Norrmejerier: ”Mjölkbönder i norr behöver inte ännu en hyllvärmare”
Jordbruksverket ska på uppdrag av regeringen ta fram förslag som ska stärka livsmedelsproduktionen i norr. Norrmejerier välkomnar beskedet, men vill även se omedelbara åtgärder.
Sedan millennieskiftet har fyra av fem mjölkgårdar försvunnit. Det skriver Norrmejerier i ett pressmeddelande och presenterar samtidigt flera konkreta förslag som man menar kan bromsa nedläggningstakten.
Man bjuder också in landsbygdsministern till ett konstruktivt samtal på plats i Norrland.
– Våra norrländska mjölkgårdar levererar hållbar och näringsrik mat till hela landet. Men utan rätt förutsättningar går det inte längre ihop. Regeringens analys får inte bli ännu en hyllvärmare – det måste bli startskottet för konkret förändring, säger Gerhard Bley, vd för Norrmejerier, i pressmeddelandet.
”Kräver rättvisa villkor”
Som Jordbruksaktuellt tidigare rapporterat går Jordbruksverkets regeringsuppdrag ut på att analysera nuläget och därefter föreslå relevanta åtgärder för att stärka lönsamheten, konkurrenskraften och produktionen i norra Sverige.
Myndigheten ska även analysera ge geografiska förutsättningarna, livsmedelskedjans struktur, särskilda förutsättningar i förhållande till forskning samt utbildning och kompetensförsörjning.
Jordbruksverket ska redovisa uppdraget senast den 27 februari 2026.
– Våra ägare är redo att fortsätta investera i framtidens jordbruk – men det kräver rättvisa villkor. Vi välkomnar regeringens insikt att hela Sverige behöver livsmedelsproduktion och att landsbygdsministern nu riktar blicken norrut, säger Göran Olofsson, styrelseordförande i Norrmejerier.
Norrmejeriers fyra åtgärdsförslag:
1. Stärk det nationella stödet för norrländsk mjölkproduktion
Det nationella stödet spelar en avgörande roll för att säkra mjölkproduktionen i norra Sverige – där klimat, långa avstånd och högre kostnader skapar särskilda utmaningar. Trots detta har stödet inte justerats sedan 2018, trots kraftigt ökade kostnader för insatsvaror, energi och transporter. En höjning är nödvändig för att trygga livsmedelsberedskapen och minska beroendet av importerade mejeriprodukter.
2. Bättre förutsättningar för investeringar i norr
Fortfarande är det för få ansökningar om investeringar i mjölkproduktion i Västerbotten och Norrbotten. I regeringens livsmedelsstrategi 2.0 saknas förslag som underlättar nyinvesteringar i en sektor som redan har svårt att få lån eller avkastning på investeringar. Strategin riskerar därför att cementera dagens obalanser i stödsystemen och förstärka centraliseringen av matproduktionen i Sverige.
3. Basera stödet på mjölkens kvalitet – inte bara volym
I dag betalas det nationella stödet ut per kilo levererad mjölk, utan hänsyn till mjölkens näringsinnehåll. Det innebär att gårdar som producerar mjölk med hög fett- och proteinhalt får samma stöd som gårdar vars mjölk har lägre näringskoncentration. Genom att i stället grunda ersättningen på energikorrigerad mjölk – som redan används av mejerierna – kan stödet bättre spegla produktens värde, gynna hållbar produktion och minska onödiga transporter.
4. Säkerställ rättvisa villkor i marknaden
Norrländska producenter möter inte bara tuffare naturliga villkor – utan också en marknadsstruktur som försvårar lönsam mjölkproduktion. Konkurrensverkets genomlysning av livsmedelsbranschen 2023 och 2024 slog fast att det råder bristfällig konkurrens i livsmedelsbranschen som särskilt försvårar för mindre, lokala producenter. Vi föreslår därför att regeringen ger ett uppdrag till Konkurrensverket att lämna konkreta förslag på hur konkurrensen kan förbättras och därmed villkoren gör hela livsmedelskedjan.
Källa: Norrmejerier





-468x240.gif)





