Såtidpunkt och växtart viktigt för mellangrödans nytta

Enligt forskare är mellangrödor ett viktigt verktyg för att minska risken för erosion av marken och gynna markens hälsa. Men enligt ny forskning från SLU spelar både valet av gröda och såtidpunkt stor roll för vilken nytta mellangrödan kommer att göra.

För att få så stor nytta som möjligt av mellangrödan är det viktigt att anpassa både såtidpunkt och artval efter marken den ska växa på. Det visar ny forskning på SLU. Foto: Carolina Wahlberg

Inom studien har fyra försök i Skåne och Östergötland utförts. I försöken har man jämfört olika kombinationer av kvävefixerande arter sådda vid olika tidpunkter. Man har också tittat på olika placering i relation till huvudgrödan med avseende på hur väl de bidragit till att konkurrera med ogräs och kväve till efterföljande gröda.

Resultaten visade att både tidpunkt för insådd och val av växtart spelar roll för hur stor nytta en mellangröda gör och att de båda faktorerna behöver anpassas efter miljön mellangrödan ska växa i.

– Lantbrukaren behöver anpassa val av gröda och sådd efter sin egen mark, säger Elsa Lagerquist som är huvudförfattare till den nyligen publicerade studien, i ett pressmeddelande. 

Väletablerad gröda

För att önskade effekter ska uppnås behövs en väl etablerad mellangröda inför hösten, men som dock inte kommit så långt i utvecklingen att den börjar vissna eller inte kan återhämta sig efter skörden.

– Då är risken stor att kvävet antingen försvinner ut ur systemet eller tas upp av ogräs, säger Elsa Lagerquist.

Om lantbrukare väljer att så mellangrödor efter skörd, vilket normalt sker, kan Sveriges korta odlingssäsong enligt forskargruppen göra det svårt att hinna få tillräcklig tillväxt på hösten. Det omöjliggör även normal höstsådd av spannmål.

– Genom att i stället så in mellangrödan i en växande gröda, och etablera höstsäd mellan raderna av mellangrödan, kan man både få till en tidigare etablering av mellangrödan och låta den växa fram till våren. På så sätt tänker vi att lantbrukare kan öka biomassaproduktionen och de positiva effekterna av mellangrödan, förklarar Elsa Lagerquist.

Mer kunskap behövs

Elsa menar dock att samodlingssystem är komplexa och svårhanterade.

– Därför behövs mer kunskap om artkombinationer och strategier för insådd anpassade för landets olika odlingsområden. Ytterligare utveckling av samodlingssystemet behövs också för att göra det mer odlingssäkert för lantbrukare.

Resultaten från studien har publicerats i den vetenskapliga artikeln Agriculture, och du kan läsa den här

Mer om projektet kan du läsa här

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 21 september 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

”AI är spännande och ska hjälpa hela världen medan GMO är bannlyst”

Krönika: Det kom ett mess till mig häromdagen. Min man var ute på åkern för att få ner de sista hektaren korn i marken innan det annalkande regnet. Uppenbart hade den senaste intensiva veckans alla timmar i traktorn gjort att tankarna börjat glida alltmer från gårdens bestyr till omvärldsreflektioner… ”En tanke från traktorn… Visst är det konstigt att AI är spännande och ska hjälpa hela världen medan GMO är bannlyst… Tror nog att AI är värre för den fria mänskligheten…”

 

Kommentera