Ministern: ”Det kan bli krig i Sverige”

Alla måste göra vad de kan för att stärka det svenska civilförsvaret. Det menar Carl-Oskar Bohlin (M) minister för civilt försvar, som tycker upprustningen går för långsamt.

– Good enough nu är bättre än perfekt om fem år, sade Carl-Oskar Bohlin (M) minister för civilt försvar, i sitt tal och menade på att upprustningen av det civila försvaret går för långsamt, men att det är ett ansvar som alla delar. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Under årets Rikskonferens Folk och Försvar höll Carl-Oskar Bohlin (M) minister för civilt försvar, ett tal om hur det civila försvaret i Sverige måste rustas upp med tanke på det säkerhetspolitiska läget i världen. Ett tal med ett budskap som han menade att egentligen hela Sverige och totalförsvaret borde få höra.

Vill göra folk medvetna

Han sade att i dag med våra mobiltelefoner i fickorna, är bilderna från krigets och terrorns grymhet mer lättillgänglig och ofiltrerad än tidigare. Men att många ändå verkar leva i uppfattningen om att grymheterna händer någon annan stans och inte här. Men enligt Carl-Oskar är det dags förstå att det även kan hända här:

”Det kan bli krig i Sverige. Jag vill inte i första hand vädja till din värsta rädsla men till din lägesuppfattning. Jag försöker öppna en dörr. En dörr inte sällan blockerad och belamrad, med livets alla vardagliga krav, prövningar och utmaningar. En dörr som för många svenskar kanske varit stängd ett helt liv” konstaterade han.

Enligt ministern är det dags att ställa sig frågan ”Vem är du om kriget kommer?”:

”Det Putin inte förstod var att han sparkade in den här dörren hos varje ukrainare redan 2014. Och när kriget bröt ut fick han möta hela det ukrainska samhällets enade kraft. Men det går bara om den stora majoriteten förstår läget och förstår vad som står på spel”.

Alla måste höja tröskeln

Enligt ministern krävs det att alla; den enskilde medborgaren och arbetstagaren, företagaren och befattningshavaren i offentlig förvaltning förstår läget och vidtar åtgärder som faktiskt höjer tröskeln.

”Och alla måste förstå att i det läge vi befinner oss, kan tid vara vår dyrbaraste icke-förnybara resurs. Om någonting håller mig vaken om nätterna så är det att allting går för långsamt, sade han och fortsatte:

”Nej! Allt är inte färdigutrett. All lagstiftning är inte på plats och inte heller finansieringen. Men uppbyggnaden av totalförsvar är inte ett projekt som väntar på slutbesiktningen innan driftsättning. Ingen har mandat att vila på stället i väntan på andra. Alla har mandat att planera, öva och vidta åtgärder som ökar uthålligheten inom sitt respektive ansvarsområde.”

Ta reda på vad som krävs

Han poängterade att både den som är ledande befattningshavare i en organisation, kommunalråd eller gemene man har ett ansvar. Han ger några konkreta exempel på vad man faktiskt ska göra.
Och om man inte vet vad man ska göra för att höja beredskapen kan man bara fråga MSB, eller någon annan som vet. Det är inte svårare än så. Och att alla försöker göra något.

Han betonade att regeringen nu försöker jobba med försörjningsberedskapen och att de besluten som tas framöver inte får ligga i långbänk. Saker och ting måste hända nu.

– Good enough nu är bättre än perfekt om fem år.

”Det kan låta mörkt och dystopiskt. Men se det hellre tvärtom. För de allra flesta så är vårt land inte ett hotellrum som man han ha eller mista. Inte ett generiskt stycke mark utan samhörighet. För de allra flesta är detta vårt enda och riktiga hem. Den skärv av jordytan som vi vill lämna till våra framtida generationer, i intakt och bättre skick än vi fick ärva den. Att försvara allt detta vår ordning, våra friheter och demokratiska ideal är vad allt handlar om. Och vi behöver alla växa inför den uppgiften.

Här kan du höra hela talet. 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 08 januari 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Slutpriserna för skörd 2023 - inklusive efterbetalningar

Nu är nivån klar för alla aktörers efterlikvid som är med i Jordbruksaktuellts prissammanställning över slutpriserna för leverans i skörden 2023 inklusive efterbetalningar. En lägre skörd än 2022 och med stora kvalitetsproblem blev utfallet för skörden 2023. Samtidigt föll de globala spannmålspriserna och drog med sig de svenska priserna.  Foderspannmål och oljeväxter var de som stack ut med de högsta prisnedgångarna jämfört med 2022.

 

Kommentera