Hur ställer ni er till frågan om beteskravet?

Foto: Carolina Wahlberg


Sveriges Mjölkbönder:

Antingen producerar vi här i Sverige eller så görs det någon annanstans

Enligt Claes Jonsson har frågan om beteskravet varit den viktigaste för Sveriges Mjölkbönder under lång tid. Men han beskriver debatten som väldigt polariserad.

– Många vill ju tolka det som att alla djur ska vara inne, de vill nästan tolka det som betesförbud i stället för frivillighet. Och många tror att konsumenterna kommer sluta köpa svenskt om kravet upphör, men sanningen är ju egentligen att konsumenterna för längesedan slutat köpa svenskt. Hälften av de mejeriprodukter konsumenterna äter är redan importerade och i andra länder finns det inget beteskrav, säger Claes Jonsson till Jordbruksaktuellt.

Men enligt Claes handlar det inte om att förbjuda något bete, man vill helt enkelt ha valmöjligheten och kunna ha samma förutsättningar som de lantbrukare man konkurrerar mot i andra länder.

–  För en del djur är det bra att gå ute om förutsättningarna är rätt. För andra djur exempelvis högmjölkande kor är det bara en belastning och en nackdel, för vi kan inte kyla dem med fläktar som vi kan i ladugården och vi har inget skydd mot solen.

Får inget extra betalt

Som det ser ut idag hindrar lagkravet mjölkbönderna från att ta extra betalt för mjölk från betesgående djur, vilket skulle bli möjligt om lagen togs bort.

– Vi vill ha lika villkor. Vi är på en gemensam marknad och då måste vi ha likartade villkor. Det är inte svårare än så. Antingen producerar vi här i Sverige utan beteskrav, eller så görs det någon annanstans utan beteskrav.

Men enligt Claes är det inte alla mjölkbönder som vill slopa beteskravet. Men enligt honom är det en förutsättning för att kunna vända den långsgående trenden med minskad produktion.

– Vi har ju i grunden bra förutsättningar naturmässigt att producera mjölk och kött i Sverige med bra tillväxt på vallar, kompletterat med naturbetesmark där det passar. Men ändå sjunker vi i produktion. Det är inte bra och det är en utveckling som pågått i snart 35 år, säger han och poängterar att en ökad produktion också skulle leda till fler ungdjur, kvigor och tjurar som kan beta naturbetesmarker.

Landsbygdsministern:

Även landsbygds­minister Peter Kullgren har själv valt att skriva på sin Facebook-sida hur han ser på frågan:

”Nu rapporterar viss media om rykten från anonyma källor kring en mycket viktig utredning som jag har tillsatt. Utredningen har ett brett uppdrag att lämna förslag om hur vi kan stärka våra bönders konkurrenskraft i relation till konkurrenter i andra länder. Finns det regler och villkor som är lämpliga att ändra i Sverige? Men också: hur kan vi stärka djurskyddet i resten av EU? 

Ryktena gäller det så kallade beteskravet - en svensk bestämmelse som säger att kor ska vara ute sex timmar per dag - och att det nu skulle vara på väg att ändras. Utredningen har dock inte lämnat några som helst förslag på mitt bord än. Och jag tänker inte spekulera i vad de kommer föreslå heller. 

Jag har dock en generell kommentar om den återkommande synen vissa har på bönder. 

De verkar tro att om vi inte skriver ner exakt i lag, förordningar och manualer hur bonden ska sköta sin verksamhet, så kommer de att ställa till ett helsike för omgivningen och för djuren. Likt ett odjur som ständigt behöver vaktas av tämjande byråkrater. Det är förödande. 

Min syn är att bönderna vill väl, är experter på sin verksamhet och att de - om några - i de allra, allra flesta fall vet vad deras djur, som de träffar varje dag, behöver för att må bra.

Våra bönder tyngs av regler, administration och kontroller. Och så frågar sig vissa varför vi inte producerar mer mat i Sverige.”
 

Foto: Madeleine Rapp

 

”Debatten är i första hand en politisk fråga om hur lagen ska utformas. Vi har förståelse både för våra ägares, mjölkböndernas, vilja att se över beteslagstiftningen och för konsumenterna som sätter stort värde på betande djur. Vi får följa vad utredningen landar i för förslag. Men oavsett hur lagstiftningen utformas så kommer bete med all säkerhet att vara en viktig del av svensk mjölkproduktion även i framtiden.”

Skriver Max Wallenberg, Presschef Arla Sverige till Jordbruksaktuellt

 

”För LRF är det en självklarhet att svenska kor ska kunna fortsätta beta utomhus och att Sverige ska fortsätta ha den fina djuromsorg vi har idag. Men vi behöver en modern lagstiftning som gör att bonden får utrymme att utveckla och förbättra djurhållningen på det sätt som passar bäst utifrån den egna gårdens förutsättningar.”

Skriver Joakim Borgs, lantbrukare och styrelseledamot i LRFs riksförbundsstyrelse till Jordbruksaktuellt

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 22 maj 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Slutpriserna för skörd 2023 - inklusive efterbetalningar

Nu är nivån klar för alla aktörers efterlikvid som är med i Jordbruksaktuellts prissammanställning över slutpriserna för leverans i skörden 2023 inklusive efterbetalningar. En lägre skörd än 2022 och med stora kvalitetsproblem blev utfallet för skörden 2023. Samtidigt föll de globala spannmålspriserna och drog med sig de svenska priserna.  Foderspannmål och oljeväxter var de som stack ut med de högsta prisnedgångarna jämfört med 2022.

 

Kommentera