SLU-forskare ger konstruktiv feedback till kommissionen
EU-kommissionen vill att biologisk bekämpning i hög grad ska ersätta kemisk bekämpning redan 2030. Det har föreslagits i en ny förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel.
Enligt forskare vid SLU innehåller förordningen goda ansatser, men även glidande definitioner som de menar kommer hämma övergången till en hållbar växtproduktion. I en ny artikel ger därför forskarna konstruktiv feedback till EU-kommissionen, skriver SLU i ett nyhetsbrev.
Kemiska bekämpningsmedel ska minskas med 50 procent och minst 25 procent av jordbruksmarken ska odlas ekologiskt år 2030. Det fastslår EU:s Jord till bord-strategi.
– För att det här ska realiseras behöver vi göra stora investeringar i Life science och jordbruksteknik. Det krävs också ett exceptionellt engagemang från forskare, industri och lantbrukare, säger Johan Stenberg, forskare vid SLU.
VIKTIGT ATT FRÄMJA BIOLOGISK BEKÄMPNING
EU-kommissionen pekar ut biologiskt bekämpning av skadegörare som ett verktyg som kommer spela en viktig roll för att ersätta de kemiska bekämpningsmedlen, och något som måste främjas för att nå målen.
– Nyligen gjorde EU en översyn av regelverken för mikrobiella biologiska bekämpningsprodukter inom ramen för växtskyddsmedel. Syftet är att sätta fart på godkännandet av nya mikrobiella medel, något som leder till fler biologiska produkter på marknaden, säger Ingvar Sundh, forskare vid SLU.
– Tyvärr använder Europeiska kommissionen en godtycklig definition av biologisk bekämpning. Det är uppenbart att kommissionen inte lyssnade på forskarna när de formulerade sin definition, som inkluderar delar med svag koppling till faktisk biologisk bekämpning, säger Paul Becher, forskare vid SLU.
FORSKARNAS DEFINITION AV BIOLOGISK BEKÄMPNING:
”Biologisk bekämpning innebär användningen av levande organismer för att bekämpa skadedjur och andra skadegörare. Biologiska bekämpningsmetoder som antingen beror på redan förekommande organismer (naturlig eller bevarande biologisk bekämpning) eller organismer som tillsätts till odlingssystemet (tillsättande och klassisk biologisk bekämpning).”
EU:S DEFINITION AV BIOLOGISK BEKÄMPNING:
”Bekämpning av skadegörare på växter eller växtprodukter med hjälp av naturliga metoder av biologiskt ursprung eller ämnen som är identiska med dem, till exempel mikroorganismer, semiokemikalier, extrakt av växtprodukter eller ryggradslösa mikroorganismer.”
Forskarna på SLU upplever problemen med EU:s definition och argumenterar därför att EU-kommissionen ska ta tillfället i akt att leverera ett tydligt ramverk för användningen av biologisk bekämpning.
– Det bör göras genom att anta den etablerade vetenskapliga definitionen, det vill säga användningen av levande organismer för att bekämpa skadedjur och andra skadegörare, säger Magnus Karlsson, forskare vid SLU.
SLU-forskarna ser tre huvudproblem med EU:s definition:
1. Terminologisk förvirring kommer att uppstå mellan akademi, industri och beslutsfattare eftersom det finns en lång och stark tradition inom forskarvärlden att uteslutande använda termen biologisk bekämpning för användningen av levande organismer och virus.
2. Den kan öka begreppsförvirringen och försvåra registreringsprocesserna och lanseringen av nya biologiska bekämpningsprodukter på marknaden. Detta eftersom den felaktigt implicerar att icke-levande naturbaserade ämnen kan utvärderas på liknande sätt som levande biologiska bekämpningsorganismer. Reglerna är redan nu komplicerade, eftersom de ryggradslösa djuren, i motsats till mikroorganismerna, faller utanför den EU-gemensamma lagstiftningen för växtskyddsmedel.
3. Definitionen kan leda till förvirring över hur bekämpningsmetoder ska genomföras inom praktiskt växtskydd, eftersom levande organismer medför väldigt olika utmaningar och möjligheter jämfört med icke-levande ämnen. Både levande organismer och icke-levande ämnen är centrala delar i integrerat växtskydd, men olika expertis krävs för att förstå hur vi kan optimera effekterna och bedöma säkerheten.
Läs artikeln HÄR