Han använder Nobelpristagarens teknik i svensk innovation
Upptäckten bakom årets Nobelpris i kemi är en teknik som kan vara till nytta för framtidens torkning av spannmål.
I år går Nobelpriset i kemi till professor Omar M, Yaghi vid University of California, Berkeley för hans upptäckt av metallorganiska ramverk (metal organic framework (MOF). Han delar priset med Susumu Kitagawa vid Kyoto University, Japan och Richard Robson vid University of Melbourne, Australien.
Enligt Kungliga vetenskapsakademien har årets Nobelpristagare i kemi skapat molekylära byggnadsverk med stora hålrum, där gaser och andra kemiska ämnen kan flytta in och ut. Byggena, kallas metallorganiska ramverk, och kan exempelvis användas för att skörda vatten ur ökenluft, fånga in koldioxid, förvara giftiga gaser eller driva kemiska reaktioner.
Används i Sverige
Och enligt ett pressmeddelande från Linköpings Universitet arbetar innovatören och lantbrukaren Kurt Hansson tillsammans med svenska forskare inom projektet Leandry som använder tekniken MOF i ett världsunikt innovationsprojekt kring ett nytt sätt att torka spannmål. Och nu hoppas de att Nobelpriset i kemi även kan sätta ljus på deras innovativa lösning.
Att torka spannmål är energikrävande och normalt sett behöver man använda varmlufts- eller kalluftstorkar i kombination med högtrycksfläktar. Men innovatören och lantbrukaren Kurt Hansson kom på att det även går att använda en speciell avfuktningsteknik för att torka spannmålen. Hans idé var att använda det unika materialet MOF 303 som professor Omar M. Yaghi uppfunnit tillsammans med sitt team.
Företaget Water Harvesting (HaWa) är ett företag med rättigheten att kommersialisera Yaghis MOF-uppfinning. Och bolaget har framför allt fokus på att få fram vatten ur ökentorr luft genom att använda tekniken. Kurt hörde talas om tekniken och började i stället fundera på om den torra luften, som annars är biprodukten, i stället skulle kunna bli huvudprodukt och då användas för torkning av spannmål och andra jordbruksprodukter. Hans idé var alltså inte att använda vattnet, utan snarare den avfuktade luften för torkningen.
Utvecklade idén
Kurt inledde ett samarbete med företaget Water Harvesting och började även samarbeta med Agtech Sweden vid Linköpings universitet, kemiska institutionen vid Lunds universitet samt Hasta Gård. Och det blev grunden för en process som bland annat inkluderade ansökningar till EIP Agri som beviljades av Jordbruksverket 2022.
Sedan dess har teamet gjort flera experiment baserat på tekniken och i september 2024 prövades slutligen den unika MOF-maskinen som då hade beställts från företaget Water Harvesting i USA. Prototypen kunde dra ur cirka 27 liter vatten per dygn och därmed producera en torr luftström som via en högtrycksfläkt trycktes in under en perforerad botten i en containerbaserad experimenttork.
Den nya torkmetoden är betydligt mer energieffektiv än traditionella varmluftstorkar. Den kräver endast 0,6 kWh per liter borttorkat vatten, jämfört med 1,5 kWh för konventionell teknik – alltså mindre än hälften. Dessutom använder traditionella torkar ofta fossil energi, medan den nya metoden kan vara mer hållbar. Preliminära beräkningar visar också att kostnaderna kan minska med upp till 90 procent. Konceptet fick namnet Leandry och presenterades första gången på Elmia Lantbruk 2022, och har även visats upp i Sweden Pavilion under Agritechnica i november 2023.
Hur känns det att den här tekniken uppmärksammats med nobelpris i kemi?
– Det är en bonus för att få fler att förstå möjligheterna med den här spännande metall-organiska materialet, säger Kurt Hansson till Jordbruksaktuellt och fortsätter:
– Så det känns jättebra och tacksamt. Det är ingen nyhet för mig det här, för professor Omar M, Yaghi har varit på den tilltänkta listan för det här priset i några år. Att han nu fick det 2025, det är bara att gratulera! Och det har vi gjort genom att skicka mejl till hans team där borta på startup företaget Water Harvesting. De var väldigt glada. Det var väl en väldigt spännande och fantastisk dag för deras del när de fick den här uppmärksamheten.
Per Frankelius på Agtech Sweden kommenterar också händelsen i ett pressmeddelande:
”Det tar lång tid att förverkliga innovationer. Projektet Leandry fortgår och det är lång väg kvar från dagens prototyp till färdig produkt. Genom Nobelpriset ökar sannolikt chansen att finansiärer av olika slag kommer visa intresse för bolaget Water Harvesting och deras insatser att få fram hälsosamt dricksvatten ur ökentorr luft. Nobelpriset ökar nog också chansen att finansiärer visar intresse för Kurt Hanssons vision.”








