Förändrat konsumentbeteende pressar Arla

Ett ökat prisfokus från europeiska konsumenter i kombination med en obalans på mejerimarknaden sätter press på Arlas resultat. Pressen ökas av kraftigt ökade kostnader, effekter av svaga valutor på resultatet och fördubblade räntekostnader.

Första halvåret 2023 präglades av hög inflation, fallande priser på världsmarknaden för

mejeriprodukter och ett förändrat konsumentbeteende, skriver Arla Foods i ett pressmeddelande.

– Som väntat satte marknadsförhållandena press på våra varumärkesprodukter. Men vi har lyckats skydda våra marknadsandelar gentemot konkurrenterna och det gläder mig att vi har säkrat koncernens vinst och ett konkurrenskraftigt mjölkpris, säger Arlas koncernchef Peder Tuborgh.

Ökad omsättning

Arlas omsättning var 7 067 miljoner euro första halvåret 2023, en ökning med 10,7 procent jämfört med samma period i fjol (6 382 miljoner euro).

Omsättningsökningen drevs främst av redan genomförda prishöjningar. Priserna bidrog positivt till omsättningsökningen med 700 miljoner euro, ändringar i volym- och produktmixen bidrog med 133 miljoner euro, medan ogynnsam valutautveckling påverkade omsättningen negativt med 148 miljoner euro.

Den svenska kronan försvagades med 7,5 procent och det brittiska pundet med 3,9 procent.

Kraftigt ökade kostnader

Samtidigt som försäljningen steg med 11 procent jämfört med samma period 2022 så ökade de totala produktionskostnaderna med 15 procent till 5 857 miljoner euro.

Exklusive kostnader för mjölkråvara ökade produktionskostnaderna, inklusive effekten av ändrade lagervärden, till 2 440 miljoner euro, jämfört med 1 837 miljoner euro under första halvåret föregående år, vilket motsvarar en ökning med 33 procent.

Arla uppger att ökningen drevs av inflation som ledde till att kostnaderna för övriga produktionsmaterial (förpackningar, förbrukningsvaror, förnödenheter och energi) ökade med totalt 57 procent.

Sämre resultat än förväntat

Under första halvåret 2023 uppnådde Arla ett nettoresultat på 103 miljoner euro, eller 1,5 procent av omsättningen, jämfört med 3,0 procent under samma period föregående år.

Lägre råvarupriser globalt och större volymer sålda som industriprodukter istället för under Arlas varumärken pressade Arlas lönsamhet under första halvåret 2023.

Fokus på mjölkpris

Till följd av sjunkande priser på världsmarknaden för mejeriprodukter har mjölkpriset till Arlabönderna sänkts rejält från förra årets rekordnivåer, konstaterar Arla.

Under presskonferensen i samband med presentationen av halvårsresultatet uppger man att Arla har prioriterat mjölkpriset till sina ägare och tagit ut större del av den svagare affären på koncernens resultat.

I halvårsrapporten skriver man att tack vara ett effektivt och stabilt Arla kunde man mildra de negativa effekterna av marknadsdynamiken och betala ut ett konkurrenskraftigt mjölkpris till medlemmarna under första halvåret. Samt som planerat leverera en efterlikvid för halvåret på 1 eurocent per kilo mjölk.

Arlas genomsnittliga a contopris var 48,2 eurocent per kilo mjölk första halvåret 2023, vilket kan jämföras med 46,6 eurocent per kilo första halvåret 2022 och 52 eurocent per kilo för helåret 2022.

EMV framför Arla-produkter

Konsumenternas förändrade köpbeteende med ett ökat fokus på pris slår mot Arlas strategiska varumärken. Samtidigt som man ökar produktionen av EMV-produkter till handelns egna varumärken.

Volymtillväxten för Arlas strategiska varumärken landade på minus 6 procent för första halvan av 2023.

– Under årets första sex månader har vi sett ett fortsatt högt inflationstryck. Det har bland annat lett till att konsumenter i större utsträckning valt lågpriskedjor och butikernas egna märkesvaror, vilket pressar våra varumärkesprodukter, säger Arlas finansdirektör Torben Dahl Nyholm.

Samtidigt som volymerna minskade så ökade omsättningen för varumärkesprodukter med 6,9 procent tack vare att Lurpak ökade med 7,2 procent och Arla med 3,6 procent.

Ökad export av mjölkpulver

Ökad mjölkproduktion från Arlas medlemmar i kombination med minskad efterfrågan från de europeiska konsumenterna medför att exporten måste öka.

Volymerna i Arlas Global Industry Sales ökade med 33,1 procent jämfört med första halvåret 2022.

Pulverprodukter ökade mest. Jämfört med årsskiftet 2022 ökade volymerna med 20,5 procent.

Samtidigt föll priserna på mejeriråvaror från rekordhöga nivåer till en nivå, i slutet av första halvåret, som var något högre än det långsiktigt historiska genomsnittet.

Fördubblade räntekostnader

Arlas räntebärande nettoskuld exklusive pensioner ökade till 2 885 miljoner euro jämfört med 2 685 miljoner euro under första halvåret 2022.

Den genomsnittliga löptiden för skulder ökade till 4,7 år jämfört med 4,4 år förra året. Genomsnittliga räntekostnader uppgick till 3,6 procent jämfört med 1,8 procent under samma period förra året.

De finansiella kostnaderna dubblerades under perioden (+ 106 procent) till 66 miljoner euro jämfört med 32 miljoner euro samma period förra året.

Minskad svensk försäljning

Omsättningen för Arla Sverige var 8,9 miljarder kronor, cirka 1,2 miljarder kronor mer än under första halvåret i fjol. Precis som i resten av koncernen beror ökningen nästan helt på högre priser till dagligvaruhandeln och Foodservice.

Samtidigt har den volymdrivna omsättningen för Arlas strategiska varumärkesprodukter i Sverige minskat med i genomsnitt 10 procent, i takt med att många hushåll har handlat färre mejerivaror och bytt till billigare alternativ för att få ihop vardagsekonomin.

Osäker framtid

Även om inflationen troligen kommer att dämpas, räknar Arla med att även resten av 2023 kommer att präglas av stor osäkerhet.

– Vi bedömer att inflationen kommer att fortsätta påverka konsumenternas köpkraft och pressa varumärkesvolymerna på de flesta av våra marknader. Vi förväntar oss dock att en uppgång för mejeriprodukter i stort kommer att bidra till att varumärkestillväxten långsamt tar fart igen, säger Peder Tuborgh.

Arla har skruvat ner sin förväntade omsättning för helåret till 13,2–13,7 miljarder euro och räknar med att göra ett resultat på omkring 2,8–3,0 procent av omsättningen (den tidigare prognosen var 2,8–3,2 procent), vilket ger utrymme för en efterlikvid till ägarna i enlighet med konsolideringspolicyn.