Proppen kanske inte var en så dum idé?

Krönika: Första gången jag fick höra ordet ”agronom” var när min mamma berättade att de hade ”proppar” som jobbade på gården. De utbildade sig alltså till agronomer och gjorde den obligatoriska ”proppen”. Jag har hört många olika historier genom hela min uppväxt om när dessa proppar bodde på gården och hade diverse olika idéer för sig. Men nu finns inte proppen längre och därmed har det lämnat ett tomrum, eller är det kanske en kunskapslucka? 

På agronomutbildningen i dag läser man lantbruksvetenskap där man lär sig de teoretiska grunderna inom växtodling, landsbygdsutveckling, livsmedelsproduktion, husdjurslära och lantbrukets ekonomi. Även om detta ger en inblick i lantbruket och kedjan ”från jord till bord”, får man bara en relativt abstrakt bild av vad det egentligen innebär. När man söker på internet är synonymerna till agronomi lantbruksvetenskap eller bondelära. Om man ser agronom på det sättet känns det lite märkligt att de obligatoriska praktiska momenten inom agronomutbildningen inte finns kvar.

Min uppfattning är att proppen har varit en stor del av utbildningen. Agronomutbildningen har gått från att ge grundkunskap i hur ett lantbruk fungerar praktiskt till att endast erbjuda de teoretiska kunskaperna. Självklart finns det många blivande agronomer som ändå har erfarenhet av jordbruk, på ett eller annat sätt. Kanske via ett naturbruksgymnasium eller att man är uppväxt på en gård med lantbruk. Men borde inte alla agronomer stå på samma grund?

Tanken med att proppen togs bort antar jag kan grunda sig i att det behövs fler agronomer och att de praktiska momenten kan ”skrämma” bort vissa som inte är intresserade av det praktiska arbetet på en gård. Jag tror att detta också var grundtanken med förändringen av agronomprogrammet som skedde hösten 2021. Då kunde man inte söka in till ett agronomprogram, utan man sökte en kandidat- och masterutbildning separat, med tillfälle att ta ut en agronomexamen. Nu har detta fått så pass mycket kritik att det ”vanliga” agronomprogrammet ska få komma tillbaka igen hösten 2025. Säger inte detta något? Att titulera sig som agronom är ett starkt varumärke och har uppenbart väckt reaktioner när utbildningen försvann. Det är en titel som rungar både nationellt och i internationella sammanhang. Men betydelsen av titeln blir ju inte riktigt densamma längre. 

Även om vissa av oss agronomer kommer hamna på ett kontor på Regeringskansliet eller inom EU:s högkvarters väggar i Bryssel, måste ju kunskapen och förståelsen ändå finnas där. Exempelvis; vad grundar sig strejkerna i som EU:s lantbrukare demonstrerat i? Det blir svårt att veta om man inte förstår omständigheterna och livet inom lantbruket om man själv inte varit i det. 

Möjligheten att göra praktik likt en propp finns fortfarande kvar. Likaså chansen till att göra praktik på andra ställen där agronomer behövs, som intresseorganisationer. Jag tvivlar alltså inte på att agronomer examineras med mycket bra kunskap. Men alla står inte på samma grund och får därmed inte samma syn på dagens lantbruk. Kommer det spela roll eller inte, när en agronom utan erfarenhet av ha haft en grep i handen ska göra ett beslut som påverkar dagens bönder? Jag har tyvärr inte svaret på frågan, men jag hoppas att agronomer ska fortsätta hålla sin starka titel och att vi ska kunna examineras raka i ryggen. Men om jag har svar på något, så är det att proppen kanske inte var en så dålig idé, trots allt?

Agnes Karlsson
Agronomstudent