Det krävs mer för att klara kommande kriser
Det råder ingen brist på mat i EU trots att kriserna avlöst varandra de senaste åren. Men mer behöver göras för att säkra livsmedelstillgången inför framtiden.
– I Polen känner vi väl till vad ett krig med Ryssland kan innebära. Mellan Polen och Ukraina rinner den lilla floden Bug. Den kan ses som en gräns till både EU och Nato. Och aldrig någonsin förut har Ryssland nöjt sig med att stanna på andra sidan floden, säger han. Foto: Madeleine Rapp
Sedan jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski, och den övriga kommissionen inledde sin mandatperiod har EU och resten av världen kommit att påverkas av både pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Stora världshändelser som fått konsekvenser för både jordbruket och hela livs medelssektorn.
– Min tid som kommissionär har till stor del handlat om krishantering, konstaterar Wojciechowski när han tar emot Jordbruksaktuellt på sitt kontor i Berlaymont, EUkommissionens byggnad i Bryssel.
Men kriserna har gjort att livsmedelssäkerhet blivit en het fråga inom unionen. Och det är en utveckling som Wojciechowski ändå ser positivt på. Han menar att många i dag inte förstår kopplingen mellan lantbruket och att ha mat på bordet.
– Om vi vill äta mat så behöver vi ha ett fungerande lantbruk. Och vi borde vara tacksamma för våra lantbrukare, speciellt efter dessa år av krig och pandemi. Trots kriserna har vi hittills inte upplevt någon brist på mat inom EU. Och vi har kunnat exportera mer mat än vi har behövt importera.
LANTBRUKET BEHÖVER STÄRKAS
På kort sikt menar han att till gången på livsmedel är säkrad, men ur ett längre perspektiv är han övertygad om att mer behöver göras för att stärka lantbruket. Framför allt om det ska vara möjligt att klara av klimatförändringarna och andra kriser i framtiden. Wojciechowski berättar att både han och den övriga kommissionen arbetat hårt för att få till en hållbar omställning både inom livsmedelssektorn och andra delar som rör EU för att nå de uppsatta klimatmålen. Bland annat genom Den gröna given och Farm to Fork strategin. Där hela livsmedelssektorn och jordbruket är en stor och viktig del.
"Agriculture is not an industry; the land is not a factory and animals are not machines. And I don’t think that production should be too intensive, because we have to save the agriculture potential for the next generation.”
Jordbrukskommissionär,
Janusz Wojciechowski
– Jordbruket är inte en industri, jordbruksmarken är inte en fabrik och djur är inte maskiner. Personligen tycker jag inte att produktionen bör vara för intensiv, för vi måste bevara potentialen att fortsätta producera mat till kommande generationer. Genom att ta hand om jordarna och verka för ett hållbart jordbruk.
Men han förstår samtidigt att det krävs både mer pengar och en förståelse för lantbrukarnas situation om lantbrukarna ska klara omställningen.
– Jag tror att CAP och de jordbruksreformer vi introducerat kommer leda till att vi får ett mer klimatvänligt jordbruk och att lantbrukarna även kan få mer betalt för exempelvis kolbindning och andra ekosystemtjänster.
VILL HA MER RESURSER
Men han menar att ännu starkare verktyg och ekonomiska muskler krävs för att stötta lantbruket framöver. Både genom CAP och andra via de reformer som nu införs. Men efterfrågar även en större krisreserv, än den som finns i dag. Han säger att Sverige är ett av de länder som tidigare varit emot att höja budgeten till lantbruket, och han hoppas att nästa jordbruksbudget ska bli större.
– Efter 2027 under nästkom mande CAP-period tycker jag att man borde arbeta utifrån fyra principer. Säkerhet, stabilitet, hållbarhet och solidaritet. Alla medborgare ska känna sig säkra och när det kommer till jordbruket borde första prioritet vara livsmedelssäkerheten, säger Wojciechowski.
KRITISK GENERATIONSVÄXLING
En annan viktig fråga inom EU är återväxten inom lantbruket. I dag är medelåldern för lantbrukare inom EU 57 år.
– Lantbrukets stabilitet handlar inte bara om inkomst, utan livskvaliteten för lantbrukarna och hur man ska få unga människor att vilja bli lantbrukare.
För att lyckas med det tror Wojciechowski att det krävs samverkan med andra samhällssektorer för att se till att livet på landsbygden också blir attraktivt, med fungerande skola, sjuk vård och kommunikationer.
IMPORTEN FRÅN UKRAINA
Redan nu märks torkan av i södra Europa, precis som under fjolåret. Då drabbade det skörden av exempelvis majs, som minskade med 28 procent. En förlust som gjorde det svårt för djurbönderna i regionen att få tag i foder. Lyckligtvis gjorde den importerade majsen från Ukraina att bristen ändå inte blev fullt så stor som den kunde ha blivit.
– Vi förväntar oss liknande problem även i år och att stora delar av skörden kommer gå förlorad på grund av torkan.
ANVÄNDER MATEN SOM VAPEN
Men importen av grödor från Ukraina har även lett till en del komplikationer och meningsskiljaktigheter mellan medlemsländerna. Bland annat för Wojciechowskis eget hemland Polen och de andra grannländerna Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Ungern som fått ta emot stora mängder spannmål, majs och andra grödor från Ukraina, sedan hamnarna i Svarta havet blockerats av Ryssland.
– Konsekvensen blev att lantbrukarna i dessa länder inte kunde sälja sina egna produkter på grund av de överfulla lagren och efter som grödorna som kommer från Ukraina är billigare.
Under en period hotade länderna med att stoppa importen från Ukraina. Men kommissionen föreslog då att varorna skulle slussas vidare till andra EUländer och vidare ut i världen och att kompensera lantbrukarna för deras förluster.
– Det här är en konsekvens av den ryska aggressionen. Ryssland använder mat och andra resurser som ett vapen och det är inte första gången i historien.
Han menar att situationen skapad av kriget och klimatförändringarna, som leder till, att en del länder kan uppleva brist på råvaror, samtidigt som andra kan ha överfulla lager är ännu ett tecken på att livsmedelssäkerheten behöver stärkas.
– Just nu har vi flera stora utmaningar, skapade både av kriget och av klimatförändringarna. Och samtidigt kräver vi mer av lantbrukarna för miljön och klimatets skull. Och vi behöver betala lantbrukarna mer så att de klarar av att hänga med i omställningen.