apr
21
2023

Klövkurs för dikalvs- och nötköttsproducenter

Det är väldigt vanligt att dikalvsproducenten helt glömmer bort klövhälsa på sina dikor och kalvar.

När: 21 april 9:00-15:30

Var: Slöinge (i kurslokal på Slöinge tennisklubb på förmiddagen och på gård i Stenstorp på eftermiddagen)

Kostnad: Kursdagen är gratis men du betalar för maten (fika och lunch)

Program: 9:00 Fika och presentation av dagens upplägg och innehåll

9:30 -12:00 Klövanatomi, ärftligheter av klövproblem, klövhälsa, underlagets- och utfodringens betydelse för klövhälsan. När ska klövverkaren kontaktas och vad kan man göra själv. Vi kommer även gå igenom vad som ska göras för att förbättra klövhälsan i besättningen.

12:00-13:00 Lunch

13:00-ca15:30 Vi är i stallet och klövvårdaren visar klövverkning på några kor. Vi går igenom hur en skruvklöv ser ut och varför det är så viktigt att undvika avel på dessa djur. Ni kommer även få se hur man lägger kloss och bandage.

Föreläsare: Lilian Graje, yrkeslärare, håller i klövvårdsutbildningen på Biologiska Yrkeshögskolan i Skara. Maja-Lena (Malla) Främling, produktionsrådgivare med fokus på foder och stallmiljö. Mickael Levin, klövvårdare, sidekick på sal och ska visa oss praktisk klövverkning när vi är i stallet.

Sista anmälningsdag 14 april. OBS! Begränsat antal platser. Anmälan görs på Lantbruksråd i Västs hemsida www.lantbruksradivast.se eller till kurser@lantbruksradivast.se (För att din anmälan ska vara komplett behöver vi ha: namn, adress, mailadress, telefonnummer och personnummer). Kursen är finansierad av Länsstyrelsen i Hallands län med medel från Greppa näringen.

Frågor? Maila eller ring Maja-Lena info@lantbruksradivast.se eller 070-207 51 67

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera