Vårbruk på 5 000 hektar i Alberta
På familjegården WC Ranching söder om Calgary i Alberta bedrivs nötdjursproduktion med över 1 000 djur, som betar utomhus året runt, tillsammans med växtodling på stora arealer.
Clay Wolbert är generation tre på gården efter att hans farfar immigrerade hit på 60-talet från Tyskland och började köpa mark.
– Farfar kom hit, till mitt ute i ingenstans, och hade absolut ingenting mer än sin vilja och kunskap som mekaniker. Han jobbade hårt som mekaniker de första åren för att kunna börja köpa mark i området. Efter det har vi tillsammans succesivt byggt upp gården till vad den är i dag, säger Clay Wolbert.
Clays farfar började att köpa mark en bit bort ifrån gården innan han kunde köpa marken runt gården eftersom den marken var dyrare.
– Jordbruksmarkspriserna här stiger hela tiden och det har de gjort ända sedan 60-talet. Vi tycker det var billigt med mark på 60-talet men det var nog precis samma dyra känsla att köpa 100 hektar då som nu. Vi är dock glada över att farfar jobbade ihop så mycket mark då, det gör det lättare för oss i dag, säger Clay.
5 000 hektar
Att så 5 000 hektar kräver antingen en stor maskinpark eller en mindre maskinpark med väldigt många fler timmar i traktorn. WC Ranching har valt det förstnämnda i större skala. Med sina tre ekipage kan de så klart all sin areal på 13 dagar förutsatt att väder, vind och temperatur är gynnsamt och att samtliga tre ekipage rullar fulla dagar.
Hur har vårbruket gått hittills?
– Vi är 80 procent klara. Förra veckan fick vi 15 centimeter snö på all vår mark och fick därför skjuta upp sådden på resterade areal. Överlag ett jättebra år för oss, vi hade väldigt fina och fuktiga förhållanden innan snön kom. Den sista arealen ska inte vara några bekymmer den heller, kanske lite blötare men jag ska inte klaga, vi har flera torra år bakom oss så jag är nöjd med årets vårbruk, säger Clay.
Maskinparken de sår med består av tre stycken Case Quadtrac 620 + boost (700 hästkrafter) med en varsin 24 meter bred Bourgault direktsåmaskin med efterföljande tank. Med alla tre ekipagen i drift samtidigt kan de så över 400 hektar på en dag.
– Vår plan inför årets vårbruk var egentligen att sälja ett ekipage men efter att vi inte fått det sålt så har vi insett att tre ekipage gör en extrem skillnad för oss, gentemot två. När förhållandena är rätt vill vi peta ner alla frön så fort det går för att få en stark planta innan torkan kommer i juli. Vi får ytterst sällan något regn från juli fram till skörden. Vädret svänger också ganska snabbt här mellan bergen under vårbruket, därför är tre ekipage nödvändigt just nu för att få ner allt i marken snabbt, säger Clay.
Växtföljd
På sina marker sår de mest korn och raps men även en del senap och vall. Växtföljden är inget de behöver bekymra sig över nämnvärt, menar Clay som också säger att de brukar variera vartannat år mellan korn och raps utan några bekymmer med smittor. Något annat de däremot har haft problem med är matjord som blåser bort.
– Vi har haft extrema problem med matjord som blåser bort och lämnar marken som ett stenröse. Det växte inget på en del av våra marker när farfar kom hit på 60-talet. Efter att man slutade kultivera markerna och började med direktsådd så stannar matjorden kvar, även om det har varit extremt mycket jobb i 30 - 40 års tid att sprida ut kogödsel för att bygga på ett nytt fint lager matjord. Nu är dessa marker våra bästa, säger Clay.
1 000 nötkreatur
Djuren går ute på bete året om, utspridda på olika platser men framförallt på andra sidan berget från gården sett.
– Eftersom vi bor i utkanten av klippiga bergen så är klimatet väldigt varierade på bara några kilometer. Runt gården blåser det ofta mer och är mycket torrare men bara man åker runt berget så är det alltid frodigt gräs och mindre vind, vilket gör att vi har placerat majoriteten av djuren där året runt, förutom när de ska kalva och vi tar hem dem, säger Clay.
De djuren som går hemma på gården utfodras med ensilage från plansilon. Totalt har de ett lager på ungefär 6 000 ton varje år som skördas, transporteras och packas med den egna maskinparken.
Maskinpark
Maskinparken består av flera rejäla pjäser. Tre stycken Case Quadtrac 620, en Case Quadtrac 520, en John Deere 9460r, tre stycken Claas Lexion 8800 tröskor med ett varsitt 45 fots skärbord från Macdon, en äldre Claas Jaguar hack, en självgående Case Patriot 4440 växtskyddsspruta som kombineras med två stora drönare från DJI, en John Deere 6190r och flertalet andra mindre traktorer. De använder sig även av ett tiotal äldre lastbilar.
– Våra Quadtracs används till störst del framför såmaskinerna men även för att dra fältvagnar under skörd. Vår John Deere 9460r används i plansilon och som fältvagnsdragare. Våra mindre traktorer går som gårdstraktorer för frontlastarjobb, halmspridning med mer. Vi är väldigt nöjda med våra tre tröskor från Claas, de är extremt effektiva. När man sitter och kör kan man inte riktigt förstå hur de ens hinner med att tröska så mycket gröda i de hastigheterna vi kör, skrattar Clay.
På en bra dag kör de över 365 hektar med sina tröskor. För att transportera spannmål mellan fält och silo använder de sig av flertalet äldre lastbilar.
– Vi gillar våra lastbilar här, de är väldigt bra till mycket. Vi utfodrar bland annat våra kor med lastbil, vi kör utsäde med lastbil, vi kör kem till fält med lastbil, vi använder dem egentligen till det mesta som innefattar transport av något slag.
Anledningen till att de väljer att använda sig av så många äldre lastbilar är flera, men framförallt för att de krånglar mindre och är billigare och lättare att underhålla, menar Clay.
– Vi gillar de äldre lastbilarna som inte använder sig av DEF (AdBlue), har mindre elektronik och är överlag enklare att underhålla. Istället för att köpa nytt har vi två duktiga mekaniker här som fixar det mesta, allt ifrån motorrenoveringar till service.
Hur är det att vara lantbrukare i Kanada?
– Jag hör saker som oroar mig en del, speciellt när jag hör och ser vad som händer i Europa nu men överlag kan man livnära sig bra på att vara lantbrukare i Kanada om man jobbar hårt. Jag personligen skulle aldrig kunna starta upp en egen gård så som min farfar gjorde, det tar flera generationer att bygga upp något i denna storlek.
Vad menar du händer i Europa som oroar dig?
– Regleringar på vilka kemikalier man får använda, hur mycket gödning man får använda och så vidare. Lantbrukarna har inga alternativ utan får bara rätta sig i ledet och det oroar mig, säger Clay och fortsätter:
– Jag säger inte att brukande av kemikalier, gödning eller fossil diesel är bra för miljön men vi är fortfarande åtta miljarder människor på jorden som varje dag ska ha mat på bordet. Man pratar om genmodifierade grödor och utvecklar dem men då regleras det också. Det införs regleringar överallt, vill de att vi ska bli ekologiska? Det vet vi sen länge att det inte kommer fungera. Jag förstår inte riktigt vad EU ska lösa med alla dessa regleringar och jag är glad över att vi hittills är förskonade här, avslutar Clay.
Heavy duty mechanic
Nils Gesslbauer, 25 år, från Österrike jobbar som mekaniker och maskinförare på gården. Han jobbar långa dagar både i en av de tre såddekipagen och i verkstaden där det ständigt finns något som behöver ses över.
– Jag har jobbat åt Clay och hans familj i perioder under de senaste två åren och trivs bra med både lön och arbete. Vi jobbar långa dagar och det finns inte speciellt mycket fritid, men jag tjänar bra och hoppas kunna åka hem med en bra buffert efter skörden i höst, säger Nils.
Vad är det roligaste med att arbeta utomlands på gård?
– Jag gillar mitt jobb då det är väldigt varierat, ibland kör jag traktor och ibland är jag i verkstaden där det alltid uppstår nya problem. Samt att man blir duktig på engelska, hemma i Österrike pratar nästan inga av mina vänner engelska, skrattar Nils och fortsätter:
– Under lågsäsongen i vintras gjorde jag en skidsäsong i Whistler, utanför Vancouver där jag jobbade som pistmaskinsmekaniker och åkte skidor på fritiden. Jag rekommenderar verkligen alla som är sugna på att jobba utomlands att åka till Kanada. Ett mycket bra land, trevligt folk och det finns otroligt mycket att se och göra när man jobbat ”klart”, säger Nils.
– Det är mycket att lära och de är inte speciellt effektiva eftersom det blåser ganska mycket, vilket minskar batteritiden avsevärt men det är viktigt att hänga med i teknikutvecklingen, säger Clay.
”Eftersom vi bor i utkanten av klippiga bergen så är klimatet väldigt varierade på bara några kilometer. Runt gården blåser det ofta mer och är mycket torrare men bara man åker runt berget så är det alltid frodigt gräs och mindre vind.”