Kraftigt ökad slaktanmälan

Dålig första vallskörd och beten som torkar bort. Det har påverkat slaktanmälningstakten till KLS.

”Det vi såg i slaktanmälan för några veckor sedan tyder på att många konstaterat att den första skörden blev väldigt dålig, enligt uppgifter vi fått är det vanligt att den blivit 25-75 procent av normal skörd. Samma situation råder även för betesmarkerna som torkar ner med följden att djuren behöver stödutfodras på betet eller flyttas i förtid.”, skriver Paul Robertson på KLS, som torkans konsekvenser. På bilden syns en vall fotad på Öland andra veckan i juni. Foto: Carolina Wahlberg

Enligt Paul Robertson på KLS så steg anmälningstakten för nöt med 300 procent för tre veckor sedan. Därefter har den fortsatt på en hög nivå. Fortsätter torkan kommer det att leda till väntetider för slakt.

KLS har justerat upp slaktvolymerna, men de menar att det inte finns förutsättningar för större nedslaktning av nötköttsproduktionen. Det skulle i så fall krävas en starkt ökad efterfrågan och även lösningar på det långsiktiga problem som skulle uppstå med en minskad produktion.

Mer än efterfrågat

”Vi har i dag en bra efterfrågan med ett stabilt marknadsläge och det är viktigt att bibehålla balansen mellan efterfrågan och tillgång för att kunna hålla långsiktigt värde och tillgång på kött från Sverige. Om alla landets nötköttsproducenter skulle behöva slakta fem extra djur vardera så innebär det i storleksordningen runt 75 000 boskap eller sett i kött motsvarar det runt 25 miljoner kilo utöver nuvarande efterfrågan”, skriver Paul i en kommentar.

Nationell angelägenhet

Han menar att frågan om effekterna av torkan är en nationell angelägenhet, som påverkar landets förmåga till livsmedelsproduktion.

”För att kunna hålla en stabil livsmedelsproduktion i landet kommer det krävas andra åtgärder än vad som varit aktuellt tidigare, det handlar bland annat om ökade möjligheter till bevattning och generellt större lager.”, skriver Paul Robertson.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 20 juni 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera