Ingemar Gruvaeus utsedd till Årets Agronom 2025

Den 15 mars presenterades Årets Agronom 2025. Utmärkelsen går till Ingemar Gruvaeus, chefsagronom på Yara, och en mycket välkänd och uppskattad växtnäringsprofil inom svenskt lantbruk.

Enligt Agronomerna har Ingemar Gruvaeus varit en ovärderlig resurs för lantbrukssektorn och dess utveckling i decennier. Foto: Carolina Wahlberg

– Utmärkelsen har delats ut under 30 års tid och Ingemar är en mycket värdig mottagare. Hans namn kommer pryda vandringspriset fint tillsammans med övriga som fått priset före honom. Vi är stolta över att kunna lyfta fram framgångsrika agronomer för att synliggöra nyttan och värdet av den unika kompetens som vi agronomer har, säger Anneli Kihlstrand, ordförande för Agronomerna i ett pressmeddelande.

Även Yara där Ingemar arbetar beskriver honom som en otroligt viktig person för svensk marknad.

– Ingemar är en ytterst kompetent och samtidigt generös och ödmjuk person som högaktas av alla sina kollegor, säger Tina Vinnerborg, VD på Yara Sverige i ett pressmeddelande.

Ingemar själv säger att han är glad och stolt över utmärkelsen och särskilt motiveringarna.

– Att känna att det man gör i arbetet betyder något för kollegor, förhoppningsvis både inom företaget och i andra samarbeten, värmer verkligen. För mig är det viktigt att känna att det dagliga arbetet inte bara ger mig mat för dagen utan också att det i någon liten mån bidrar till en positiv samhällsutveckling. Att sedan också efter 40 år i branschen få omdömen som nyfiken, engagerad och inspiratör, vilken boost för självkänslan är inte det? frågar Ingemar sig och fortsätter:

– Det är väldigt lätt att bli inspirerad och engagerad kring växtnäringsfrågor just nu när vi ska klara att ha en effektiv inhemsk livsmedelsproduktion med så liten miljö och klimatpåverkan som möjligt. Många och svåra frågor, men med gemensamma krafter kan vi säkert hitta bra lösningar.

Läs hela motiveringen:

”Ingemar Gruvaeus är en sann eldsjäl inom det agrara området, hans långa och mångsidiga karriär spänner över rådgivning, forskning och praktiskt lantbruk. Med sin djupa kunskap och sitt outtröttliga engagemang har han i decennier varit en ovärderlig resurs för lantbrukssektorn och dess utveckling.

Ingemar har varit en drivande kraft i utvecklingen av bland annat växtnäringsfrågor i Sverige. Hans erfarenhet sträcker sig från att ha drivit egen gård till att ha haft nyckelroller inom försöksverksamhet och rådgivning. Han har ett stort förtroende i lantbruksbranschen i frågor som rör växtnäring, precisionsodling och miljö – och ändå fortsätter han att nyfiket fördjupa sig i nya kunskapsområden.

Trots sin imponerande expertis är Ingemar ödmjuk, generös och alltid villig att dela med sig av sin kunskap. Han är en central person i en rad viktiga forum och nätverk, där han bidrar till utveckling och spridning av kunskap. Genom sitt engagemang i bland annat Markkarteringsrådet, Odling i Balans och Växtnäringsstiftelsen har han bidragit till att driva lantbrukets utveckling framåt. Ingemar är även invald i Jordbruksavdelningen vid KSLA. Med sin expertis och sitt nätverk skapar han viktiga kopplingar mellan forskning och praktik, vilket gör verklig skillnad för näringen.

Kollegor beskriver honom som en "professor utan professortitel" – en kunnig, nyfiken och engagerad inspiratör som alltid tar sig tid att stötta, diskutera och vägleda. Han har gjort, och fortsätter att göra en ovärderlig insats för svenskt lantbruk, med ett driv och en passion som bidrar till branschens utveckling och framtid.

Ingemar är helt enkelt en förebild, både för dagens och morgondagens agronomer, och en mycket värdig mottagare av denna utmärkelse!”

Källa: Agronomerna

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 17 mars 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Borde vi uppmana till mer egoism?

Krönika: Det är inte svårt att hitta formuleringar som att man ska ”stötta” våra bönder, ”gynna” svensk mat, ”värna” det svenska lantbruket och liknande. Bör vi verkligen uppmana till det? Om vi drar det till sin spets, är det viktigt att det finns bönder i Sverige? Jag har ett svar på den frågan som jag återkommer till senare. Ord som stötta, gynna eller värna signalerar för mig svaghet och ett behov av hjälp. Jag har inga problem med att ”stötta” en idrottsförening genom att köpa strumpor betydligt dyrare än i en klädbutik – det är för mig en form av välgörenhet jag gärna utövar för att jag tycker det är viktigt att barn har en meningsfull fritid. 

 

Kommentera