Må bäste vall vinna!
På Hushållningssällskapets försöksgård utanför Kristianstad i Skåne pågår en vallodlingstävling som ska bidra till att göra mjölkproduktion utan proteinkoncentrat mer lönsam. Fem lag med noga uttänkta vallfröblandningar deltar i tävlingen.
Foto: Pär Andersson
Målet för deltagande lag i tävlingen ”Ekovall för koncentratfri mjölkproduktion” är att till en så låg kostnad som möjligt uppnå en vall med högt proteininnehåll, bra energivärden och som ger en stor mängd foder.
Det långsiktiga syftet med tävlingen är att kunna odla ett grovfoder som innehåller så mycket råprotein och energi att koncentrat i mjölkkornas foderstat blir olönsamt. Projektet är ett samarbete mellan HIR Skåne, Hushållningssällskapet i Skåne, Publishing Farm och föreningen Ekologiska Lantbrukarna.
Deltagande lag förfogar över ett antal försöksrutor vardera med sina respektive fröblandningar. Lagen deltar med ett bevattnat och ett ovattnat led. Dock fick samtliga parceller vatten efter sådd för säker etablering. Sådd skedde den 3 maj 2024. Alla rutor har fått en grundgödselgiva på 30 ton nötflyt per hektar.
Deltagande lag får före och under tävlingens gång ta ställning till utsädesblandning, eventuell ympning av utsäde och tillförsel av kalk, svavel, kalium, magnesium och kväve i pelleterad form. Alla insatser ska vara ekogodkända.
Rutorna skördas samtidigt, fyra gånger per säsong, från den 20 maj och med fem veckor mellan varje skörd.
Poäng till lagen delas ut i fyra delgrenar: råprotein, energi, skördad mängd och kostnader. Ett högt proteininnehåll är prioriterat och den delen väger därför dubbelt så tungt som övriga.
I mitten av maj bjöd arrangörerna in till en träff vid tävlingsfältet i Skepparslöv med representanter från deltagande lag på plats.
– Många av de tävlande har valt att använda en stor andel lusern i sina blandningar. När vi tittar här nu så är det alldeles grönt i lusernen, även på det ovattnade. Fortsätter det i den här stilen så kommer de här försöken att kallas ”det svenska luserninitiativet”, säger Rolf Spörndly, en av domarna, med glimten i ögat.
– Tävling i vallodling har inte hänt många gånger tidigare, om ens någonsin. Utöver att vi vill att gårdarna ska få bättre ekonomi, finns det en ekologisk twist på det – vi vill göra matproduktionen mer lokalt förankrad och mindre beroende av omvärlden, säger Niclas Åkeson från Publishing Farm, en av arrangörerna.
Tävlingen avgörs efter den fjärde skörden 2027, när alla resultat från och med förstaskörden hösten 2024 räknas samman.
Agri-kultur Småland
Lagets representant:
Hermann Leggedör
Hermanns blandning utgår från Lantmännens vallfröblandning Pavo GEB 23, men med extra lusern.
– Vitsen är att inte bara ha lusern. Det kan bli lite glest och då fyller ogräset på i luckorna, säger han.
Han har även valt att ympa klöver och lusern en andra gång.
– Ympningen är billig och min teori är att det kan ge effekt, men vi får se om det leder till något. Man blandar utsädet med vatten och tillsätter preparatet. Det går utmärkt att blanda med en vanlig cementblandare. Viktigt är att det har torkat ordentligt innan sådd, säger han.
HIR ekorådgivare
Lagets representant:
Kerstin Andersson
– Vi har valt en allsidig blandning med många olika sorter för att få en bra bredd med olika egenskaper för de olika sorterna. Vi är sex, sju personer i laget som har diskuterat alla sorter i en livlig mailkonversation, säger Kerstin.
Hennes lagkamrat Per Modig förklarade tankarna lite närmare i tidningen Ekologiskt lantbruk.
– Klöversorterna är härdiga och ger bra avkastning. Lusernen är med främst för det obevattnade ledet och som en gardering om klövern går ut mot slutet av tävlingen.
Laget motiverar rajgräset med bra energivärden och ängssvingeln och timotejen för att de är torktåliga och lämpliga i ett fyrskördesystem.
Växtråd Lantmännen
Lagets representant:
Linda af Geijersstam
Lagets blandning är egentligen en kopia av Lantmännens blandning Pavo GEB 23, med den viktiga skillnaden att fyra av sorterna är utbytta mot nyare, mer högavkastande varianter. Det gäller engelskt rajgräs, rörsvingel och två rödklöversorter.
Som en av åtgärderna i våras valde laget att tillföra biostimulanterna Amylis och Stimplex.
– Amylis är en kvävefixerande bakterie som bidrar med att öka omsättningen i jorden och växten. Vi tror mest på den i vattnad gröda. Stimplex är också kvävefixerande och tillväxtstärkande. Det finns mycket kvar att lära om hur vi använder biostimulanter. Här valde vi att spruta ut dem, säger Linda.
Lantbrukare Martin Ivarsson & Thorbjörn Svensson
Lagets representant:
Martin Ivarsson
Enda laget som inte har lusern i sin blandning. Martin bor i Halland och Thorbjörn vid Vimmerby i Småland och lantbrukarkompisarna valde att utgå från sina egna gårdar när de satte ihop sin fröblandning.
– Lusern har helt enkelt inte funkat på våra jordar. Vi har utgått från en färdig vallfröblandning som ska passa både i Halland och i Vimmerby. Vi har lagt till tio procent mer klöver i blandningen och i åtgärderna i våras har vi utgått mycket från hur vi gör hemma. Till exempel gödslat med kaliumsulfat för att stimulera klövern. I år har det blivit otroligt mycket klöver redan så här tidigt, säger Martin.
Økologirådgivning Danmark
Lagets representant:
Carsten Markussen
Laget med störst andel lusern i blandningen.
– Vi är ute efter mycket protein. Cikoria, svartkämpe och kärringtand är med för att fylla ut luckorna. I en vanlig klövervall ligger man oftast på runt tolv procent i råprotein. En ren lusern ligger på 20 procent, som den här. Eftersom proteinet räknas dubbelt i den här tävlingen valde vi en stor andel i blandningen, säger Carsten.
Vid Carstens presentation diskuterades också utmaningen med att ensilera lusern i rundbalar.
– Ensilering med lusern är inte helt enkelt. Ska man ensilera i rundbalar behövs 15 lager plast, det är väldigt viktigt. Lusernen är mycket styv och gör lätt hål i plasten. Läggs den i plansilo ska den exakthackas, läggas i botten och täckas med vanligt vallensilage, säger han.
”Blir jättespännande att se resultaten”
En av besökarna under träffen vid tävlingsfälten var Johan Carlsson, ekologisk köttbonde från Rolfstorp, strax öster om Varberg. Lusern blev dagens snackis och Johan håller med om att det finns både för- och nackdelar med baljväxten.
– Vi har alltid lyckats få stora skördar av lusern i vallodling och dikorna har mått väl av det, men det gäller också att ha en strategi med gödsling och få bra foder till växande ungnöt. Generellt är lusern outstanding. Fattas det regn eller gödsling så blir det bättre med lusern i fröblandningen. Den är bra på att luckra och det går bra att plöja efter den. Kanske kommer det gå att odla lusern i renbestånd i framtiden, det är ju en fantastisk förfrukt, säger han.
Johan Carlsson tyckte att det var intressant att se så goda resultat av lusern i många av försöksrutorna och lärde sig mycket under dagen i fält.
– Det är en utmaning att hitta en bra kombination av sorter i vallodling. Det är dyrt att etablera en vall, den ska klara att ligga i flera år och ge hyfsad skörd redan första året och just med det brukar lusern vara dålig. Här blev det fantastisk skörd redan första året så jag är väldigt imponerad av det. Det blir jättespännande att se resultaten när tävlingen är klar, säger han.
Lagens vallfröblandningar
Agri-kultur Småland
HIR ekorådgivare
Växtråd Lantmännen
Lantbrukare Martin & Thorbjörn
Økologirådgivning Danmark