Målet – ett livskraftigt företag
Årets Hållbarhetspris från Scan tilldelas familjen Brogård som driver Tjurit AB i Sävsjö, Jönköpings län. Ett företag där man drivs av att förena klimatnytta med att tjäna pengar.
Hur känns det?
– Det är jättekul! Det är en bekräftelse på att vi kanske har träffat rätt i investeringar ur samhällets synvinkel. Så det känns jättehedersamt! säger David Brogård som driver gården tillsammans med sin fru Anna.
Berätta kort om ert företag!
– Vi har en ungnötsproduktion, där vi producerar runt 130-140 ton slaktkropp om året, mestadels mjölkrastjurar. Vi har ett fantastiskt bra samarbete med två lite större leverantörer av kalv, totalt fem leverantörer. Sedan har vi en del hyresverksamhet, ett rätt aktivt skogsbruk, lite växtodling till djuren och vissa maskintjänster. Vi har också ett genuint intresse av att vara delaktiga i de bondenära kooperationerna som till exempel Lantmännen, Södra och Landshypotek.
Vad är hållbarhet för dig?
– Att man har ett livskraftigt företag så att man kan ta ut sin lön och må lika bra som sina kompisar som har en anställning. Att man kan vara lediga och åka iväg på semester och vara sociala med vänner, säger David och fortsätter:
– Det som har varit bra med det här, är att vi har sett att om vi blir lönsamma och kan skapa det här livet som vi vill, så blir även miljön vinnare per automatik, för att man är resurseffektiv. Så produktivitet, hållbarhet och den miljömässiga hållbarheten hänger ju ofta ihop. Och det tycker vi är kul att det har belysts.
Biogas och gödsel
I motiveringen till priset lyfter Scan upp en rad punkter på vilket sätt gården jobbar med hållbarhet. En punkt handlar om det biogassamarbete som gården har med fyra andra gårdar.
Biogasanläggningen ligger i Sävsjö och ägs ihop med nuvarande huvudägare Bion. Den förädlade biogasen blir till fordonsgas som driver många av de lokala länstrafiksbussarna i Jönköpings län. I utbyte får gårdarna tillbaka rötad gödsel.
– Det har varit jättebra. Vi sprider bara gödsel i växande gröda och det är kanske en del som har hjälpt till i vårt klimatarbete. Vi har försökt att skapa en utbyggd lagring så att vi klarar att bara sprida i växande gröda och inte behöver vara ute sådär sista dagarna i november, säger David.
Säkra skörden
En annan grej är att gården bygger ut nätet av stamledningar för att kunna bevattna all ägd areal inom fem år.
– Det är inte så vanligt med bevattning här i länet ännu. Men intresset för det växer hela tiden. Den största vinsten både för plånbok och miljö är att du genom bevattning säkrar tillbaka de insatser du kör ut i fält. Kör du ut x antal kilo kväve på våren och det torkar bort och sedan får en regnig vinter då är det bara att börja om. Men med bevattning säkrar du hem skörden och minskar ditt kväveläckage också. Då är både plånboken och miljön vinnare!
Stamledningarna byggs ut lite hela tiden. När de bryter en vall så drar man fram bevattning dit direkt. David tror att de kommer vara halvvägs mot målet redan i år.
– Vi förbereder också de här ledningarna genom att vi drar fram dem till våra biogasbrunnar så att vi även ska kunna trycka ner gödsel i dem i framtiden. Och pumpa ut det i fält istället för att köra med tunga ekipage. Vi har inte investerat i spridningsutrustning för det ännu. Men det är planen framåt.
Komma med inspel
Tjurit AB har också varit en av pilotgårdarna i utvecklingen av Agronods klimatberäkningsverktyg Agrosfär.
– Det har varit jätteintressant! Och de har ju gjort det här enligt min uppfattning på rekordtid! Det man gör är att man försöker få de olika systemen på gården att hämta uppgifter hos varandra, till exempel Dataväxt, slakteriet, Arla och Lantmännen. Sedan är det smidigt när jag gör en foderstat för då finns siffrorna redan där med klimatberäkningen på de olika ingredienserna. Traktorn vet hur mycket diesel som går åt och kan logga upp det i det här systemet. Vi kan få fram hur mycket fossilt vi lägger ut per hektar och vikta det med skörden vi tar hem per hektar. Då har vi både en siffra på vad vi har i intjäning per hektar och ganska så lätt vilken miljönytta eller miljöbelastning vi har gjort per hektar.
Vad driver dig?
– Att tjäna pengar!
Gör du det då?
– Jag lever ju och tycker att jag har det bra. Men man vill alltid tjäna mer. Men jag tycker ändå att det finns möjligheter att tjäna pengar. Men för en bondes del när det ligger så stor andel i fastigheterna är det alltid utmaningar. Framförallt med de räntenivåer som är nu. Men än så länge är vi mätta och sover gott om nätterna, avslutar David.
Hållbarhetsarbetet på Tjurit AB
Gårdens stallar är utrustade med solceller som samverkar med ventilationen och optimerar systemet – mycket sol kräver mer ventilation och vice versa.
Ett utbyggt nät av stamledningar för bevattning och tillförsel av gödsel sparar både in på transporterna och säkrar upp vattentillförsel till åkrarna när det behövs.
Biogassamarbete med fyra andra gårdar där den förädlade biogasen används för drift av länstrafikens bussar.
Plöjningsfri odling innebär mindre bearbetning av jorden vilket förbättrar jordhälsan och sparar bränsle samtidigt som det ökar kolinlagringen och den biologiska mångfalden över och under jorden.
Arbetet på gården bidrar också till att stärka den biologiska mångfalden i närområdet genom att gårdens dikor betar på naturbetesmark.
Källa: Scan
Motivering
”Årets Hållbarhetspris tilldelas David Brogård för sitt ambitiösa omställningsarbete där han med relativt begränsade medel åstadkommit stor förändring och förflyttning framåt. Smarta lösningar för energieffektivisering, bevattning och drift av stallarna, vid sidan av ett biogassamarbete med fyra andra gårdar, är några exempel på insatser som gör David och Tjurit till ett fint exempel på framgångsrik grön omställning i svenskt lantbruk, som även kan inspirera andra i sitt hållbarhetsarbete.”