Renovering istället för nybygge

När den gamla uppbundna ladugården behövde förnyas fanns det planer på ett nytt stall. Hotet om att en ny motorväg skulle dras över gården försenade planerna. Men när en annan gård blev till salu öppnades en ny möjlighet.

 

Peter Johansson tillsammans med sonen Simon i det nyrenoverade mjölkstallet på gården Kärrabo i Bergkvara, söder om Kalmar. Investeringen för renoveringen landade på tio miljoner kronor. Om de hade byggt helt nytt tror Peter det hade landat på det dubbla. Foto: Carolina Wahlberg


– Vi hade en nästan färdig ritning på en ny ladugård. Men så blev den här gården till salu och då åkte vi hit och tittade om vi kunde använda denna istället, berättar Peter Johansson som driver mjölkföretag i Bergkvara, i södra Småland.

Sagt och gjort; för två år sedan köpte han till gården Kärrabo som ligger två kilometer från huvudgården Sandlycke, där Peter är uppväxt. 

Han tog över driften och fastigheterna vintern 2008-2009. Då fanns det 68 koplatser i ett uppbundet system. Över åren har gårdens areal utökats genom arrende och köp när angränsande marker blivit tillgängliga. Det gamla kostallet på Sandlycke började bli slitet och det var därför man ville investera i ett nytt system. 

På gården man köpte 2022 fanns ett stall byggt 1995. I stallet fanns en lösdrift där de förra ägarna senast haft köttproduktion och innan dess mjölkgrop och 140 mjölkkor. Så istället för att bygga helt nytt bestämde man sig för att renovera. 

– Det här blev ett billigare alternativ. Det är halva kostnaden mot vad det kostar att bygga nytt, säger Peter. 

Simon Johansson är 20 år och har gått naturbruksgymnasium i Bräkne-Hoby, Blekinge.
– Friheten. Och att det är roligt med en kombination av att ta hand om djuren och att köra traktor. Om man bara gör det ena hela dagarna kan man lätt bli trött på det. Så det är roligt med variationen, säger Simon om vad som är roligast med att hålla på med lantbruk.

Byggt själva

Renoveringen av stallet har Peter och hans söner Carl och Simon gjort själva ihop med två snickare som hoppat in ibland och hjälpt till. Den startade i juni 2023 och den 1 november släppte de in djuren. 

– Det gick förvånansvärt bra med renoveringen, säger Peter, men menar även att det bitvis var väldigt slitigt.

Korna mjölkades på den gamla gården under tiden. Det gick bra att hålla igång produktionen samtidigt som bygget. 

– Jag frikopplades från korna 1 juni och jobbade med bygget på heltid. De andra hjälpte till när de mjölkat klart. Men vi gör inte om denna resa, det gör vi inte. Vi funderade på att göra klart foderköket i november efter vi hade stallat in djuren. Men jag sa stopp till det och sedan kom vintern. Det kändes bättre att göra det när det är ljust. 

– Jag och farsan har alltid hållit på och byggt olika saker i egen regi, säger Peter som tillsammans med sönerna jobbade intensivt med att renovera det nya stallet. Men nu är han nöjd med resultatet.

Foder- och mjölkrobot

Vid Jordbruksaktuellts besök i början av sommaren har bygget av foderköket ännu inte startat. Men det ska bli en fristående byggnad, där foderroboten Lely Vector ska hämta foder till djuren, som den sedan kör ut. 

Mjölksystemet i det nyrenoverade stallet är robot, något som var självklart. Peter berättar att han följt utvecklingen av robotsystemen de senaste tio åren. 

– Jag sa; ska vi bygga ska vi göra det redigt. Så det blev två Lely-robotar. Vi har haft två aktörer som vi har jobbat med under renoveringen och det är Lely och Fjössystem, när det kommer till inredning. 

Vad var viktiga parametrar vid bygget?

– Djurvälfärden var den viktigaste. Vi köpte isofix-båsen av Fjössystem. De är gjorda i polyeten och vi är väldigt nöjda. Det blir inga skador på djuren, säger Peter.

– För båsavskiljarna är nämligen böjbara, inflikar Simon, Peters son. 

– Vi ville ha ett stall som är svalt på sommaren och ändå varmt på vintrarna. Så därför isolerade vi taket. Vi ville även ha ett ljust och trivsamt stall, och det har vi fått. Och det är väldigt lättskött, fortsätter Peter. 

En sak som man är väldigt nöjd med i det nya stallet är de böjbara båsavskiljarna från Fjössystem, som Johanssons menar minskar risken för skador på djuren.

Tre rader liggbås

När det kommer till utformningen av stallet har man lagt foderbordet längs med ena långsidan. Sedan kommer en fyra meter lång skrapgång. Efter det en dubbelrad med liggbås, sedan skrapgång igen och sist en enkelrad med liggbås. 

– Ofta bygger man inte så nu. För det blir lite för dyrt. Men i och med att vi gjorde mycket själva sparade vi en hel del pengar, säger Peter. 

Finns det något som kunde blivit bättre? 

– Man önskar ju att det hade varit billigare att bygga. Men annars nej. 

Hur gick installningen?

– Det var pest och pina i 14 dagar, kanske en månad. Men nu är det ett helt annat koliv. Förr när man klippte djuren var de nervösa men nu står de lugnt stilla, säger han. 

Totalt finns det 108 liggbåsplatser i det nya stallet. För att fylla ut platserna köpte man in en grannbesättning som också varit uppbunden. Och sedan hade man ett 40-tal kvigor som kalvade in. På Kärrabo finns även ett kalvstall och alla tjurarna föds upp till slakt, men dessa hålls på en annan gård. I företaget finns det runt 290 djur totalt. 

Ser ni några utmaningar med det nya stallet?

–  Nej, cellhalten har varit låg, men det är klart att man vill ju öka mjölkmängden. Det här är ett helt nytt tänk och system så det tar nog ett år innan man hunnit och vänja sig, säger Peter.

Hur ser ni på framtiden?

– Vi hoppas att den är ljus! Jag tror på lantbruket och det är därför som vi har utvecklat och hållit på, berättar Peter.

20-årige sonen Simon jobbar och trivs på gården. Han har flyttat in i huset som hörde till senaste gårdsköpet och det är han som tar han om larmen till roboten. Hittills har det dock inte varit så många. 

Vill du också hålla på med det här i framtiden?

– Ja, det vill jag, säger Simon. 

Vad tycker du om det nya stallet?

– Det är mycket bättre. Man slipper gå upp klockan fyra varje morgon. Nu är vi här vid klockan sju. Det är jättebra, säger han. 

 

Vid renoveringen hackades hela golvet upp för att kunna gräva ut för självflyt av gödsel. Sedan har man en gödselrobot som går runt i stallet. Just vid Jordbruksaktuellts besök så man har en tekniker från Lely på plats för att serva den.

 

Kärrabo

Var: Bergkvara söder om Kalmar i Småland

Ägare: Peter Johansson

Produktion: Mjölk, kött, växtodling, skog och entreprenad

Personal: Sonen Simon, Albin Gunnarsson och Peters sambo Anna Wahlberg

Areal: 400 hektar varav 185 hektar är egen mark.

Odlar: vall, majs, vete, korn, havre rågvete och raps.

 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 13 juli 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

En procent

Krönika: För cirka ett år sedan publicerade LRF i samarbete med Lantmännen rapporten ”Livsmedelsberedskap, klimat och natur – kostnader för jordbrukets gröna omställning”. Intresset har varit stort och jag och mina kollegor har på begäran gjort cirka 60 presentationer för bland annat ICA, COOP, Axfood, Regeringskansliet, myndigheter, forskare, miljöorganisationer med flera. Vi har haft många bra samtal om odling, mat och pengar. Grön omställning är inte ett perfekt begrepp för oss i lantbruket eftersom man kan tro att det är något galet med det vi gör och att det därför behövs något så omfattande som en hel omställning. Så är det inte. Men nu har samhället valt att använda det begreppet under en tid och lantbrukarna vill liksom annat näringsliv bli lyssnade till därför använder även vi begreppet. 

 

Kommentera

Debatt: Naturvårdverkets förslag hotar en ansvarsfull älgförvaltning

Naturvårdsverkets nya vägledning för älgförvaltning, ”Jaktmin”, riskerar att omkullkasta älgförvaltningssystemet. Förslaget innebär att ett visst antal älgar ska kunna skjutas varje år och prioriterar därmed jaktens nöje och en stor älgstam, framför alla andra mål i viltförvaltningen. Det är ett olyckligt synsätt som riskerar att förvärra betesskador, öka antalet viltolyckor och underminera markägarnas rättigheter.

Kommentera