“Det var viktigt att allt skulle vara inomhus”

Under hösten har Jordbruksverket anordnat inspirationsträffar på nybyggda biogasanläggningar runt om i landet. Jordbruksaktuellt hängde på till Warpnäs Gård utanför Karlstad, och spanade in Mathias Spelmans nya anläggning.

Mathias Spelmans, till höger, hade länge funderat på att bygga någon form av energiproduktion på gården, och landade i en biogasanläggning från Biorega. Anläggningen som stod klar i våras används framför allt för att värma upp grisstallarna på gården. Här visar han anläggningen tillsammans med Peter Karlsson från Biorega.Foto: Isabella Odmark

Ett intresserat gäng samlas på gårdsplanen utanför den nybyggda anläggningen som Mathias stolt visar upp. Det är två rötkammare, på cirka 1 000 kubikmeter vardera, en motor på 106 kilowatt och en logistikhall emellan, där den mesta utrustningen ryms. En trappa ner ligger gaskällaren och på gott säkerhetsavstånd finns facklan och gaslagret placerat.

– Jag hade länge funderat på någon form av energi. Sen var det så att jag köpte flispannor av företaget Votab, och då visade de en biogasanläggning hos Lars Paulsson. Så där fick jag se en anläggning som jag skulle vilja bygga, berättar Mathias.

Anläggningen som Mathias hade spanat in var från Biorega, och därför blev det en sådan även hemma på gården. Bygget av anläggningen påbörjades i början på 2023, under våren pålade man och gjöt plattan, på sommaren sattes tankarna upp. Under vintern byggdes och isolerades logistikhallen.

– Vi har gjort allt själva, utom montage av tankarna. Det har jag lejt in. Men annars har vi byggt allt, jag och en snickare, säger Mathias.

Utrustning beställdes i början på 2023, när priserna skenade och det var långa väntetider på att få materialet. Men i övrigt menar Mathias att det mesta har flutit på bra.

– Jag har haft otrolig tur under bygget, och vi har legat ”just in time” hela byggnationen. Dagen efter vi fick på taket på logistikhallen var det snöstorm, men då kunde vi vara inne och bygga.

I gödselbrunnen på 120 kubik samlas gödsel, som kommer via kulvertar från grisstallarna, innan det transporteras vidare in i anläggningen. Första behandlingen är i en Rotacut från Vogelsang som materialet pressas igenom och skärs sönder för att det inte ska vara några stora delar kvar. Enligt Peter är det ”a och o” att man hackar sönder materialet.

Krav på efterrötning

Mathias berättar att han beviljades stöd via Klimatklivet, med kravet att han skulle ha efterrötning och därför blev det två rötkammare. Något som enligt Peter Karlsson, som jobbar på Biorega och har varit med och både ritat och byggt anläggningen, medför flera fördelar.

– Vi har egentligen inte byggt en huvudrötkammare och en efterrötkammare, utan vi har byggt två likadana. Men de jobbar som en huvudrötkammare och en efterrötkammare. Vi har också byggt så man kan pumpa i vilken ordning man vill. Förr eller senare får man problem med någon rötkammare, men här kan det hända nästan vad som helst och Mathias kan nästan fortsätta produktionen som vanligt med en av rötkammarna, säger han.

Peter tillägger att de i dagsläget kör rötkamrarna i serie, men att det även går att köra dem parallellt.

– Man har alla valmöjligheter. Man kan även stänga av en och bara köra i den andra.

Stefan Halldorf, biogasrådgivare på Kalmarsund Energi & Miljö AB, är ansvarig för inspirationsträffarna. Han berättar att innan 2022 kunde man endast få stöd via Klimatklivet för att bygga biogasanläggningar som uppgraderar gas, men därefter ändrades reglerna och man kunde även få stödet för att bygga biogasanläggningar som producerar el och värme - vilket är den vanligaste användningen av gasen på gårdsanläggningar.

– I vanliga fall brukar Klimatklivet täcka 65 procent av investeringen, och så måste man visa hur man finansierar de andra 35 procenten. Blir bygget dyrare än planerat får man inte mer i stöd, utan det blir då en lägre procent, berättar Stefan och tillägger att efter årsskiftet går det att få gratis rådgivning om att bygga biogasanläggning genom Greppa Näringen.

Mathias kan även köra in fast material i biogasanläggningen, detta med hjälp av en vertikalmixer från Siloking samt en PreMix från Vogelsang.
– PreMixen skär sönder det fasta materialet och blandar med rötrest, innan den pumpar in materialet i rötkammaren. Det gör att det aldrig går in något långstråigt material i burkarna. Det gör också att det blir en viss bearbetning, man arbetar sönder materialet och öppnar upp ytorna så det ska kunna röta sönder lite bättre och man får ut lite mera gas, säger Peter.

För fullt

– Innan 2022 kunde man få stöd om man uppgraderade gas, men sen ändrades reglerna och man kan få även för att producera el och värme från sin biogasanläggning. Då blev det ett rejält uppsving av ansökningar till Klimatklivet, och det är tack vare det vi kan ha den här turnén nu för att det finns så många nya anläggningar, berättar Stefan Halldorf, biogasrådgivare på Kalmarsund Energi & Miljö AB och ansvarig för inspirationsträffarna.

I april i år startades anläggningen upp och första flytgödseln kördes in.

– Då hade jag en produktion på 80–90 kubik gas i timmen, med 75 procent metan i. Då gick både facklan och motorn för fullt i två till tre veckor, och jag funderade på om jag byggt för liten anläggning. Men det lugnade ner sig efter en månad, säger Mathias och berättar att produktionen nu är på 36 kubik gas i timmen med en metanhalt på 58 procent.

– Så på den här nivån har jag legat rätt stabilt, med det material jag har. Nu behöver jag ha in det fasta materialet.

På frågan vad det berodde på svarar Peter:

– Det var så mycket material i kammarna. Vad jag har förstått är det inte så ovanligt att det blir så vid uppstart.

Det går även att köra in fast material i anläggningen, vilket Mathias dock inte har börjat med än. Det kommer dels bli från en av Mathias andra gårdar, men han planerar även att ta emot material från grannar.

– Det är många som vill köra hit, säger Mathias, och Stefan tillägger:

– Om man tar emot gödsel från fler än tre anläggningar så brukar det vara så att man ska hygienisera materialet.

Värmeväxlaren ska höja temperaturen med 15 grader på det ingående materialet, och sänka det lika mycket på det utgående. Fördelarna är att både värmebehovet för att värma anläggningen samt metanavgången från den utgående biogödseln minskar.

All utrustning inomhus

Något Mathias är extra nöjd över är att han valde att lägga logistikhallen mellan de två rötkamrarna. Dels för att det blir en bra arbetsmiljö där inne året runt, dels för att all utrustning i och med det står torrt och varmt.

– Det var viktigt att allt skulle vara inomhus. Varje vinter tinar jag gödsel, och jag är så trött på det. Så här ville jag ha allt inomhus, och det blev väldigt bra tycker jag, säger Mathias och Peter tillägger:

– Och jag tror din utrustning håller ett antal år till, jämfört med om den skulle stå utomhus.