okt
12
2023

Jakten på det perfekta nötköttet

Allt fler konsumenter vill ha ett mört och saftigt kött som de kan äta med gott samvete avseende miljöpåverkan och djurvälfärd. Syftet med det tvärvetenskapliga projektet, är att hitta vägar för att åstadkomma det kött konsumenterna efterfrågar samtidigt som produktionen i primärledet ska vara lönsam, klimateffektiv och i övrigt miljömässigt uthållig.

En väg kan vara grovfoderbaserad uppfödning av köttraskorsningskvigor från mjölkproduktionen. På SLU Götala nöt- och lammköttsforskning, Skara har köttraskorsningskvigor med angus eller charolais som fäder och mjölkrasmödrar från mjölkgårdar följts upp. Hälften av djuren av varje faderras har fötts upp extensivt på grovfoder och mycket bete. Den andra hälften har fötts upp mer intensivt och med kortare betestid. Projektet är finansierat av Formas, Västra Götalandsregionen och Nötkreatursstiftelsen Skaraborg. Under dagen berättar forskare om resultat från projektet. Främst kommer uppfödning, klimatpåverkan, ekonomi, slakt och köttkvalitet diskuteras.

När: 12 oktober 11.30-16.00

Var: SLU Smedjan i Skara

Evenemanget är kostnadsfritt och vänder sig till dig som är företagare, producent eller rådgivare och är ett samarrangemang mellan SLU, Agroväst och Gröna Möten.

Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se.

Anmälan: Senast 5 oktober via www.gronamoten.se.

Agroväst Gröna Möten möjliggörs genom finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Västra Götalandsregionen, Region Halland, LRF och Nötkreatursstiftelsen.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera