Beviljas lån på 300 miljoner för bygge av cirkulär mineralgödselanläggning

Bolaget Cinis Fertilizer vill anlägga en produktionsanläggning för cirkulärt och fossilfritt mineralgödsel söder om Örnsköldsvik. Nu har de tecknat låneavtal med Nordea och det statliga bolaget Svensk Exportkredit, SEK.

 

Enligt Cinis Fertilizer är bolaget en svensk producent av mineralgödselmedlet kaliumsulfat (K2SO4). Produkten kommer tillverkas genom en fossilfri process, från återvunnet industriavfall från pappers- och massaindustrin, samt elbilsbatterier. Foto: Cinis Fertilizer

Det sjuåriga låneavtalet mellan Cinis Fertilizer , Nordea och SEK omfattar 300 MSEK. Det är garanterat till 80 procent av Exportkreditnämnden, EKN, och kommer att delfinansiera etableringen av bolagets första anläggning. Utbetalningen av lånet kommer med villkor, som att bolaget ska säkra resterande kapital för den första produktionsanläggningen och erhålla godkänt miljötillstånd. Men enligt bolagets vd och grundare Jakob Liedberg är avtalet en viktig milstolpe. 

– Efterfrågan på en hållbar mineralgödsel producerat i Europa har aldrig varit större. Sverige har mycket goda förutsättningar att bli världsledande, driva igenom den gröna omställningen och möjliggöra ett mer hållbart jordbruk. Därför är vi otroligt glada och stolta över att aktörer som EKN, Nordea och SEK väljer att stötta vår satsning på cirkulärt och fossilfritt kalium­sulfat producerat i Sverige, säger Jakob, i ett pressmeddelande.

Enligt Jakob Liedberg vd och grundare till Cinis Fertilizer är låneavtalet med Nordea och SEK en viktig milstople inför etableringen av den första anläggningen som ska ligga utanför Östersund.

Från Restprodukter 

Cinis Fertilizer kallar sig för ett Cleantech-bolag som ämnar att tillverka miljövänlig mineralgödsel av restprodukter från industrin, exempelvis svenska massabruk eller elbatteriproduktion. Idén fick grundaren Jakob Liedberg när kan insåg hur mycket elfilteraska som släpps ut från massabruken till Östersjön och Vänern årligen. Nyligen har bolaget även tecknat avtal med batteritillverkaren Northvolt, för att ta hand om deras restavfall av natriumsulfat för att producera klimatvänlig och cirkulär mineralgödsel, så kallat kaliumsulfat. 

– Askan består mestadels av natriumsulfat, i sig ofarligt, som kan användas som insatsråvara för tillverkning av kaliumsulfat (även kallat SOP). Senare inleddes diskussioner med Northvolt efter att vi förstod att även de får natriumsulfat som en restprodukt från batteri­produktionen och då blev affärscaset och miljönyttan ännu mer uppenbar för mig, berättade Jakob, i ett tidigare pressmeddelande.

De två första anläggningarna, i Örnsköldsvik och Skellefteå, beräknas vara i drift 2023 respektive 2025. Och redan nu har den internationella holländska gödselmedelsproducenten Van Iperen International, som har närvaro i över 100 länder, tecknat ett avtal med bolaget om köp av allt kaliumsulfat som man producerar årligen (omkring 300 000 ton per år).

Internationella partners

Bolaget planerar för ytterligare två anläggningar på sikt och har även tecknat en avsiktsförklaring med tyska gruvbolaget K+S med målet att ingå ett bindande försäljnings- och leveransavtal för flera av bolagets anläggningar för mineralgödsel. I avtalet ingår det att K+S kommer att köpa allt kaliumsulfat av Cinis Fertilizers tredje och fjärde anläggning och i gengäld leverera insatsvaran kaliumklorid till bolagets fyra planerade produktionsanläggningar. De ska även leverera upp till 100 procent av insatsvaran MOP. Cinis Fertilizers två sista anläggningarna beräknas vara i full drift till 2028.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 29 september 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Mjölkbonde - att vara eller att inte vara

DEBATT. Det har varit ett kaosartat år där marknaden i stort sett har kraschat. Pandemi, krig och inflation. Priserna på foder, gödning och diesel har varierat från dag till dag - ibland från timme till timme. Jag har kritiserat systemet. Politiken. Forskningen. Och även lantbrukarna. Jag har många gånger frågat mig själv om avvecklingen av vår svenska bondekår faktiskt är den utveckling lantbruket så länge har väntat på.

Kommentera