Mikroorganismer är viktigare för kolbindning än man tidigare trott

Mikroorganismerna är en avgörande faktor för hur mycket kol som kan lagras i marken.  

Enligt en ny studie från forskare på bland annat Stockholms universitet varierar det väldigt mycket hur olika mikroorganismer växer efter att ha konsumerat organiskt material, så som gamla växtdelar.

 – Utifrån tidigare forskning vet vi att effektiviteten av denna mikrobiella kolanvändning är viktig för markens kol- och näringskretslopp. Men nu har vi lyckats visa att mikroorganismerna har en grundläggande betydelse för att förklara hur och var kol ansamlas i marken – viktigare än alla andra faktorer som påverkar kollagringen. Vi har verkligen flyttat fokuset till mikroorganismerna i marken, säger Stefano Manzoni, docent vid Institutionen för naturgeografi, i ett pressmeddelande från Stockholms universitet.

Med hjälp av en ny beräkningsmetod, och globala data om mängden kol som finns lagrad i marken har forskarna kunnat uppskatta hur mycket kol som mikroorganismerna använder för tillväxt och hur mycket de förbrukar för sin ämnesomsättning. 

Viktigaste processen

När mikroorganismerna använder kol för sin tillväxt binds den i deras celler och i slutändan i jorden, men när det används i mikroorganismernas ämnesomsättning frigörs i stället kol och koldioxid till luften som en biprodukt. Forskarna är de första som kunnat utvärdera den relativa betydelsen av mikrobiella processer kontra andra processer på global skala. Och genom den nya metoden beräknar forskarna att mikroorganismernas förmåga att lagra kol i jorden är minst fyra gånger så viktig som någon annan process. 

– Vi arbetar ständigt med att överbrygga klyftan från mätningar av kol i marken till att skapa modeller som kan simulera dynamiska förändringar i markkol över tid. Den här studien hjälper oss genom att bekräfta att mikroorganismer är nyckelspelare i processen. Det är ett starkt argument för att ytterligare förbättra de modeller som simulerar mikroorganismernas ekologi, säger Gustaf Hugelius, professor vid Institutionen för naturgeografi och vice föreståndare för Bolincentrum för klimatforskning vid Stockholms universitet.

Öppnar för fler studier

Resultatet av studien talar för att mer fokus bör läggas på att studera olika typer av förvaltning och skötsel som kan ge effektiv mikrobiell kolanvändning. Bland annat åtgärder för att öka markens totala kolbindning med hjälp av mikroorganismer, eller hur olika substrat i kombination med mikroorganismerna påverkar markens lagring. Enligt forskarna kan detta förbättra jordens hälsa och säkerställa hållbar produktion av livsmedel även för kommande generationer.