Mer pengar till forskning om flerårigt korn

Forskning på knylkorn har pågått i fem år på SLU, men får nu en rejäl skjuts genom ett bidrag på 23,1 miljoner danska kronor från danska Innovationsfonden. 

 

I projektet jobbar forskare för att domesticera och förädla växten knylkorn till att bli en flerårig och mer klimatsmart spannmålsgröda. Anna Westerberghs forskargrupp vid SLU kommer börja samarbeta med Carlsberg Laboratorium i Köpenhamn och Michael Broberg Palmgrens grupp vid Institutionen för växt- och miljövetenskap vid Köpenhamns universitet. Foto: Per-Olof Lundquist


Den absoluta merparten av de grödor som odlas på jordbruksmark i dag är ettåriga. Men forskare menar att om man istället kan ha fleråriga grödor skulle man minska näringsläckage och binda mer koldioxid. Det skulle inte heller kräva jordbearbetning och grödorna skulle vara mindre känsliga för torka. 

God återväxt

Anna Westerbergh och hennes forskargrupp vid Institutionen för växtbiologi på Ultuna, är några av dem som forskar på detta. Man har riktat in sig på knylkorn och grunden lades redan för tio år sedan. 2017 planterades 700 genetiskt unika individer i Vattholma norr om Uppsala. De kom från platser med varierande tillväxtförhållanden, från Sydeuropa till Centralasien. Under åren som följde såg man att en fjärdedel klarade av det svenska klimatet och man valde ut individer med god återväxt och stora frön, till den fortsatta forskningen. I dag finns en försöksodling med 49 varianter på Axfoundations testgård Torsåker gård. 

Förbättra egenskaperna

Genom det nya projektet med Köpenhamns universitet och Carlsberg Laboratorium kan nästa steg tas. I denna del kommer man att jobba både med traditionell växtförädling och avancerat molekylärt urval så att man ska kunna förbättra odlingsegenskaperna. 

– Vi har en QR-kod för varje individ i fält och eftersom grödan är perenn kan vi följa den genom flera säsonger och vi kan lätt skapa kloner som kan planteras på andra platser. Vi har kommit en bit på vägen i domesticeringen, men det här kommer verkligen att ta knylkornet till nästa nivå genom att vi bidrar med våra olika kompetenser. Den nya grödan behöver till exempel ha icke-drösande ax så att småaxen med sina frön inte lossnar och faller av innan skörd, och den egenskapen kan vi inte förbättra genom traditionellt urval då den saknas hos det vilda knylkornet, säger Anna Westerbergh, i ett pressmeddelande. 

Projektet kommer att koordineras av Carlsberg Laboratorium. 

– Det finns ett behov av högavkastande perenna sädesslag i ett framtida jordbrukslandskap för att underlätta den gröna omställningen av produktionen av livsmedel och foderråvaror, säger Birgitte Skadhauge, vice­president och chef för Carlsberg Laboratorium.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 04 juni 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vad är en agronom?

Krönika: Sommarkänslan kom till Uppsala med dunder och brak, likaså gjorde examen. Agronomekonom var ingen titel som var given i mina yngre år. I mina umgängeskretsar hemifrån eller i andra konstellationer, utanför lantbruket, är det förvånansvärt få som vet vad en agronom är, inte minst gör. Det är synd, med tanke på vilket brett spann de fem inriktningarna täcker; ekonomi, mark- och växt, livsmedel, husdjur och landsbygdsutveckling. I ärlighetens namn hade jag till en början svårt att formulera en bra förklaring för de frågvisa i min närhet, och vilka jobb en agronom kan få beroende på vilken väg denne tar. 

 

Kommentera