Stort värde för svenska företag att stå samlade

I den Svenska Paviljongen på Agritechnica hade flera företag samlats för att tillsammans visa upp en bredd av nya och kommande jordbrukstekniska lösningar. 

I paviljongen som arrangerades av Agtech 2030 och Business Sweden, hade flera företag valt att stå tillsammans för bättre exponering och möjligheten att nå ut till fler besökare. En del av dem valde att visa upp helt eller relativt nya produkter, medan andra visade upp koncept som fortfarande håller på att utvecklas. 

– Skälet till att vi ville ha den här paviljongen var att ge mindre företag som kanske inte är så etablerade än, en möjlighet att få synas. Annars är det väldigt dyrt om man ska boka en egen liten monter och då blir man inte heller lika exponerad, sa Karolina Muhrman. Hon och Per Frankelius, båda från Linköpings universitet och Agtech 2030, började tillsammans med Business Sweden smida planer om att få till en svensk monter, redan för ett år sedan. 

Enligt Per Frankelius handlar det också om ett signalvärde utåt; att tillsammans visa upp vad Sverige har att erbjuda inom Agtech. Något han menade är väldigt viktigt för utvecklingen framåt.

– Jag tycker inte att Sverige ska vara ett land som bara blir en konsument av stora, globala företags system. Vi behöver ha egen kompetens, dels för att göra urval av system men dels också för att skapa värde för oss själva och för världen också.

Det saknas kapital

Enligt Per satsas det alldeles för lite pengar på jordbruksteknik i Sverige i dag. Och det gör också att många nystartade företag och smarta lösningar har svårt att ta sig hela vägen ut på marknaden. Att utveckla en idé till en färdig gångbar produkt som också lyckas sälja, är ett projekt som kostar både väldigt mycket tid och pengar. Att som ungt företag få möjligheten att visa upp sig på mässan kan vara ett avgörande steg för att lyckas. Men något som kan vara svårt att genomföra på egen hand. 

– Vi kan inte svara på direkt vad en monter kostar på mässan. Men den minsta som gick att boka som bara var på några kvadratmeter, kostar omkring 50 000 kronor. I vår monter kostar en plats ungefär lika mycket, men då får man en helt annan exponering jämfört med att ha en egen monter, sa Karolina. 

Fler fördelar

Företagen som står samlade i paviljongen har även en fördel när det gäller marknadsföringen. Genom varandra och Business Sweden hjälps man åt att sprida informationen och får på så vis möjlighet att nå ut till fler. Paviljongen är dessutom sponsrad av både Handelsbanken, Jordbruksverket och Elmia som hjälpt till att rita den. 

– Hur mycket det kostar med allt arbete runtikring, har vi inte ens börjat räkna på. Men det är ett gigantiskt jobb och det handlar om mycket pengar, konstaterade Per. 

Vilket värde ger det till ett företag att visa upp sig på mässan?

– Jag tror att det har en stor ekonomisk fördel. Vi har ju några företag här som är helt nya och som precis lanserat sin produkt, som ändå har lyckats sälja en del nu. Så detta är ett steg ut på marknaden som de kanske inte lyckats med annars, sa Karolina och får medhåll av Per. 

Han poängterade att allt inte handlar om att sälja direkt på mässan. Många samtal leder till kontakter. Alla som besöker mässan har i sin tur ett eget nätverk, så om någon får upp ögonen för ens idé ger det ringar på vattnet. 

Att överhuvudtaget slå sig fram med en ny produkt eller tjänst är tufft. 

– Det finns ju en massa digitala produkter. Där finns det massor av idéer. Men att få till ett system som verkligen fungerar, det är ofta väldigt svårt. Nästa steg är att gå från någon slags protototyp till en produkt som fungerar i praktiken och slår, sa Per. 

Studenterna får stöttning

På Linköpings universitet kan studenter få hjälp med att ta fram prototyper  marknadsföringsstrategier. Det är en stor hjälp på vägen. Är man ensam, kan dessa steg utgöra stora utmaningar. I grund och botten handlar det för de allra flesta om att hitta kapital för att komma över trösklarna.

– Om man själv sitter på en idé kan det vara svårt att veta vart man ska vända sig för att ta fram en prototyp och vem som kan stötta en längs vägen. Men på universitetet fångar vi in idéerna från studenterna och möjlig­gör att man kan få stöttning, sa Karolina. 

För att lyckas med en idé måste man enligt Per och Karolina ha en produkt som skapar mycket värde och som har något speciellt jämfört med andra produkter. Det är speciellt viktigt för att klara patentprocessen. Många av företagen i den svenska paviljongen har enligt Per fått kämpa hårt med detta. 

– Man ska formulera sin idé med ritningar och sen ska man in med kanske 15 sidor med dokument. Sen får den idén ligga och puttra i ett halvår och sedan gör patentverket en sökning över världen för att se om det redan finns konkurrerande lösningar. Och hittar de vad de anser är liknande produkter, då är det upp till den sökande att bevisa att det faktiskt är en ny produkt man tagit fram. Det kan ta år att ta sig igenom den processen.

Liten mot stor

Vill man sälja vidare sin produkt till större företag i framtiden är patentet en nödvändighet. Och enligt Per är det inte alltid till fördel att bli uppköpt av någon annan.  

– Det händer också jättemycket bakom kulisserna som inte vanligt folk känner till. Stora företag köper hela tiden upp nya lösningar. Så hajen äter fisken, och sen kan det komma en ännu större haj och käka alltihopa, sa Per och fortsatte:

– Det gör att det byggs upp enorma maktstrukturer i branschen och det är dem man slåss emot som liten. För de har redan mutat in patent och är ständigt på jakt efter nya idéer. Och ibland går de in och köper en idé bara för att lägga ner den, som ett sätt att slå bort konkurrenter.  

Vad skulle behövas för att fler svenska innovationsidéer ska lyckas?

– Det är ju ekonomiskt stöd. Man måste satsa mer, för någonstans kommer man ju till en gräns. Ska man komma hela vägen ut på marknaden så måste det till kapital. Vi har ju exempel på företag som kommit ganska långt och som haft lovande idéer, men sen är det någon investerare som drar sig ur, och då går det inte till sist, sa Karolina.