Lantbrukets Investeringsvilja på bottennivå

Tack vare högre avräkningspriser och krisstöd upplever lantbrukarna bättre lönsamhet än för ett år sedan. Trots detta uppger historiskt få lantbrukare att de vill investera i djurstallar vilket kan få allvarliga konsekvenser för livsmedelsstrategin.

Foto: Isabella Odmark

Lantbruksbarometern från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund. visar en

bred uppgång i upplevd lönsamhet. Jämfört med ifjol upplever 14 procentenheter fler lantbrukare att deras lönsamhet är mycket eller ganska god. Mjölkproducenterna upplever just nu den högsta lönsamheten medan nötköttsproducenterna upplever den lägsta.

Prognosen för 2023 är mer pessimistisk vilket kan bero på att det finns en oro kring om lantbrukarna kommer kunna hålla uppe priserna och få full kostnadstäckning även framöver

Behöver långsiktig lönsamhet

Trots ett mycket oroligt år, med krig, Covid-19-pandemin och en stegrande inflation upplever samtliga fyra stora produktionsgrenar en förbättrad lönsamhet jämfört med för ett år sedan.

- Svenska lantbrukare är duktiga företagare som under många år fått kämpa för att skapa lönsamhet vilket också är avgörande för att vi ska ha en hållbar svensk livsmedelsproduktion. Det senaste året har lönsamheten gått uppåt men 2023 pekar mot en återigen sjunkande lönsamhet, inte minst till följd av högre räntekostnader. Svenskt lantbruk behöver en långsiktig och mer stabil lönsamhet, då kommer vi också återigen få se många lantbrukare som vill investera, säger Filip Olsson, segmentschef Skog & Lantbruk på Ludvig & Co.

Historisk hög lönsamhet för mjölk

Mjölkproducenterna inledde året med ett mjölkpris som var historiskt högt och sedan dess har det ökat med ytterligare cirka 40 procent. Detta har trots fördyrade kostnader medfört att de nu upplever en historiskt förbättrad lönsamhet.

Mjölkproducenternas lönsamhetsindex uppgår till 41 vilket är en rekordhög nivå och 57 indexenheter högre jämfört med våren 2022. Mjölkproducenterna bedömer att lönsamheten kommer att försämras och prognosen för våren 2024 är index 3.

Sämst för nötkött

Nötköttsproducenterna är de som upplever den lägsta lönsamheten. Dock har de under året upplevt en något förbättrad lönsamhet jämfört med för ett år sedan och tror på ytterligare förbättring under kommande år.

Men det är en tudelad bild, för trots detta är det betydligt fler nötköttsproducenter som tror att lönsamheten om ett år kommer vara ganska dålig eller mycket dålig jämfört med de som ser mer positivt på framtiden.

Oroväckande låg investeringsvilja i djurstallar

Trots att samtliga fyra stora produktionsgrenar upplever en förbättrad lönsamhet jämfört med för ett år sedan så är det historiskt få lantbrukare, 7 procent, som valt att investera i djurstallar under 2022.

Även prognosen för investeringar är dyster och endast 6 procent uppger att de kommer investera i djurstallar under 2023.

– Våra kunder vittnar om att de nu måste prioritera och genomför därför kortsiktiga och kritiska investeringar medan mer långsiktiga investeringar får prioriteras bort. Samtidigt behövs investeringar i lantbruket för att livsmedelsstrategin ska vara genomförbar. Lantbrukarna efterfrågar långsiktighet i politiken och klarare spelregler för branschen, då kommer de våga investera för framtiden, säger Ulf Möller, segmentsansvarig Skog & Lantbruk på Swedbank.

Investerar i energi

Under det gångna året är det 10 procent av lantbrukarna som uppger att de gjort investeringar i energiproduktion för eget bruk, vilket är den historiskt högsta noteringen. Det är en bred uppgång, men flest energiinvesteringar har gjorts av de energiintensiva produktionsgrenarna gris och trädgård.

Blickar vi framåt är det 12 procent av lantbrukarna som uppger att de kommer investera i energiproduktion under det kommande året. Investering i solenergi sticker ut som det energislag där det högsta intresset finns, 80 procent uppger att det är solenergi man tänker satsa på.

– Omställningen till ett mer hållbart lantbruk fick en extra skjuts när energipriserna gick upp kraftigt förra vintern. Viljan att satsa på förnyelsebar energiproduktion finns både hos stora och små lantbruk nu. Intresset för solenergi är störst men även biogas och råvaror från skogen ökar, säger Björn Elfstrand, VD Sparbankernas Riksförbund.

 

Erik Brink

 

Artikeln publicerades torsdag den 16 mars 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Vad är det som (inte) händer?

Krönika: Året var 1797. De första försäkringarna mot hagelskador på skördar i Europa började ta form. Hagelskurarna kunde ge betydande ekonomiska konsekvenser för den enskilde lantbrukaren och en förlorad produktion innebar svält för samhället. En försäkringslösning bidrog till att hjälpa lantbrukarna att möta meteorologiska fenomen, där yrkeskunskapen inte kunde påverka utfallet av skörden. Hur har försäkringslösningarna inom detta område utvecklats de senaste 225 åren?

 

Kommentera