Han ska leda Svensk Fågel

Vid Svensk Fågels senaste stämma valde Jenny Andersson att lämna sin roll som ordförande. Till hennes efterträdare valdes istället Ulrik Helgstrand från Rösäng utanför Ålberga i Sörmland. 

Hur känns det?

– Det känns bra! Det är en komplex bransch att vara ordförande för så jag känner mig ödmjukt inför uppgiften, säger Ulrik Helgstrand. 

Varför ville du ta den här rollen?

– Jag tycker att Svensk Fågel är viktig som branschorganisation. Vi har många uppgifter och det är ett stort arbete att påverka politiker, myndigheter, handeln och konsumenter och förklara vad det är vi håller på med. För den kanske viktigaste uppgiften vi har är att förklara våra mervärden och varför man ska äta svensk kyckling och kalkon.   

Vad hoppas du kunna tillföra som ordförande?

– Jag har hållit på med kycklingar sedan 1992 och varit bonde sedan 1988, så jag har en lång erfarenhet. Företagandet har varit viktigt för mig och jag har alltid velat utvecklas. Så jag tänker att jag har en del med mig därifrån som jag kan använda i min roll som ord­förande. 

Vilken fråga brinner du extra för?

– Det är vår konkurrenssituation. Vi måste ha lönsamhet i branschen för att vi ska kunna hålla på. Det är grunden i det hela! Och då gäller det att verkligen förklara varför svensk kyckling och kalkon kanske är dyrare än lågprisimporten. Vilka mervärden vi har och att det är de mervärdena som man betalar för. Som till exempel vår låga antibiotikaanvändning. 

Vad är branschens största utmaning framöver?

– Det är lågprisimporten. Förra året ökade försäljningen från Svensk Fågels medlemmar med 4,2 procent. Men ändå så var andelen svenskt lägre på grund av att importen ökade ännu mer. Enda sättet att lyckas är att fortsätta att förklara varför man ska köpa svensk kyckling och kalkon. Varför man ska betala mer för det svenska.  

Ulrik nämner även att det finns en del regler och krav han menar varken gynnar fågeln, uppfödarna eller konsumenterna i slutändan. Och att det i en hel del fall blir så att olika myndigheter vill eller tycker olika saker, vilket gör att uppfödarna kläms mellan olika myndigheter. Så det finns många frågor att diskutera framåt. 

Är det något särskilt ni ska jobba med i styrelsen i år?

– Vi var inbjudna till mötet med statsministern och landsbygdsministern i början av mars. Det är positivt att man bjuder in landsbygdsnäringen. Jag tror att vi kommer längre om vi har en dialog än att vi gör några större protester just nu. Samtidigt är det klart att det måste hända något. Det går ju inte att bara prata. Men det var ett bra samtal och då lämnade vi över ett dokument till landsbygdministern med åtta punkter på saker som behöver tas tag i och lösas, säger Ulrik och fortsätter:

– Bland annat att vi som enda bransch står utan ersättning från staten vid ett salmonellautbrott. Det tycker inte vi är rimligt. Det här är något som ligger kvar sedan början på 80-talet. Förra året var det ett fall i branschen. Så vi har ingen jätterisk för salmonella. Men om det kommer blir det jättedyrt. Vi har fått ha en egen försäkringslösning kring det här. Vi tycker att det är orimligt att vi ska stå för hela kostnaden när inget annat djurslag behöver göra det. 

Berätta om din gård!

– Rösängs lantbruk heter företaget som jag driver ihop med två av mina barn. 1988 när jag tog över var det en ren växtodlingsgård. 1992 byggde jag det första kycklingsstallet, sedan har det utvecklats. I dag har vi tre olika anläggningar som ligger 4-5 mil ifrån varandra. Vi föder upp ungefär 600 000 djur per omgång på de tre anläggningarna tillsammans. Till företaget hör en rätt stor växtodling där vi odlar vete, raps och åkerbönor som används till djurens foder. Utöver det odlar vi också lite frö. 

Är det något särskilt som är på gång på din gård i år?

– Nej, inget särskilt i år. Förra året byggde vi solceller på 500 kilowatt på anläggningen på Rösäng. Både på taket och en markanläggning. Så det är eventuellt om det blir fler solceller på någon av de andra anläggningarna lite längre fram, men inget i år.xx