Få koll på parasiten som orsakar grönt kött

Parasiten Parafilaria bovicola sprids med ansiktsflugan under sommaren och kan orsaka blödningar och ”grönt kött” hos nötkreatur. Parasiten är ovanlig, men man har sett en ökande förekomst under de senaste åren.

 

Parasiten Parafilaria bovicola kan orsaka blödningar hos nötkreatur och påverka köttkvalitén. Utöver sår kan djuren bli ömma av parasitens aktivitet under huden, men de påverkas inte lika mycket som av många andra parasiter. Det är främst på bete som djuren smittas. Foto: Isabella Odmark


Parafilaria bovicola är en inälvsparasit som lever under huden och i muskler hos smittade nötkreatur, och orsakar en sjukdom som kallas parafilarios. Parafilarios smittar via ansiktsflugan, som sprider parasiten från djur till djur.

– De vuxna parasiterna, som finns i de smittade djuren, lägger ägg genom att borra hål i huden på djuren. I blödningen som bildas finns både larver och ägg, och blod lockar ju flugor, så då kommer flugor som får i sig de här larverna och äggen. I flugan utvecklas de sedan flera larvstadier, vilket tar mellan tio och 20 dagar, berättar Helena Ekstrand, veterinär på Gård & Djurhälsan, och fortsätter:

– Sedan sprider flugan larverna vidare i sårsekret eller tårvätska hos nya djur. I det nya djuret utvecklas de vidare till vuxna äggläggande individer, och så är smittcykeln sluten efter sju till tio månader.

Helena Ekstrand jobbar som veterinär på Gård & Djurhälsan och berättar att man sett en ökad mängd slaktanmärkningar på grund av parasiten Parafilaria bovicola under de senaste åren. Det är framför allt hos djur som slaktas under årets första halva som man sett angrepp av parasiten.
 Foto: Gård & Djurhälsan

Grönt kött

Parasiten orsakar punktformade blödningar i huden på djuren, som oftast hittas på hals, skuldror och rygg. Den kan också orsaka blödningar i musklerna, vilket kan leda till ömhet hos djuren samt ekonomiska förluster på grund av kassation vid slakt.

Blödningarna ger en grönaktig färg på köttet, vilket enligt Helena gjort att parasiten till vardags brukar kallas för just grönt kött.

– Det finns grönt färgämne i blod, vilket gör att blod som bryts ner och tas hand om av kroppen blir grönt. Färgen kommer också från en speciell blodcell, som tillhör immunförsvaret och förekommer vid parasitangrepp.

Vanligaste sättet att upptäcka parafilarios är via sjukdomsregistreringar från slakteriet. Helena berättar dock att det vanligaste är att man får en anmärkning men att slakteriet i inte behövt slänga något kött.

–  Det beror på att parasiten kan sitta under huden eller i hinnor som skärs bort vid slakt.

Men i en del fall orsakar parasiten större skada.

– En del djurägare har fått ganska stora delkassationer, oftast är det många kilo på ett eller några djur, inte lite på många. Och då kanske man ska börja fundera på om man ska förebygga för att slippa det till nästa års slakt.

Har ökat

Helena berättar att Gård & Djurhälsan har noterat att förekomsten av parafilarios har ökat.

– Vi har analyserat slakt­anmärkningar från 2017 till 2021. 2017 var det 0,27 procent slaktanmärkningar för parafilaria hos slaktade nötkreatur i landet.  Förra året, 2021, hade det ökat till 0,87 procent. Men det är lite olika i olika delar av landet. Ökningarna var störst i Östergötland och Linköpings slakteri. Där har det varit upp till 2,5 procent anmärkningar under 2021.

Varför parafilarios har ökat vet man inte.

– Det kan vara alla möjliga orsaker. En sak skulle kunna vara att det inte är lika vanligt att använda öronbrickor med bekämpningsmedel som användes på 80-talet och som man tror bidrog till att få ner flugpopulationen. Numera säljs öronbrickorna som läkemedel i Sverige, och kan skrivas ut via licens som den förskrivande veterinären behöver söka, säger Helena och fortsätter:

– Men sen är det väl klimatförändringar, jag ­gissar på att flugorna har fått bättre förutsättningar och kanske en längre, aktiv säsong.

Insatser mot parasiten

Bästa sättet att förebygga är enligt Helena att använda flugmedel på djuren ute på bete.

– Det är under betessäsongen som spridning sker för den här flugan, tror man i alla fall, den trivs inte så bra inomhus.

En lösning kan vara att stalla in djur som man hittar en blödning på så att inte flugorna kommer åt, men det innebär ofta flera andra praktiska problem menar Helena.

Det går även att avmaska mot parasiten. Men avmaskning måste ske vid rätt tidpunkt och hjälper bara mot de vuxna äggläggande parasiterna.

– Avmaskning tar inte larverna som kan ligga på vänt i djurens kropp. Men man har sett att man får en viss effekt med de vuxna parasiterna, och man kan minska risken för slaktanmärkningar om man avmaskar 70 till 90 dagar innan slakt.

Att avmaska under vårvintern inför betessläpp kan också vara ett sätt att försöka minska risken för smittspridning genom att bryta smittcykeln.

– Då dödar man de vuxna äggläggande individerna, det blir inga ägg och ingen blödning och ingen spridning till andra djur.

Enligt Helena är det dock inte så vanligt att avmaska mot parafilarios. Dels eftersom resultatet är osäkert på grund av olika larvstadier, dels för att man då måste avmaska en extra gång under vintern.

– Avmaskning mot vanliga betesparasiter sker vanligen vid installning eller när det finns behov, men avmaskning vid installning har inte effekt mot parafilaria. Avmaskningen mot parafilaria behöver göras senare när de vuxna parasiterna har hunnit utvecklas.

Helena berättar att man sett bästa resultatet när man gett avmaskningsmedel i injektionsform under huden, men varför vet man inte i dag. Men hon säger också att avmaska bara är något man gör om man fått väldigt stora problem med parasiten och stort antal del- eller helkassationer på slakt. Avmaskning kan bli aktuellt också vid försäljning eller inköp av djur, för att inte introducera parasiten i andra delar av landet eller i nya besättningar.

– Avmaskning är inget man rekommenderar rutinmässigt.

Om man får stora problem, ska man avmaska hela besättningen då?

– Det är så svårt att råda generellt, varje besättning är unik.  Jag skulle rekommendera att ta kontakt med oss på Gård & Djurhälsan om man har ett uppseglande problem. Så får vi titta på vilka förutsättningar de har på just den gården och lägga upp en plan, avslutar Helena.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 05 september 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Det går inte att fatta fel beslut

Krönika: Brukar du tänka att det här beslutet är det optimala och sedan göra tvärtom? Nej, jag tänkte väl det. Vardagen består av många val och beslut som ska tas. En del sker medvetet och andra utan att du reflekterar över det. Vissa beslut kräver mer underlag än andra och en del går att fatta på den sköna magkänslan. Det senare behöver inte vara fel baserat på dina värderingar, men är inte optimalt i alla lägen.

 

Kommentera