt & Dränering sedan han var 16 år och har därmed extrem koll på hur man dränerar på bästa vis. Erling går i pension nästa år berättar Jan Hedberg.

Egna dräneringsplaner

För att kunna planera dräneringen på bästa möjliga vis så använder sig Jan av en Trimble R6 GPS som han har monterad på sin fyr­hjuling.

– Jag åker först runt hela området som ska dräneras och kollar var det ska sitta brunnar samtidigt som GPS:en mäter hur många hektar som ska dräneras. Sen kör jag stråk efter stråk mellan 20 och 30 meter isär samtidigt som GPS:en mäter ut position och höjd med en centimeters noggrannhet, säger Jan.

Den datafilen som blir utav GPS-mätningen skickar Jan sedan till Dag Hallen som hjälper till att omvandla filen till höjd­kurvor som sedan kan göras om till en täckdikningskarta.
 

Här syns det hur den mörka matjorden lagts tillbaka på tegelröret efter att den förra dräneringen färdigställts i början på 70-talet. 

Jordarten styr material

Jan beskriver det viktigaste att tänka på vid en dränering. Mycket hänsyn ska tas till vilken typ av jord det är som ska dräneras, det finns många olika jordarter som kräver lite olika material eller metoder.

– Här hos Sven Ringdahl på Värmlandsnäs jobbar vi med en jordart som innehåller silt som lätt kan tränga sig in i slangen och sätta igen den efter några år. Vi använder oss i detta fall är en geotex slang som ska förhindra små jordpartiklar att tränga in. Den största boven vid dränering är järnrika jordarter som lätt kan sätta igen slangens hål eller bilda en propp. En sak man gör annorlunda ifall jorden är järnrik är att lägga sågspån i stället för grus på slangen, vilket filtrerar bort mycket slam. Enligt mig är det även mycket viktigt att schakten plöjs igen efter avslutad dränering, matjorden fungerar som ett extra filter ner till slangen, säger Jan.

På Bergs gård verkar lantbrukaren Sven Ringdal som odlar 300 hektar för att till störst del kunna utfodra sina 1 900 grisar. Grödorna som direktsås plöjningsfritt består av höstvete, höstraps, höstkorn, havre, lite vårkorn och ungefär 15 hektar utsädespotatis. Sven tycker att det är viktigt att ha dränerade marker för att säkerställa en bra jordstruktur.

– Varför jag har valt att täckdika så mycket som jag gjort är för att kunna bruka mina marker på ett lite annorlunda sätt. Vi kan inleda vårbruket tidigare, grödorna övervintrar på ett bättre sätt, de får en bättre rotutveckling genom större luftvolym i jorden och grödornas möjlighet till ett bättre rotdjup förbättrar vattenförsörjningen under torkperioder, säger Sven.

Valdemar Jensen
Valdemar Jensen
Tel: 073-925 05 41
E-post: valdemar@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 14 maj 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera