Viktigt att det är frivilligt med återvätning

Från LRF Skogsägarnas sida ser man ett intresse från medlemmarna att låta återväta dikade torvmarker, med hjälp av de bidrag som finns att söka i dag. 

 

– Det är helt upp till skogsägaren om den vill göra det här, men för oss på LRF är det viktigt att det är frivilligt och att markägaren känner sig motiverad att göra detta, säger Sofia Backeus, expert på skogsskötsel och klimat på LRF Skogsägarna. Foto: Privat

2020 pekade regeringens utredning ”Vägen till en klimatpositiv framtid” på att det finns en ganska stor potential att minska koldioxidutsläpp från dikade torvmarker om man återställer dem och pluggar igen dikena för att höja vattennivån. Och sedan en tid tillbaka finns det möjlighet för skogsägare att söka både bidrag och hjälp från Skogsstyrelsen för att återställa torvmarker. Det berättar Sofia Backeus, expert på skogsskötsel och klimat på LRF Skogsägarna.

Viktigt med frivillighet

– Vi ser ett visst intresse, men detta är rätt så nytt, så det tar ju också ett tag innan man kommer i gång. Det är helt upp till skogsägaren om den vill göra det här, men för oss på LRF är det viktigt att det är frivilligt och att markägaren känner sig motiverad att göra detta, säger Sofia.

För att kunna återväta gammal dikad torvmark, måste det finnas lämpliga objekt och man ska ofta ha avverkat först. Man måste även ta hänsyn till hydrologin i landskapet och se till att återvätningen inte påverkar dina grannar negativt.  

– Sedan är det alltid en avvägning vad man ska använda marken till. Ska vi använda den för produktion av biomassa eller ska vi använda den för att stoppa läckaget på de här markerna?

Kritiska röster

Sofia berättar att det även finns en del diskussioner, bland annat i forskarvärlden, om hur stor potentialen verkligen är och att återvätningen skulle kunna leda till metanutsläpp i ett senare skede om åtgärderna utförs på fel marker. Oavsett, anser Sofia att det krävs fler åtgärder för att lösa klimatkrisen.

– Det viktiga är att få bort fossila bränslen och produkter. Men vi måste kunna göra flera saker samtidigt och då kan ju det här vara en möjlighet, säger hon.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 21 mars 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Proppen kanske inte var en så dum idé?

Krönika: Första gången jag fick höra ordet ”agronom” var när min mamma berättade att de hade ”proppar” som jobbade på gården. De utbildade sig alltså till agronomer och gjorde den obligatoriska ”proppen”. Jag har hört många olika historier genom hela min uppväxt om när dessa proppar bodde på gården och hade diverse olika idéer för sig. Men nu finns inte proppen längre och därmed har det lämnat ett tomrum, eller är det kanske en kunskapslucka? 

Kommentera