”Det kan inte vara rimligt att vi ska skänka bort våra produkter”

Under SpmO:s stämma i Helsingborg var det mycket snack om det låga spannmålspriset. Jordbruksaktuellt frågade Johan Karlzén hur han ser på läget i branschen just nu.

– Läget är pressat och det är en osäkerhet när man redan nu kalkylerar för att vinsten uteblir. Vi producerar något som våra kunder uppenbarligen inte tycker det är värt att betala för. Någonstans känns det så. Och det är bara att konstatera att om vi skulle få en riktig kanonskörd nu, så kommer den prissänkningen eskalera ytterligare, säger Johan Karlzén, ordförande för Sveriges Spannmålsodlareförening, och fortsätter:

– Det känns synnerligen märkligt att när man eftersträvar så hög skörd som möjligt kan resultatet kanske till och med bli negativt för odlaren. Men biologiskt är det ju jättekul att ta en hög skörd, men det är väldigt tråkigt om det skulle påverkar lönsamheten negativt.

Förstår det inte heller

Enligt Johan har man varit i dialog både en och två gånger med både politiker och andra aktörer inom livsmedelskedjan för att förstå vad som ligger bakom de låga priserna.

– De kan inte riktigt förstå det här heller, varför det är på detta vis. Men vi är ju längst ner på stegen och det vi producerar ska sedan förädlas och till slut hamna hos konsumenten. Och den debatten som är idag är ju att maten är för dyr. Och när man diskuterar att maten är för dyr samtidigt som vi inte täcker våra produktionskostnader – då kan man undra var pengarna blir av, frågar sig Johan.

Enligt Johan tycker han att det är trist att man inte kan få ut budskapet till allmänheten.

– Vi har en livsmedelsproduktion i Sverige som inte kan försörja vår befolkning samtidigt som stora delar av vår växtodling går på knäna. Hur tänker man då när man klagar på matpriset? Det är något fel i kommunikationen, både politikerna och Konkurrensverket tittar på det, men vi kommer ju ingen vart. Det är inte rimligt att vi ska skänka bort våra produkter.

Vad säger du till de växtodlare som kanske känner lite misstro?

– Nej, men vi är ju rätt sega. Vi har ju hållit på länge och varit med om både med- och motgång. Men det har ju känts som att vädret inte varit med oss ordentligt de senaste åren och höga priser på insatsvaror i kombination med låga avsalu priser förbättrar inte situationen precis. Så det gäller att bita ihop, klappa varandra om ryggen och kämpa på. Men tyvärr så är ju det här en bransch som nya unga företagare inte kommer kasta sig in i med hull och hår. Och det behövs ju, för tittar du bland oss som är här på stämman så är vi ju inga 25-åringar längre. Många av oss närmar sig ju bäst-före-datum och det är ju inte bra heller, säger han och fortsätter:

– Trots allt gnället så är vi idag jätteglada. Det är supertrevligt att träffas här och vi känner en framtidstro i det vi sysslar med för vi vet att vi behövs. Men i det korta perspektivet behöver förutsättningarna förbättras. Ekonomin måste bli bättre och det kanske rättar till sig med skitväder i hela Europa eller något sådant. Men det är fel att vår bransch skall behöva förlita sig på att det går åt skogen för våra kollegor.

Lantmännen meddelade nyligen i sin tertialrapport att de fått ett sämre resultat än i fjol och att 300–400 tjänster kan behöva tas bort. Vad tänker du om det och hur tror du det kan påverka er spannmålsodlare om Lantmännens lönsamhet blir sämre?

– Gör man rätt åtgärder borde det i förlängning vara positivt även för ägarna. Lantbrukarna gör inget annat än anpassar sig dagligen till de nya förutsättningarna. Det gäller att Lantmännen inte tappar fokus på lantbruks­delen, här behövs troligen inga neddragningar.

Klimat- och miljöministern presenterade nyligen Kväveklivet, ett nytt stöd som ska hjälpa företagen inom näringen minska sina utsläpp. Detta kan även sökas av Maskinstationer. Vad tänker du om det?

– Inget som kommer att påverka produktionen i positiv riktning, att dutta ut pengar hit och dit skapar ingen självförsörjning. Hela tanken med att fokusera på lantbruk och skogsbruk i klimatdebatten känns helt fel. Börja i rätt ände och hoppa inte på den näringsgren som fixar så vi har mat på tallriken. De gröna näringarnas påverkan på klimatet är trots allt försumbara i det stora hela.